- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1415

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Längenansicht ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


längdförändring. -ansieht, f -en fasadbild,
’längdfasad’, längdvy, -auf|riß, m -risses -risse
fasadritning. -ausdehnung, f -en 1.
längdutsträckning. 2. fys. längdutvidgning, -bestim*
mung, f -en <1* geogr. longitudbestämning.
-blutleiter, m anat. långa blodledaren,
-brei-tenind|ex, m -ex[es] -exe o. -izes antrop.
längd-bredd-index. -bureau, n -s O. Das ~
longi-tudbyrån i Paris, -dehnung, f O uttänjning
[på längden], t. ex. des Probestreif ens.
-differenz, f -en ⚓ astron., geogr. longitud-,
tids|skillnad. -durchschnitt, m -[e]s -e
längdgenomskärning. -einheit, f -en längdenhet,
-feuer, n art. salva långskepps,
längsbe-8kjutning. -gedinge, n -s - gruvt. beting för
viss länga bruten sten el. d. -gefälie, n -s - O vag.
byggn. lutning, -grad, m -[e]s -e geogr.
längdgrad. -holz, n -es -er† ø långved; långvirke,
-kreis, m -es -e geogr. meridian[cirkel],
längdcirkel. -linie, f -n ⚓ fartygs ’längd över allt’,
största längd, -maß, n -es -e 1. längdmått.
2. typ. kolumnmått. -maßstab, m -[e]s -e†
måttstock. -messer, m 1. avståndsmätare. 2.iak.
mät-apparat för nyfödda, -messung, f -en avstånds-,
längd|mätning, -bestämning, -profil, n -s -e
<1* jämv. längdprofil, -riß, m -risses -risse
längdspricka. -säge, f -n ⚙ kransåg. -schnitt,
m -[e]s -e ⚙ längd|snitt, -sektion, -schwelle,
/-w, se -streber. -see, m -[e]s npr geogr. 1. Lågo
Maggiore. 2. sjö i vogeserna, -streber, m
lång-syll. -Streuung, f skjutn. längd spridning.
Mittlere ~ medelträffpunkt. -stuhl, ni -[e]s -e†
vav. trikå[sticknings]maskin. -tal, n -[e]s -erf
geogr. längddal.
lang‖entbehrt, a länge saknad. L-ente, se
Eis-ente.
Längenl[treue, f geogr. längdriktighet, -uhr, f
en »t kronometer. -unifikation, f geogr. m. m.
överenskommelse om gemensam O-meridian,
-unterschied, m -[e]s -e 1. olikhet (skillnad) i
längd. 2. b m. m. departur,
longitudskill-nad. -Verbindung, f -en snick. längdskarv.
-Zirkel, m, se -hr eis. -Zuwachs, m -es
längdtillväxt, tillväxt på längden; skogsv.
höjdtill-växt, t. ex. jährlicher der Bäume.
läng‖er, se lang. L-erling, m -s -e slags äpple.
-er|n, -te ge-t tr se verlängern.
lang‖ersehnt, a länge efterlängtad. L-erweile,
se Lang[e]weile, l-erwünscht, a länge önskad.
L-[e]schläfer(in), se Langschläfer[in). L-espe,
f, se Esche.
Längellsprung m -[e]s -e† längdhopp. -strich,
m -[e]s -e språkv. längdtecken.
Langett‖e [la-’gsto], f -n langett. -en|stich, m
-[e]s -e langettstyng. I-ier|en, -te -t tr
langet-tera. -ierung, f -en langettering.
Lang[e]weile, f O [gen., dat. utan art. Langerweile,
med art. Langenweile] ledsamhet, ledsnad,
långsamhet att tidén inte går, tråkighet, t. ex.
ich sterbe vor Aus Lange[r]weile (österr.
aus Lang[er]weile) till tidsfördriv, för ro
skull; e-m verursachen tråka ut ngn; ~
haben ha tråkigt; F wir sind nicht für die ~
gekommen här ska [det] arbetas (tas i), vi
äro inte komna hit för att prata el. dyl.; ~ ist
die Mutter der Sünde fåfäng gå lärer mycket
ont; F seine Drohung ist nicht für die ~
hans hotelser äro ej att leka med el. taga
som skämt.
L&nge|zeichen, n, se -strich.
langlifädig, a långtrådig, av (med) långa
trådar. -faserig, a av (med) långa fibrer (trådar).
Lang‖fessel, f -n jakt. kedja (band) om
jaktfalks fot. -finger, m F långfingrad person,
l-fingerig, a långfingrad äv. uidi. -finner, m zool.
1. se -fiosser. 2. Thynnus tonfisk, -flachs, m -es
torrspunnet Ungarn, l-flammig, a
långfiam-mig, t. ex. Kohlen, -flossenwale, pl zool.
fen-valar. -fiosser, m -s - zool. fisk med långa
fenor. l-flüg[e]lig, a långvingad. -flügler, pl zool.
Longipennatæ långvingar, -formmaschine, f -n
papperstiiiv. formmaskin, -fräsmascliine, f -n
0 parallellfräsma8kin. I-fristig, a med långt
anstånd, t. ex. ~es Kreditgeben,
Lieferungsverträge. -früchtler, pl bot. benämning på
Siliquosæ. -fuß, m -es -e† 1. zool. a) ~e/*
långfotade halvapor; b) Hy P si bates himantopus
styltlöpare. 2. långfotad person; P hare,
jösse, l-füßig, a långfotad. -füßler, m
’långben’ stork, -gabel, f -n lantbr. högaffel, tjuga.
langgel|dehnt, a [långt] utdragen, -fesselt, a om
hast med långa skenben, -hälst, -hälst, se
lang-halsig. -ohrt, a med långa öron, långörad,
-schoben, a jakt. om lyorthorn ogrenat. L-schoß,
n -schosses -schösse ⚔ skjutn. avlång
projektil, spetskula, -schössen, a om växt långt
npp[-kommen, -vuxen; som skjutit i höjden,
-schwänzt, a långsvansad. -spitzt, a
långspet-s|ad, -ig. -spornt, a med långa sporrar, -stielt,
a långskaftad, med lång stjälk, -streckt, a
långsträckt, utdragen, -wachsen, a högväxt,
reslig, -zogen, a långt utdragen; lång|dragen,
-randig.
Langliglied, n -[e]s -er ridk. />* der Kinnkette
kindkedjas sidstång. l-glied[e]rig, a med
långa led[er] (länkar). ^e Kette lång|ringad
el. -länkig kätting, -haar, -[e]s -e I. n långt
hår. II. m a) långhårig person; b) långhårigt
djur. l-haarig, a långhårig, om bomull
långtrådig. rsje Seide fiossasilke. I-hal mig, a lantbr.
med långt strå (lång halm), -hals, m -es -e†
1. [person el. djur] med lång hals, ’långhals’.
2. zool. fl) Lepas anatifera långhals; 6) Plotus
an-liinga slags Ormhalsfågel, anhinga; c) Anas acuta
stjärt-, spjut-, vi|and. 3. «i* [block]stropp.
l-halsig, a långhalsad, t. ex. e-e <ve Flasche.
-halskäfer, m zool. Cicindeia sandjägare,
-hals-schildkröten, pl zool. Trionichida
läppsköldpad-dor. -hand, mo.f- -e† person med långa
händer, ’långhand’. I-händig, a långhänt. -hang,
m -[ø]s gymu. långhängande. -haus, n -es -erf
1 kyrka lång|hus, -skepp. l-her, adv för länge,
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/1423.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free