- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1393

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - L ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

L, I [si], n - - bokstav L, 1.
I, förk. = Liter.
L., förk. = 1. Lira lira, lire. 2. (vani. £) Pfund
Sterling pund sterling; T ⚓ turkiskt pund.
I., förk. = 1. lies läs. 2. lieb kär, t. ex. Ihr l.
( = lieber) Brief
L/, ⚔ art. förk. eldrörs el. projektils kaliberlängd.
Ein 15 cm. Bohr L/50 ett (en) 15 cm eldrör
(kanon) längd 50 kal.
la, interj. Es geht so [so] ~ ~ det går si så där
(skapligt, inte vidare bra), det knallar ocb
går.
Lab, n -[e]s -e 1. löpe. Eingedicktes m tätnat
löpe. 2. löpmage isht dess inre skikt. 3. se -kraut.
Lab-, lab-, se av. under Labe-, labe-.
labähnlich, a löpeliknande.
Laban m -s -s F. Ein langer m en lång
dra-sut, räkel; ein fauler m en lat|mask, -oxe.
-der fan], m -[s] - P flabb.
Labaria, f zool. Bothrops atrox labaria.
labarraquesch [’e], a kem. me Flüssigkeit
natriumhypoklorit till blekning.
Labbe, f -n 1. hängläpp, F flabb. 2. zool. a) Larus
(Stercorarius) parasiticus SpetSStj ärtad labb; 6)Mugil
cheio tjockläppad multe.
labb[er, a «i«. -[e]/-e Kühlte laber kultje.
Labberdan, se Laberdan.
Lab|bereitung, f -en framställning el. beredning
av löpe.
labb‖[e]rig, a 1. om mat o. dyl. fadd, labbig. 2. se
-er. -er|n, -te ge-t tr o. intr [h] 1. lapa, sörpla,
t. ex. Hunde m. 2. slicka, smacka. 3. pladdra,
lalla, prata smörja. 4. ⚓ om segel fladdra,
slå sakta.
Labdrüse, f -n mest pl. mn mag[safts]körtlar.
Labe, /^ -n) poet. vederkvickelse, hugsvalan,
lisa; läskedryck, jfr Labsal. -becher, m
tröstebägare, styrke-, läske|dryck. -flasche, f -n
⚔ fält-, dricks|flaska isht mil. sjukvårdares, -kelch,
m -[e]« -e, se -becher. -kühle, f -n
uppfriskande svalka, -mittel, n stärkande
(upplivande) medel; Pi. läk. analeptica.
1. lab|en, -te ge-t I. tr tillsätta löpe till, bringa
att löpna. II. intr [s] o. refl sich m löpna,
ysta sig, levra sig.
2. lab|en, -te ge-t I. tr vederkvicka, uppfriska,
läska, mit el. an (dat.) etw. med ngt. II. refl.
Sich mit el. an (dat.) etw. m vederkvicka sig
med, fröjda sig åt ngt, t. ex. er -te sich an
unseren besten Weinen, sich an e-m
schönen Anblick mf poet. sich e-r Sache {ihrer
Augen) III. intr [h] om vind friska i.
n -s , se Labung, -d, a uppfriskande, kostlig.
me Kühle uppfriskande svalka.
Lab enzym, n -s -e kem. löpeenzym.
Labequell m -[e]s -e poet. läskande källa.
Laberdan [’dam], m -s -e saltad kabeljo.
Labe|schale, f jfr -becher.
Lab[essenz, se -flüssigkeit.
labet [’belt], a oböji. kort. ~ sein (werden) vara
(bli) bet. L~e [’be:ta], n -n kort. bet.
Labl|e[trank, -e[trunk, m -[e]s -e† läskande dryck,
läskedryck, -[e]wein, m -[e]s -e läskande vin.
Lab‖ferment, n -[e]s -e fysiol, löpeferment.
-flüssigkeit, f -en löpe|extrakt, -lösning,
gerin-nung, f löpekoagulering; ystning. -gras, n
-es O bot. Kletterndes m, se -kraut.
labial [labT’a:l], a språkv, labial, läpp-. ~
ma-chen labialisera. L~, m -s -e, L~e, f -n
läppljud, labial. L<v|is, f -es, se Labial, -isier|en
[’zi:], -te -t tr labialisera. L^isierung, f O
språkv, labialisering. L^laut, m -[e]s -e
läppljud. L^mensur, f -en O orgelpipas mensur el.
uppskärning. L^pfeife, f -n mus. labialpipa.
Lästimme, f -n mus. labialstämma.
Labillate, -ati[flore, f -n läppblomstrig växt,
vani. i pi. Labiatæ. I-ier|en [bi’i:], -te -t tr ø
förse orgelpipor med läppar.
labil [/bi:l], a 1. labil, osäker, mes
Gleichgewicht labil jämvikt. 2. elektr. labil.
Labiodental m -s -e språkv, läpptandljud,
labiodental, dentilabial. I~, a språkv, labiodental.
Labi‖ologie, f O labiologi. -|um, n -ums 1. -a
bot. läpp. 2. -en O orgeibyggn. labium läpp på
orgels labialpipor.
Lab‖käse, m -s - sötost. -konserve, f -n
konserverat löpe, löpepreparat, -kraut, n -[e]s
-erf bot. Gaiium måra, sänghalm. Echtes ei
aeioes m G. verum Jungfru Marie sänghalm,
gulmåra; kletterndes m q. aparine snärjmåra;
nordisches m g. boreaie vitmåra; weißes el.
gemeines m g. Moiiugo buskmåra.
-krautge-wächse, pl bot. Bubiaceæ kräpp växter,
-kraut-schwärmer, m zool. Deiiephiia Gaiii brunsprötad
sky mningss v är m are.
Lablabsbohne, f -n fra av Doiichos labiab
lablab-böna.
Lab‖lösung, se -flüssigkeit. -magen, m -s -
löpmage. -menge, f -n löpemängd.
Labnis, f -se föråidr., se Labsal.
Laborllant m -en -en 1. labor|ant, -ator, kemist,
alkemist. 2. insamlare av medicinalväxter,
-ation, f -en laboration, -ator, m -s -en
laborator. -atori[um, n -ums -en laboratorium,
ammunitionsverkstad, -atoriums[thermometer,
n ung. normaltermometer, -atoriumsjübung, f
en laborationsövning. I-ier|en, -te -t intr [h]
1. laborera. 2. F An etw. (dat.) ~ dras (ha
besvär) med, lida av ngt, t. ex. am Fieber m.
-ier|tisch, m -es -eisht fyrverk.
laboratorie|-bord, -bänk. -ierung, f -en 1. laborerande.
2. ⚔ tillverkning av brandgranater. I-IÖS, a
arbetsam.
Labpulver, n löpepulver.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1401.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free