- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1416

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - langhin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

länge sedan, l-hin, adv långt dit, i en
avlägsen framtid, -hobel, rø -s - O långhyvel.
1-hobeln, hobelte lang l-gehobelt tr
lång-hyvla. -holz, n -es -er† 1. ’långvirke’. 2.
åderträ. 3. regel P& stängsel, -holzwagen, til järnv.
godsvagn för virke, -horner, pl zool. l.se
-horn-håf er. 2. Euccra longlcornis slags bin. 3. Nem[atlocera
slags tvåvingar, långhorningar. I-hörnig, a zool.
lång[be]hornad; med långa spröt,
-hornkä-fer, pl zool. Cerambycidae timmermän,
långhorningar. -hornrinder, pl, se -stirnrinder.
I-hu-big, a O med långa kolvslag. l-jährig, a
årslång, mångårig. Unser mer bewährter
Prokurist vår i långvarig tjänst beprövade
Prokurist; mein mer Freund min gamle vän, min
vän se’n gammalt, -kessel, m
lokomotivpanna. -kopter, pl långskallar, dolikocefaler.
l-köpfig, a långskallig, dolikocefal. -köpfigkeit,
f O långskallighet, dolikocefali. -kragen, m
zool. Anas clypeata skedand. l-krallig, a med
långa klor. -kreis, m -es -e oval, ellips.
l-Iap-pig, a långflikad, bot. med långa lober.
-laufrennen, n sport, långdistanslöpning. Hebend,
l-lebig, a långlivad, -lebigkeit, f O lång
livslängd. l-leibig, a 1. med lång(t) överkropp
(liv), om häst med lång bål. -leine, f -n üsk.
backa, ränndörj.
länglich, a avlång; i sms. avlångt-, -rund,
alång-rnnd, oval.
Läng|ling, m -s -e 1. se -erling. 2. se Leng[flsch].
Langllloch, n -[e]s -er† O långhål. -loch[bohrer,
m långhålsborr. I-lockig, a med långa lockar,
l-mähnig, a med lång man, äv. skämts, om pers.
långhårig, -malz, n -es O malt som grott för
länge, -marke, f -n frimärke, -monatlich,
a som räcker i många månader, många
månaders. -mut, f O långmodighet, tålamod. ~
gegen e-n üben ha fördrag (överseende) med
ngn. l-mütig, a lång-, tål|modig. -mütigkeit,
fO tålmodighet, l-nag[e]lig, a med långa
naglar, t. ex. me Finger, -nase, f -n 1. lång
näsa, F klyvarbom. 2. långnäst person. 3.
zool. Trlgla asiatica slags knorrhane. l-nasig, a
långnäst; med lång nos. mer Affe Semnopithecus
Nasica näsapa, kahau; mer Bär prochiius labiatus
läppbjörn; mer Hai Lamna cornubioa håbrand.
Langobard‖e, m -n -n lango-, longo|bard. I-isch,
a lango-, longo|bardisk.
Lang‖ohr, m o. n -[e]s -e[n] 1. lång[örad person,
-örat djur, isht om åsna ’långöra’. 2. se
Ohrenfledermaus. l-ohrig, a långörad, l-polig, a ⚙
långpolig, t. ex. ein mer Magnet, -rippe, f -n
byggn. valvstråle. l-rippig, a biol. långnervig.
-röck, m -[e]s -e† långrock, l-röckig, a klädd
i långrock, -rohrgeschiitz, n -es -e kanon med
långt lopp. -rost, m -es -e ⚙ långrost. I-rund,
a elliptisk, oval.
längs, adv o. prep med gen., dat. (vani.) o. ack. (‡)
längs [efter, ut|efter, -med], längsmed, t. ex.
~ dem Gleis, ~ der Küste. Mann m! alle
man till linorna!
Längsii-, se äv. Längen- o. Lang-, -achse, f -n
längdaxel, t. ex. in der m angeordnet. -åder,
f-n zool. insektsvinges läugSl’ibba.
Langllsäge, f -n ⚙ stocksåg. -salinge, pl &
långsalningar.
langsam, a o. adv långsam(t), äv. trög, slö,
icke fortfärdig, F låugsam i vändningarna.
mes Gift långsamt [verkande] gift; mer Kopf
trögt huvud, tröghuvud; m! sakta, inte så
bråttom, varligt! <1* långsam gir! ~ vorwärts
sakta framåt; nur hübsch m! varligt,
varligt! verlaufend om sjukdom kronisk; mus.
långsamt [tempo]; ~ braten steka vid sakta
eld; die Geschäfte gehen m det är ingen fart
(intet liv) i affärerna, marknaden är flau;
die Uhr geht zu m klockan går efter (för
sakta); den Gang e-r Uhr mer machen rucka
en klocka tillbaka; ~ zum Beutel und
hurtig zum Hut hilft so manchem jungen Blut
ordspr. att vara sparsam och hövlig hjälper
fram mången ung man; m hommt auch zum
Ziel ordspr. nng. det går fast det går långsamt.
Langsamtlbinder m O cement med lång
bindetid. -fahrsignal, n -s -e järnv. sakta fartsignal,
-keit, f O långsambet; mus. sakta tempo.
Längsllbahnsteig m -[e]s -e jämv. långsgående
plattform, -balken, m -s -, se -träger. -bank, f -e†
längsgående bänk, ibi. sidobänk. -beben, n
geoi. axialt (lineärt, zonalt) jordskalv,
-ba-herrschung, -bestreichung, f O ⚔ fortif,
bestrykning längs efter, l-beweglich, a O. ~e
Kuppelung expansionskoppling, -bewegung, f -en
⚙ rörelse i längdriktningen, -blulleiter, m
anat. långa blodledaren.
Langllschädel m långskalle. l-schaftig,
l-schäf-tig, a långskaftad. mer Stiefel stövel med
högt skaft, g. k. hessisk stövel, -schal, m -s
-e o. -s långschal, l-schattig, a
långskuggande. me Völher folk som bo där skuggorna
falla långa, arktiska folk. l-schenk[e]lig, a
med långa skänklar. -scherbe, f -»i
lång-lask. -schermaschine, f -n ⚙ papperstiiiv.
längd-skärningsmaskin. -schiff, n -[e]s -e ark.
lång|-skepp, -hus.-schiffchennähmaschine, f -n ø
efterstyngsmaskin med långskyttel. l-schiffs,
se längsschiffs. -schläfer(in), m (/) sjusovave,
F sömn-, sov|tuta. -Schleifmaschine, f -n
långslipmaskin. l-schleppend, a släpande.
~es Kleid dräkt med långt släp. -schliff, m
-[e]s -e polering (slipning) i fibrernas
riktning. -schnabel, m -s -† zool. 1. a) om f&gei F
långnäbb; b) Saurothera vetula slags amerikansk gök,
ödlegök. 2. äv. -schnabelfisch, m cheimon
sna-belfisk. l-schnäb[e]iig, a med lång näbb,
lång-näbbad. -schnabelsittich, m -[e]s -e zool.
Enicog-nathus leptorrbynclius choroy. -sChnäbler, 7?i, se
-schnabel 1. a), -schnauzen|delphine, pl zool.
näbbdelfiner. l-schnäuzig, a med lång nos
(långt tryne). l-schößig, a med långa skört,
t. ex. ein mer Roch. l-sChotig, a bot. med
långa skidor, långskidad. -schott[e], se Längs-
£t’ transitivt, intr intransitivt, refl reflexiv t verb. J^Åj haben,
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free