Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lampe ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2. Lampe, m -n 1 djurfabein jösse.
Lampenl|anlasser, m -s -† elektr. lamppådrag.
-an-ziinder, m lamptändare. -arm, m -[e]s -e
lamparm. -auslöschet*, m lampsläckare. -brenner, m
lampbrännare. -brennstunde,, /*-n elektr. lampas
lystimme, bränntid. -bürste, f -n lampborste.
-dämmerung, /. In der ~ i det svaga
lampljuset. -docht, m -[e]s -e lampveke. -dunst, m
-es -e† lampos, -fabrikant, m -en -en
lampfabrik ant. -fassung, f -en lamphållare,
-fie-ber, n teat. rampfeber, -flamme, f -n lamplåga,
-fuß, m -es -e† lampfot. -geld, n -[e]s ⚙
belysningskostnader. -gesteli, n -[e]s -e
lamp|fot, -ställning, -glas, n -es -erf, se -zylinder.
-glocke, f -n lampkupa, -gruppe, f -n grupp
(serie) av lampor, -haken, m -s - lampkrok.
-halter, m -s - lamphållare, -händler, m
lamp-handlare. -junge, m -n -n gruvt., se -wärter 2.
-kraut, n -[e]s -er† bot. Verbascum Lyciinitis
gren-kungsljus. -kuppei, f -n lampkupa, -licht, n
-[e]s -e lamp|i jus, -sken. -mann, m -[e]s -erf
järuv. lampskötare. -mast, m -es -e[n’]
belysningsstolpe. -mikroskop, n -s -e
lampmikro-skop. -mütze, f -n lamphatt. -öl, n -[e]s -e
lampolja, -putzer, m -s - lamp|putsare,
-skötare. -rauch, n -[e]s O lamprök, äv. lampos,
-räum, m -[e]s -e† lamphytt. -reihe, f -n
teat. ramp. -reiniger, m jämv. lampist. -röhr,
n -[e]s -e brännares rör. -ruß, »i -es 1. lampsot.
2. färg lampsvart. -säure, f kem. lamp-,
alde-hyl|syra. -Schacht, m -[e]s -e[f] byggn.
ljusschakt. -Schalter, m -s - elektr. omkastare,
strömbrytare. -schein, m -[e]s -e lampsken, -schere,
f -n lampsax. -Schimmer, m, se -schein.
-schirm, m -[e]s -e lampskärm, -schwarz, n
-[es], se -ruß 2. -Spannung, f -en elektr.
lamp-spänning. -Stock, m -[e]s -e†, se -gesteli.
-strahlenspiegel, m lampreflexplåt. -ström, m
-[e]s -e† elektr. lampström. -stromstunde, f -n
eiektr. lamptimme. -teller, m lampmatta.
-trä-ger, m 1. [vägg]lamparm, lamphållare. 2. ant.
lampbärare. -wandarm, m -[e]s -e, se -trciger 1.
-Wärter, m 1. se -putzer. 2. gruvt. lampvaktare.
-Wischer, m lampborste. -zahl, f -en elektr.
[glöd]lampantal. -zylinder, m lampglas,
-zylin-der|wischer, m lampborste.
Lamperie [lampe’ri:], f O slags väggpanel.
Lampüier [pT’e:], m -s -s , se Lampenwärter.
-ion [pT’o:], n -s -s lam pion,
illuminations-lampa, lykta. Papiernes ~ kulört lykta,
ion|-pflanze, f -n bot. Pbysalls Franchetti en art
jude-körsbär, japansk lyktblomma. -ist, m -en -en,
se Lampenputzer, -isterie, f -n 1. lampfabrik.
2. jämv. m. m. lamprum.
Lamprete [’preita], f -n zool. Petromyzon
nejon-öga, lamprick.
Lamprophyr m -s geoi. lamprofyr.
Lane-, se av. Lanz-.
Lancade [la^said], f -n ridk. kurbett,
krumsprång.
Lancashirekessel m O lancashire[ång]panna.
Lancast‖er|schule, f -n lankasterskola. l-risch,
a lankaster-.
Lancier [la’sT’e:], m -s -s 1. ⚔ lansiär. 2. dans
lansiär[kadrilj].
lancier‖en, -te -t tr 1. lancera, igångsätta. E-n
Torpedo ~ utskjuta en torped; e-n Artikel
in e-e Zeitung ~ lancera (kasta in) en
artikel i en tidning. 2. jakt. a) lössläppa
hundarna; b) låta villebrådet ’löpa ut’. L-en, n
-s 1. lancerande. 2. utskjutande, t. ex. ~ e-s
Torpedos. L-rohr, n -[e]s -e ⚔ torpedtub. -t,
a. ~e Stoffe, Waren broscherade vävnader,
brokadtyg[er].
Land, n -[e]s -er† el. -e (dim. Länd[chen, -lein)
1. utan pl. A. land mots. till vatten (islit »t), t. ex.
das ~ ist unter den Horizont gesunken. oj
in Lee, in (außer) Sicht, vorn land i lä, i
(ur) sikte, förut; das feste ~ fastlandet; oj
anlaufen, antun angöra (lägga i) land; oj
entdecken, erkunden upptäcka, utforska land; ~
sichten (machen, zu Gesicht el. in Sicht
bekommen) få land i sikte; ~ schwach sichten
otydligt skönja land, få landkänning; bildl.
~ sehen se en lösning, utväg; sich dicht am
o^e haltenkära land; dicht am oje hinfahren
hålla (följa) tätt intill (efter) kusten; komm
selbst mit an oj! följ med i land! an oj
sein vara kommen i land; ans ~ gehen,
setzen m. m. gå, sätta i land (landsätta) m. m.;
das Boot ans ~ ziehen draga i land (draga
upp) båten; auf dem ~e på landbacken; tief
im ~e långt inne i landet; gut Auslug
(Ausguck) nach ~ haltenhålla god utkik efter
land; nach zu liegen ligga inåt landet;
die Waren sollen über ~ gehen varorna skola
skickas landvägen; über ~ reisen resa
landvägen; unter ~ halten, kommen hålla sig,
komma under land; der Wind kommt von oj
det blåser landvind; gut frei vom ~e ute på
(i) öppen sjö; vom öje abhalten, stoß en hålla
av, lägga ut från land; frei vom ~e halten
gå klar för land; zu Wasser und zu till
lands och sjöss; zu ~e reisen färdas till lands.
B. land, jord[yta], mark, trakt, terräng, sällan
åkerland. Das ~ bauen (bebauen, bestellen)
odla jorden; ~ kaufen köpa jord; ein
Stückchen guten ~es en bra jordbit; bebautes
(unbebautes) bygd (obygd); brachliegendes ~
trädesåker, träda; nicht angehegtes ~
utmark; flaches ~ ⚔ öppna landet (mots.
fästningar); niedriges ~ lågland; auf dem
platten ~e på rama landet ; Handel auf dem
platten öje landsköp; ~ und Haus verkauf en sälja,
jorden med åbyggnader. C. i mots. till stad
land[sbygd]. F Er ist ein Bauer vom ~e han
är från bondlandet; F die Einfalt vom
oskulden från landet; e-e Frau vom 3n
fru från landet, n>i. äv. en bondkvinna; ein
Freund vom ~e en vän från landet; Stadt und
~ sprechen davon hela världen talar därom;
auf dem ~.e lånt-; Kaufmann auf dem öje
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
