- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1407

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Landbund ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

över adelsgods i landet. 2. österr. ung.
landskapslag. -bund, m -[e]s -e† 1. agrarförening.
2. förr sammanslutning mellan delstater,
-bündler, m agrar, -bundtag, m -[e]s -e
agrarmöte för delstat el. provins, -butter, f O
landssmör. -dechant [’£ant], m -en -en,
-de-kan, m -s -e 1. kat. ung. prost på landet. 2.
evangei., se Ruraldekan. -dienst, m -es -i»
tjänstgöring i land. -dragoner, m gendarm, beriden
lantpolis.
Lände, f -n blandnings-, tilläggs|plats, -ställe.
Land[ebrücke, f -n 1. landgång över annat rartyg.
2. ge -ungsbrücke.
Landllechsen, se -eidechsen. -edel[mann, m -[e]s
-leute lantjunkare. l-edelmännisch, a
lant-junkaraktig, lantjunkar-.
Lande[eigenschaften, pl tiygv.
landningsegenskaper.
Landlleidechsen, pl zool. Lacertidae egentliga ödlor,
-eigentum, n -[e]s -er† 1. lantegendom. 2.
nationalegendom, -eigentümer, -eigner, m, se
-besitzer. l-ein ["ain], adv, Se l-aus. l-einwärts
["ain], adv inåt landet, -eis, n -es O landis.
land|en, -ete ge-et I. intr [h O. s] 1. landa, gå
i land, t. ex. an dieser Küste ist schwer zu
Die Feinde haben auf der Insel ge-et
fienderna ha landstigit på ön; viele englische
Matrosen sind in Vaxholm ge-et en mängd
engelska matroser ha kommit i land i Y. 2.
flygv. landa, gå ned. 3. igenlanda, t. ex. der
Fluß -et. 4. bidl. Wo sind deine Brüder ge-ett
var (vart) ha dina bröder hamnat (tagit
vägen), vad har det blivit av dina bröder? II. tr
landsätta, ilandföra, t. ex. Truppen, e-n
Kabel äv. bildl. gå i land med. Er wurde als
Leiche aus dem See ge-et hans lik flöt (drev)
i land.
länd|en, -ete ge-et se landen.
Land]|ende, n -s -n landända, t. ex. ~ e-s
Unterseekabels. -enge, f -n geogr. landtunga, näs,
ed. Die ~ von Suez Sueznäset. l-entvölkend,
a avfolkande, t. ex. ein <^er Krieg, -e[platz,
se -ungsplatz. -er, f % gärdsgårdsstång.
1. Länd|er, m -s -, se -ler.
2- Länder, pl. av Land. Änger som första sms-Ied i
pluralformer tiU ord, börjande med Landes-, att
uttrycket tages kollektivt, t. ex. Länderregierungen
(Landesregierungen = varje regering tageu för sig).
-autonomie, f O delstats självstyrelse,
-be-schreibung,y’-e» jord-, land|beskrivning.
-besitzer, m, jord-, gods|ägare. -durst, m -es, se
-gier, -ei, f -en stort gods, länderi. -fläche,
f -n ytområde. l-gewaltig, a mäktig i land.
-gier, f O landhunger, erövringsbegär.
I^gie-rig, a girig efter land, erövringslysten.
Land|erhöhung, f -en landhöjning.
Länderl]kampf, m -[e]s -e† sport, landskamp, av.
federationsmatch, -kenntnis, f O, -kunde, f O
politisk-ekonomisk geografi, t. ex. ~ von
Europa. l-kundig, a kunnig i [polit.-ekon.]
geografi.
|änder‖en, -te ge-t intr [h], se ländlern.
länderios, a utan (i saknad av) [-jord[besittning].-] {+jord[besitt-
ning].+}
|ander|n, land[e]re -te ge-t tr 1. gärdsia,
in-gärda. 2. risa linstangiar.
|änder|n, länd[e\re -te ge-t I. tr. se landern.
II. intr [å], se ländlern.
Länderl]räuber, m jordroffare. l-reich, a rik på
länder, -sucht, f tf, se -gier, l-süchtig, a, se
l-gierig. -tausch, m -es -e land[ut]byte.
tei-lung, f -en delning (skifte) av länder
(besittningar).
Landllerwerb m -[e]s -e poiit. landförvärv,
-er-ziehungsheim, n -[e]s -e pedag.
uppfostrings-hem på landet.
Landes‖-. Sms. betecknar ofta, att det är fråga om det
tyska rikets (förbundets) småstater, Preussens provinser
eller Tysk-Österrikes (Österrike-ungerns) [kron]länder.
Pluralformen, när uttrycket tages kollektivt, vanligen
Länderse detta, -abgabe, f -n skatt till
[del]stat. -abgeordnete(r), m o. f adj. böjn.
lantdagsman, deputerad, folkombud i
delstat. -abschied, m -[e]s -e, se
Landtagsab-schied 1. -adel, m -s inhemsk adel. -amt, n -[e]s
-erf österr. delstats ämbets- o. tjänste|män.
-amtsdlrektor, m -s -en österr. delstats s. a. s.
verkställande minister, ’landesamtsdirektör’.
-angehörige(r), m o. f adj. böjn. 1. landsman.
2. medborgare, -angehörigkeit, f O
medborgarskap. -angelegenheit, f -en [-[del]statsären-de.-] {+[del]statsären-
de.+} -anlehen, n, -anleihe, f -n [del]stats lån.
-anstalt, f -en [del]stats anstalt. Geologische
~ in Preussen P:s ’geologiska undersökning’,
-archiv, n -s -e [del]stats arkiv. -art, f l. ⚙
lands beskaffenhet. 2. -en lands-, pläg|sed,
-assessor, m -s -en ung. länsassessor,
-aufnah-me, /’-» 1. officiell kartläggning. 2. kartverk.
Die [königlich] preussische motsv. rikets
ekonomiska kartverk, «autonomie, f lands
(delstats, provins’) självstyrelse, -bank, f -en
nationalbank, -beamte(r), m adj. böjn. [-[del]-statstjänsteman.-] {+[del]-
statstjänsteman.+} -behörde, f -n [-[del]stats-myndighet, -] {+[del]stats-
myndighet,+} i Pi. ämbets- och tjänstemän,
-beschreibung, f -en fäderneslandets geografi,
-bevölkerung, f [del]stats (lands) befolkning.
-bevollmächtigie(r), -deputierte^). -bibliothek,
f -en statsbibliotek, -bischof, m -s -e† biskop
över hel delstat, ’landsbiskop’, -brauch, m
-[e]s 0, se -art 2. -bürger,m [del]statsborgare.
-defension, f åtgärder till avslående av
fientligt anfall, -deputierte(r), m adj. böjn. t Tyski.
delstatsregerings ombud hos liksregeringen,
-di-rektor, m -s -en förr, se -hauptmann b),
-eigentum, n -[e]s O nationalegendom, -erzeugnis,
n -ses -se 1. vad landet producerar. 2.
inhemsk fabriksvara. -exekutive, /*0 österr.
verkställande myndighet i ’die Länder\
far-be, f -n nationalfärg. -finanzamt, n -[e]s -erf
Reichsflnanzmiuisteriums underavdelning för
delstat. -fiskus, m -us -us o .-en delstats statskassa,
-flagge, f -n nationalflagga. l-flüchtig, a, se
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1415.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free