Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - langstielig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
cuisse madame, épargnepäron. I~ig, a 1.
långskaftad, med lång stjälk, ter
Sonnenschirm parasoll med långt skaft. 2. F se
langweilig.
Langstirnrinder, pl långhornsboskap.
längstlebend, a som lever längst.
Langstoß m -es -e† fotb. långspark.
Längsträger m längsgående bärbjälke
(konsol); jämv. [yttre] långbalk; «i* skärstock.
Lang‖streckenläufer, m sport, långdistanslöpare.
-Stroh, n -[e]s O långhalm.
Längsüverbindung, f -en skeppsb.
längdförbindning av jäm. l-verlaufend, a gående i
längdriktningen (längs utmed), -wand, f -e†
långvägg. I-weise, adj o. adv längs med, på sidan
av, sido-, -welle, f -n fys. longitndinal
svängning.
langtaillig [’talji^], a om bius lång.
Langlltau, n -[e]s -e ⚓ art. dragtåg. -tenne, f -n
lantbr. längsloge. -träger, m långbjälke,
-trau-big, a. te rote Johannisbeere trädg. gulgröna
vinbär, -trieb, m -[e]* -e bot. långskott,
tuch-maschine, f -n ⚙ papperstillv- långduksmaskin.
Languette m. m., se Langette n. m.
Langur [lag’guir], m -s -e zool. Presbytis (semnopi-
tbeens) langur, hulman[apa].
Languste [lag’gusta], f -n zool. Palinurus vulgaris
langust. Junge tn bladkräftor.
Langllwagen m -s - långvagn, -wand, se
Längs-wand, -wanze, f -n zool. Lygæus slags
lantskinn-bagge. -waren, pl, se (lange) Waren.
Langwei‖le, se Langeweile, l-|en, -[e]s« -te ge-t
1. tr 1. uttråka. Ge-t är. adj.; sie sah ge-ter aus
als sonst hon såg mera uttråkad ut än vanligt.
2. opers. Es -t mich det tråkar ut (väcker leda
hos) mig, det gör mig utledsen. II. refl. Sich
t ledas, ha ledsamt (tråkigt), -er(in), m -s - (f
-nen) tråkmåns. l-ig, a tråkig, tröttsam,
ig-keit, f -en 1. se Langeweile. 2. pl. tråkigheter,
ledsamheter.
Lang‖welle, f -n, se -bäum, -werden, n. t des
Weines jfr lang I. ex. -wiede, f -», se -baum.
l-wierig, a långvarig, kronisk, -wierigkeit,
f O långvarighet. -wolle, f O fårull, ull av
fullvuxna får. l-wollig, a långullig. -würz,
f, se Gartenmelde, l-wurz[e]lig, a med långa
rötter, -zeher, pl zool. långtåiga. -zeile, f -n
metr. verspar i aiutt. vers. -ziehen, n
utdragande, släpande, l-zott[e]lig, a långraggig,
l-zün-gig, a med lång tunga, -züngler, pl zool.
lång-tungade.
1. Lanke, f -rc, se Seeforelle.
2. Lanke, f -n slakt, slaksida p& djur, kållapp.
Lann‖e, f -n vagnsgaffel, -[n]agel, m -s -f
hjulpinne, Inns.
Lannerfalke m zool. Falco lannrius slagfalk.
Lannung, f -en ø, se Nahtübergreif ung.
Lano‖lin, n -s O lanolin, ullfett. -Palmitinsäure,
f O kem. lanopalmitinsyra. -zerin, n -s O kem.
lanocerin.
Lantan|a, f -en bot. Lantana eamara lantana.
lanternier|en, -te -t intr [å] prata smörja.
Lanthan [’tarn], n -s O kem. lantan.
Lanugo [’nu:], m - O embryol, lanugo, -hår.
Länzchen, n -s - 1. se Lame. 2. se Lanzette.
Lanze, f -n (dim. Länz\chen, -lein) lans. E-e t
für e-n brechen, einlegen bryta en lans för
ngn: e-e t mit e-m brechen bryta [en] lans
med ngn.
lanzen|]ähnlich, a lanslik. -bewaffnet, a
lansbe-väpnad. -blätt[e]rig, se lanzettblätt[e]rig.
L-blattweide, f bot. saiix phyiicifona grönvide.
L-boot, n -[e]s -e o. -böte ⚔ hopfällbar båt
hop-satt med kavallerilansar. L-brOChen, fi lansbrytning.
L-eisen, » spjut|blad, -spets.
Lanz[e]ner, m -s - 1. ⚔ lansiär. 2. lans|bärare,
-beväpnad.
Lanzenllfähnchen, -fähnlein, n -s - lans|fana,
-flagg[a]. -fechten, n fäktning på lans. -fisch,
m -es -e zool. Aeantburus ehirurgus kirurg, -flagge,
f -rø, se -fähnchen. i-förmig, a lans|formig,
-formad, l-führend, a poet. lansbärande,
l-ge-iibt, cr, se -kundig, -kiel, m -[e]s -e se -schaft.
-knecht, se Landsknecht 1. -kraut, n bot. Adiantum
lancea adiantum. l-kundig, a skicklig (övad) i
lansföring, -mann, m -[e]s -er/, se -reiter o.
-träger. -messer, w, se Lanzette, -nase, f zool.
Phyllostoma hastatum vampyr Vanlig spjutnäsa.
ratte, f zool. Loneheres bajonettråtta, -reiter, m
lansbeväpnad ryttare, lansiär. -rennen, n, se
-spiel, -riemen, m ⚓ lansrem. -rößiein, n zool.
Pegasus lancifer en art drakfisk. -schaft, m -[e]s
-e† ⚔ lans]skaft, -stång, -schaft|harz, n -es -e
baud. gult akaroidharts. -schaftharzaffodill, m
-S -e bot. Xanthorrhoea bastile art grästräd.
SChie-ne, f -n lansskena, -schlänge, f zool. Bothrops
lanceolatus lansorm. -schuh, m -[e]s -e ⚔
lanssko. -spiel, n -[e]s -e lansbrytning,
torner-spel. -spitze, f -n lansspets, -stechen, n, se
-spiel. -Stich, m -[e]s -e 1. lansstyng. 2. hästs
lansmärke, yxhugg, -stock, tn -[e]s -e†, se
-schaft. -stoß, m ’es -e† 1. lansstöt. 2. se
-stich 2. -träger, m lansbärare.
Lanzer m -s -, se Lanz[e]ner.
Lanzett‖besteck, n -[e]s -e lansettbestick.
l-blätt[e]rig, a med lansettlika blad. -bogen,
m-s - lansettbåge, lansettformig spetsbåge.
-e, f -n lansett. -egei, se [Heiner] Leberegel.
-en-, I-en-, i sms., se Lanzett-, lanzett-. -fisch,
m -es -e zool. a) se -fischchen; b) pl. Leptocardii
lansettfi[skar, -fischchen, n zool. Branchiostoma
lanceolatum (Amphloxus lanceolatus) lansettfisk. 1-fÖP-
mig, a lansett|formig, -lik. -klinge, f -n
lansetts klinga (blad), l-lich, a bot. lansettlik.
-Schnecke, f -n zool. Breitköpflge t pontoiimax
capitatus slags havssnigel, l-schwänzig, a. te
Raubmöwe Stercorariu» longicauda spetsstjärtad
labb, fjällabb. -stil, m -[e]s O ark. ’early
English’, tidig gotisk stiL
lanzieren, se lancieren.
lanzinierend, a läk. lancinerande, stickande,
skärande, ristande smärta.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
