- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1361

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kreuzigung ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

korsfästare; plågare, bödel. K-ung, f -en 1.
korsfäst|else, ning. 2. bildl. späkning av
köttet.
Kreuzükappengewöibe, n bjggn. tryckt kryssvalv.
-kirche, f -n ark. korskyrka, -klampe, f -n »t.
kryssbult. pi. hornklampar. -knopf, m
-[e]« -e† ⚓ taljrepsknop. -knoten, m -s - &
kryssknop. -könig, m -[e]s -e klöverkung.
-köpf, m -[e]s -e† ⚙ tvär|huvud, -stycke,
koraile, f zool. Cyathophyllum quadrigemlum en art
bägarkorall. -kraut, n bot. [Gemeines]
sene-cio korsört; klebriges ~ s. viscosus
klibbkors-ört. -kristall, m -s -e, se -stein 1. -kröte, f zool.
ßafo eaiamita stinkpadda. -kUmmel, se
Schwarzkümmel. -kurve, se -ungskurve. -låge, f -n,
se -schraffierung. k-lahm, a rygg-,
länd|-bruten. Ein Pferd ~ machen bryta ryggen
av en häst. -lähmung, fi -en veter. hos hästar
kors|förlamning, -lamhet, njurslag,
hemo-globinuri. -lied, n -[e]s -er korsfararsång.
-löcher, pl drag-, luft|hål. -mandel, f -», se
Getreidekreuz.
Kreuzmars m o. fi - -e[n] ⚓ mesan-,
kryss|-märs. -rabe, fi -n ⚓ kryssmärs-, mesan|rå.
-segel, n ⚓ kryssmärs-, mesan|segel. -stenge,
fi -n ⚓ pà fregattskepp kryssmärs-, mesan]stång.
Kreuzllmaß, n -es -e 1. lantmät. diopterlinjal. 2.
stiigjut. vinkel, -mast, m -es -e[n] »i. kryss-,
me-san|mast. -mast|takelage [la^a], f -n i
mesanrigg. -meise, fi zool. Parus ater kol-, svart|mes.
-meißel, m O kryssmejsel. -motte, f zool.
Sme-rinthus popuii poppelnattsvärmare, -muschel, fi
zool. Maiieos vulgaris hammarostra. -nagel, m -s -f
väv. kiyss-, läss-, skäl|pinne. -naht, fi -e†
korssöm. -nessel, fi bot. Sorophularia aquatloa
Vat-tenflenört. -nimbus, m - -se nu. korsgloria,
-nische, f -n ark. triumfbåge i kyrka,
-oberbram-segel, n bovenkryssegel, kryssrojel. -orden,
m -s korsorden. -Otter, fi zool. Pelias (Viper) berus
[vanlig} huggorm, -peilung, f -en »i*
kryss-pejling. -pfähl, m -[e]s -e† 1. jämv. hinderpåle.
2. vattenb. påle, pollare, -pfeiler, m byggn.
korspelare. -pflanzen,^/, se -blütler. -pflanzung, f
en quincunx. -pflügen, n -s iantbr.
tvärplöjning. -pforte, f -n »t akterport. -pickel, m, se
-hacke. -polka, fi -s slags polska, -predigt, fi
en korstågspredikan. E-e haltenpredika
korståg, -probe, f -« gudsdom korsprov. -punkt,
m -[e]s -e 1. mat. skärningspunkt. 2. se
-ungs-stelle, -rabe, f -n ⚓ kryssrå. -rahmen, m
-s - O väv. kryss-, läss|ram. -reefe, pl »t*
kryssrev Pà blinda, -reifen, m i krocket
mittel-båge, krona, -rhehe, fi -n, se -lähmung.
-riemen, m 1. korsrem. 2. svansrem. -rinne,
/-nö maskin, smörjgång. -rippe, f -nark.
diagonalgördel i kryssvalv. -ritter, m
korsriddare. -röhr, n -[e]s -e ⚙ T-rör. -royal [-[ro-cr-’ja:l], -] {+[ro-cr-
’ja:l],+} n -s -, se -oberbramsegel. -rute, se
schiene. -sackerlot [’kroyts-’lo:t], n o. interj kors
för tusan! k-saitig, a mus. korssträngad, t. ex.
ein f^es Pianino. -saitigkeit, f mus. korssträng-
ning. -salbei, se Edelsalbei. -sapperlot, [-sap-perment[’kroyts-’msnt], -] {+-sap-
perment[’kroyts-’msnt],+} se -sackerlot. -schiene,
/-nøväv. lässkäpp, skelspröte, roder, -schiff,
n -[e]s -e 1. ark. tvärskepp I kyrka.
kryssare, -schlag, m -[e]s -e† 1. repsi. snoning
av tross i motsatt riktning mot dukternas snoning.
