- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1387

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - K - Kurhaus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1. Kurhaus, n -es -er† societetshus vid badort.
2. Kurllhaus, n -es -er† kurfurstligt hus. -hesse,
m -n -ti kurhessare. -hessen, n -s npr geogr.
Kurhessen, kurfurstendömet Hessen,
k-hes-sisch, a kurhéssisk.
Kurhotel, n -s -s ung. badhotell.
Kur|hut, se -fiirstenhut.
kurial [ri’cr.l], a kurial-, kansli-. K«v|e [’tr.la],
n -es -ien knrialstils|formalism, -formalitet.
K~sprache, f -n kurial-, kansli|språk. K^stil,
m -[e]s -e kurial-, kansli|stil.
Kuriatkomitien [’mi:], pl rom. comitia curiata.
Kurie [’kuirTo], f -n 1. kuria. 2.
rådsförsamling, kammare.
Kurier [’riir], m -s -e kurir, ilbud.
kurier|en, -té -t tr kurera, böta, e-n von etw. ngn
för ngt. E-n zu Tode m F kurera ihjäl ngn.
Kurier‖stiefel, m kurir-, krag|stövel. Er hat
m an bildl. han har mycket bråttom, -zug, m
-[e]s -e† kurirtåg.
Kurilen [’ri:lan], pl npr geogr. Die m japanska
öar Kurilerna.
Kurin, f -nen kuriska; jfr Kure.
kurios [rT’ors], -est a F kuriös, konstig, egen,
löjlig. mer Kauz kuriös människa (figur).
K~ität, /1.0 kuriositet, nyfikenhet,
vetgirighet. 2. -en kuriositet, sällsynthet,
sevärdhet, märkvärdighet. K^itäten|händler, m
kuriositetshandlande. K^itäten[liebhaber, m -s
-kuriositets|samlare, -vurm. K~[um, n -ums
-a kurios|um, -itet; jfr -ität 2.
kurisch, a geogr. kurisk, t. ex. Kmes Haff.
kürisch, a % kinkig, grätten.
Kürißbengel m ⚔ hjälmkrossare.
Kurllist m -en -en, se -gast. -kind, n -[e]s -er
föråidr. adoptiv-, foster|barn. -kosten, pl
kostnader för en kur el. badsejour,
brunnsavgifter.
Kurkum‖a [’ku:m], f -as bot. o. farm. Curcuma longa
gurkmeja. -a|gelb, ra-[e]s,Sp -in. -ajpapier, ra-[e]s
-e gurkmejapapper. -a[stärke, f
kurkuma-stärkelse. -a[wurzel, f farm. rhizoma Curcumæ
gurkmeja, terra merita. -e, f -n, se-a. -in
[’mhn], n -s -e kem. kurkumin.
Kur‖land, n I. -s npr geogr. Kurland. II. -[e]s -erf
kurfurstendöme. -länder(in), m -s - ( f -nen)
kurländ[are, -ska. k-ländisch, a kurländsk,
från (i) Kurland.
Kürlaufen, n -s skridskosport fri åkning:.
Kurllliste, f -n förteckning över kurgäsler,
badgästlista. -macher, m -s - kurtisör. Er ist
ein großer m äv. han är mycket kurtisant (F
flörtig) av sig.
Kurllmainz, n geogr. förr kurfurstendömet Mainz,
-mantel, m -s -† kurfurstemantel, -mark, f
geogr. Die m förr Kurmark huvuddelen av Mark
Brandenburg, -märker(in), rn -s - (/ -nen) förr
innevånare i Kurmark.
Kurl|methode, f -n kurmetod, behandlingssätt,
-mittel, n kurmedel, -ort, m -[e]s -e kur-,
bad|-ort, sanatorium.
Kurl[pfalz, f npr geogr. förr Die m Kurpfalz.
k-pfälzisch, a kurpfalzisk.
kurpfuscht|en, -te ge-t intr \Ji] kvacksalva,
’kvacka\ K-er, m -s - kvacksalvare, F
medi-kaster. K-erei, f -era kvacksalveri. K-er|gesetz,
n -es -e lag rörande kvacksalveri. K-erin, f
-nen kvacksalverska. -erisch, a
kvacksalvar-aktig, kvacksalvar-.
Kurprinz, rn -en -en förr kurprins arvprins i
kurfurstendöme.
Kurr‖e, f -n 1. zool. a) Trigia gumardus knorrhane,
gnoding; b) se Truthahn; c) se Birkhahn. 2.
fisk. släpnot. k-|en, -te ge-t intr [h] 1. se
knurren. 2. fiska med släpnot.
Kurrend‖aner, m -s -, se -e\schüler. -e [’rando],
f -n förr i Tyskl. 1. kurrende kringvandrande djäkne.
kör. 2. rundskrivelse, cirkulär, -e[junge, m -n
-11, -e|schüler, m kurrendan, jfr -e 1.
kurrent prent], a gångbar, kurant. K^schrift,
f -en kurrentskrift, skrivstil,
kurrig, a % 1. livlig: stridslysten, hetlevrad,
grälsjuk, argsint. 2. besynnerlig, underlig,
konstig.
Kurs m -es -e 1. band. kurs, t. ex. auswärtiger,
fester, hoher, laufender, niedriger m,
haben, der m steht auf, über, unter pari, die me
sind gefallen, gestiegen, unter dem notierten
me, zum höchsten me. Papiere, die keinen m
haben papper som icke noteras; außer m
setzen indraga ur cirkulationen; bei dem j etzigen
hohen Stande der vid nuvarande höga kurs;
bei den heutigen men såsom dagens kurser stå;
die Bildung steht hier gering im me bildl.
bildningen står lågt i kurs bär; im me zu .., zum
me von .. till en kurs av ..; nach el. zu
jetzigem me, zum jetzigen me till nuvarande el.
dagens kurs. 2. 4> kurs, t. ex. direkter,
ge-rader, magnetischer, mißweisender m, der
neue m bildl., den m ändern, halten, nehmen,
setzen. Verbesserter m korrigerad kurs;
wahrer m verklig kurs; den m richten nach ..
styra kursen till..; das Schiff bleibt im me
fartyget håller kursen.
Kur|saal, m -[e]s -säle, se -haus.
Kurs[abschlag, m -[e]s -e† hand. kursfall, baisse.
Kur|sachsen, n -s npr geogr. rerr kurfurstendömet
Sachsen.
Kur|saison [zs-’zo:], f -s , se -zeit.
Kursänderung, f -eno. poiit. kursförändring,
-angabe, f -n hand. kursnotering, k-anziehend,
a börs. stigande i kurs. -berechnung, f -en
kursberäkning, -bericht, m -[e]s -e hand.
marknadsberättelse. -besserung, se -steigerung.
-blatt, n -[e]s -er† hand. kurs|lista, -sedel,
-buch, n -[e]s -er† 1. jämv. kommunikations-,
tid]tabell. 2. post. posttabell.
Kur‖schmied, m -[e]s -e förr hovslagare,
hästläkare. -schneider, se -macher.
Kürschner m -s - 1. körsnär, buntmakare. 2.
zool. Dermestes (Attagenus) pellio pälsbagge, -arbeit,
/-en buntmakararbete, pälsverk, -ei, f -en
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1395.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free