- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1417

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Langschub ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

schott[e], -schub, m -[e]s -e† siags kägelspel,
-schwänz, m -es -e† 1. djnr med lång svans
el. stjärt. 2. zool. CL) Spitzbärtiger n Panurus
blarmicus skäggmes; b) nef kräftdjursfamilj Macrura
långstjärtar; c) namn på duvhök; d) fisksläkte
Macrurus långstjärt, -schwanzgimpel, m zool.
üragus sibiricus sibirisk domherre, l-schwänzig,
a långsvansad- med lång stjärt.
Langschwanzllkatze, f zool. Leopard us macmrus
långsvansad tigerkatt. -krebs, m9 se Langschwanz
2. b). -kUCkUCk, m zool. Coccystes glandarius
skat-gök. -panther, m zool. Felis yariegata
lållgSvan-sad panter, -papagei, m zool. långstjärtad
papegoja. -schuppentier, n -[e]s -e zool. Manis
tri-dactyia långsvansad myrkott.
Langschwelle, f -njärnv. lång|sliper, -syll.
längsdeck, adv längs [utmed] däcket.
Längsl|dom]a, n -as -as äv. -en min. kristalls
takyta, dom. -draht, m -[e]s -e† ⚙ rundjärn.
-durchbohrung, f -en O genomborrning på
längden, -durchschnitt, m -[e]s -e
längd|-genomskärning, -snitt.
Lang|sein, n-s O 1. [egenskapen] att vara lång.
stor längd. 2. om vin, jfr - werden.
Längs|einschnitt, rø-[e]s e inskärningpålängden.
Lang‖seite, f -n långsida, t. ex. ~ e-s Daches.
l-seit[s], adv o. prep med dat. långsides.
Längsilfaltung, f -en O vikning på längden,
t. ex. ~ des Papierbandes, -falz, m -es -e boktr,
längdfalsning. -feld, n -[e]s -er längdfält.
-festigkeit, f O, se -Verbindung, -feuer, n «i*
beskjutning långskepps, -fläche, f -n kristails
längsyta. -fluß, m -flusses -ßüsse geogr. flod
som flyter längs vattendelaren. -furche, f -n
bot. längsfåra. l-gerichtet, a långsgående,
l-gerippt, a med längsgående räfflor (kanaler),
rafflad på längden, -geriist|[e], n -es -e øygv.
stomme tm luftfartyg, l-gestreift, a 1. randig på
längden, med långsgående «treck. 2. her.
anordnad stolpvi8. l-geteilt, a delad på längden
(längsefter). -gliederung, f O geogr.
längddals-system, uppdelning i längddalar. Die
Pyre-neen haben am Südabhange e-e bedeutende n
på Pyrenéernas sydsluttning är
längddals-systemet rikt utvecklat.
Lang|shawl, se -schal.
Längs‖helling, m -s -e o. f -en O skeppsbyggn.
vinkelrätt mot vatteuytan anbragt Stapelbädd. |-hobeln,
-hobelte -gehobelt -hob[e]lest tr ⚙ hyvla på
längden (längs|med, -efter), -holm, m -[e]s -e
stagbjälke, t. ex. die Gerüste des
Luftfahrzeuges haben drei bis vier ne.
langsichtig, a 1. långsynt. 2. om växel på lång
sikt. ner Abschluß kontrakt med lång
giltighetstid, långvarigt kontrakt. Lo^keit, f O
1. långsynthet. 2. hand. lång sikt.
Langsieb, n -[e]s -e papperstiiiv. massa (heltyg)
för maskinell tillverkning av papper, [-[pa-pier]maschine, -] {+-[pa-
pier]maschine,+} f -n papperstiiiv. pappersmaskin;
maskin för tillverkning av papper i långa
banor.
langsilbig, a språkv, långstavig.
Längsinduktion, /Ø magnetisk induktion,
langsitzend, a gymn. helsittande.
Längsllkamm m -[e]s -e† geogr. bergskedja i
veckens längdriktning -keil, m -[e]s -e
längdkil, kryss|kil, -pinne, -konsollager, n -s - ⚙
längsgående väggkonsollager. -låge, f O 1.
läk. föriossn. fosters bjudning i längdriktning.
2. järnv. läge utmed (längs) spår, t. es. ~ des
Gebäudes, l-läufig, a längslöpande.
-liege-hang, m -[e]s O gymn. våghängande. -linie, f
-n 1. längdlinje, längsgående linje. 2. bot.
strimma På blomblad, -magnetisierung, f O
längsmagnetisering. -naht, f -e† ⚙ långs-,
långskepps|nåt. -nahtnietung, f -en O &
långs|nåtning, -nitning.
Langlispieß m -es -e ⚔ landsknekts pik. -splissung,
f -en »i* långsplits, -spor]n, m -n[e]s -en zool.
Rostbrauner n Rhynchophanes Maccowui slags
prä-riesparv.
Längs[lquartier, n -s -e mur.
byggmästarpett-ring. -reißfestigkeit, f O papperstiiiv. sträck-,
drag|håll f äst h et. -richtung, f-en
längdriktning, t. ex. die Sitze laufen in der n. -rille, f
-n längdräffla, -rippe, f -n längs|ribba, -sträva,
-riß, m -risses -risse 1. fartygs sidoritning.
2. Lot. ~ der Anthere ståndarknapps [längs-]
springa. I-rissig, a sprucken på längden, med
längsgående sprickor (rämnor). -salinge, se
Langsalinge. l-schiffs, adv »£- långskepps,
-schlitz, in -es -e, se Langloch, -schneider, m
papperstiiiv. längdskärningsmaskin, [-[längd]skär-verk.-] {+[längd]skär-
verk.+} -schnitt, m -[e]s -e 1. längdsnitt. 2. läk.
längdsektion, -schött, m -[e]s -e, -schotte, f -n
i* lång[skepps]skott. -schwelle, f -n järnv.
lång-syll. -seite, f -n isht ett rums lång|sida, -vägg.
l-seit[s], adv o. prep med gen. -i» långsides, t. éx.
~ liegen; äv. långskepps, -spalte, f -n längd-,
längs|spricka, t. ex. ~ e-s Gletschers, -spant,
n -[e]s -en ⚓ långskeppsspant, -splissung, se
Lang splissung. -streifen, m längdband,
längsgående band (kant, strimma), -strich, m -[e]s
-e 1. streck draget utmed längden av ngt. 2.
se -ader. -Strom, m -[e]s -e†, se -fluß.
längst, I. se lang. II. adv för länge sedan, [-[redan]-] {+[re-
dan]+} länge, t. ex. das weiß ich schon n, die
Sache ist schon n beendigt.
Langstachel m zool. Meriuccius långa.
Längs|tal, n -[e]s -er† geogr. längddal.
lang|]stap[e]lig, a om bomull långtrådig,
-staub-fädig, a bot. med långa ståndarsträngar.
Längsteil m o. n -[e]s -e. In mehrere ne
ge-spalten splittrad (kluven) på längden i flera
stycken, -ung, f -en delning efter längden
(längsefter).
langsteng[e]lig, a bot. med (på) lång stängel,
längstens, adv 1. senast. Sie wird n Montag
kommen hon kommer senast [om (på)] [-mån-dag[en].-] {+mån-
dag[en].+} 2. [[mindre]] redan länge.
Langstiel m -[e]s -e trädg. Kleiner n siags appie
liten långstjälk, -er, m -s - trädg. siags päron
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1425.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free