2. tennis cross-court[slag]. 3. se föij.
-schlag-hammer, m -s - O tvärpens-, rikt|hammare.
-schmerzen, pl värk i korsryggen, ländvärk.
-Schnabel, m zool. Loxia korsnäbb, k-schnäbelig,
a zool. korsnäbbad. -schnecke, fi *ooi. kors-,
stjärn|snäcka. -schnitt, m -[e]s -e läk.
kors-snitt. -schockschwerenot [’kroyts-’no:t], n o.
interj P tusan hakar! jfr -donnenoetter.
-Schraffierung, fi -en O korsschraffering.
-schraube, f -n ⚙ i gevär korsskruv,
-schwäche, fi veter. korssvaghet, ofullständig
korsförlamning. -schwelle, f -n ⚙ jämv.
T-for-mig syll. -schwerenot, se -schockschwerenot.
-schwestern, se -estöchter. -segel, n 4a [-kryss[-märs]segel.-] {+kryss[-
märs]segel.+} -seite, fi -n avers, åtsida på mynt.
-speiche, f -n ⚙ korsarm. -spinne, fi zool.
Ara-neus diadematus korsspindel, -spreize, f -n
kryss-, diagonal-, kors|sträva. -sprossen,^/
⚙ fönsterspröt. -sprung, m -[e]s -e† 1. dans
luftsprång, entrechat. 2. jakt. avsprång. -stab,
m -[e]s -e† förr höjdmätnlngslnstr. gradstock,
-stagsegel, n kryss[stång]stagsegel. k-ständig,
a bot. korsvis motsatt. -ständigkeit, f bot.
korsvis motsatt bladställning, -statte, fi -n, se
-berg. -ste[e]k, m, se -knoten, -steg, m -[e]s -e
typ. korssteg. k-steif, a stel i korsryggen
el. länden. -stein, m -[e]s -e 1. min. a)
korssten, kiastolit; b) harmotom; c) phillipsit,
kalkharmotom. 2. ⚙ ofullständigt bränd
tegelsten. -stelle, f -n ⚙ jämv. korsning.
-Stellung, fi -en ställning i kors, korsställning,
-stenge, se -marsstenge. -stengenstag, n -[e]s
-e ⚓ krysstångstag. -stich, m -[e]s -e 1. söm.
korsstyng. 2. grönlandsstek. -stock, m
-[e]s -e†ark. fönsterpost. -Straße, f -n
tvär-, kors|gata. -strebe, se -spreize, -support
[zt/port], m -[e]s -e ⚙ support, korsslid. -tag,
m -[e]s -e kat. svarta korsets dag,
gång-,böne|-dag. -thaler, m -s - större silvermynt kreuz-,
al-be ctus|thaler, albertiner. -tonart, fi -en mus.
korstonart, -topp, m s -e »t» mesanmasttopp,
-tour, fi-en 4» kryss|tur, ning. k-tragend, a
1. korsbärande. 2. se k-blütig. -träger, m
korsbärare i procession; bildl. korsdragare. -tragung,
fi -en korsbär|ande, ning. -tritt, m -[e]s -e jakt.
om hjortdjur korssteg. -tiir, fi -ëh ⚙
fyrafyll-ningsdörr. - und Querschritte,steg fram och
tillbaka. - und QuerzUge,^/ strövtåg [härs och
tvärs], -ung, fi -en 1. se -en. 2. ⚙ jamy.
korsning. 3.ark. skärning, intersektion. 4. om
husdjur korsning, kroasering, t. ex. <v von
Vollblut und Halbblutrasse. Aus e-r ~
hervorgegangenes Wesen korsningsprodukt. 5. bot.
korsning, hyhridation. k-unglUcklich, a djupt
olycklig, genomolycklig.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1369.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free