Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lärmbläser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nu machen föra (ställa till) oväsen; grosser r
mycket bråk; hör auf mit deinem r! bråka
inte! mit viel ~ med buller och bång; welch
ein r! vilket [o]väsen (leverne)! wozu der ~
varför bråkar du (ni), vad tjänar det till att
bråka; viel ~ inn nichts mycket väsen för
ingenting. 2. alarm i följ. uttr.: Blinder ~
falskt alarm; ~ blasen, schlagen blåsa, slå
alarm; ~ läuten ringa i stormklockan,
-blåser, m 1. ⚓ alarmblåsare. 2. utspridare av
oroande rykten.
lärmüen, -te ge-t I. intr [h] larma, skrika,
väsnas, stoja. II. tr o. refl sich ~ åstadkomma
genom larm etc. E-n aus dem Schlafe r
väsnas så att man väcker ngn; sich matt ~
bråka så att man blir matt, skrika sig trött.
L-en, n -s , se Lärm, -end, a larmande,
stojande, bullersam.
Lärmilente, f zool. Chauelssmus streperus (Anas strepera)
snatterand. -er(in), m -s - (f -nen) bullersam
person, bråk|makare, F -stake, rustibus.
l-e-risch, a se l-voll o. l-end. -feuer, n alarm
genom eldsignal, -frosch, m -es -e† zool. H.via
palmata klubbfotad lövgroda, -geschrei, n -[e]s
-e alarm’skri, -rop, rabalderskri. -glocke, f -n
[a]larmklocka. l-haft, l-ig, se l-voll. -kanone,
f -n ⚔ alarmkanon. -kommode, f -n P klaver,
piano, -krähen, pl zool. streperinæ pipkråkor.
I-los, a utan buller (väsen), -macher, m -s
-1. bråk-, spektakel|makare, skränare. 2. se
-blåser 1.
larmoyant [larmo-a/jant], a gråtmild.
Lärmllpfeife, f -n alarmpipa. -platz, m -es -e†
~ alarmplats. -schlagen, n -s O slående av
alarm i pressen, -schuß, m -schusses -schüsse
[a]larmskott. -signal, n -s -e larmsignal.
-Stifter, m, se -macher. -stück, n -[e]s -e
oväsen, spektakel, l-süchtig, a benägen för bråk
(uppträden), -szene, f -n uppträde, scen,
bråk. -trommel, f -n [a]larmtrumma.
-trompete, f -n [a]larmtrumpet. -vogel, pl zool.
Schizorhii skrikfåglar, l-voll, a larmande.
-Vorrichtung, f -en alarmapparat. -zeichen, n, se
-signal.
Larve [-f-, zool. äv. -v-], f -n (dim. Lärv]chen,
-lein) 1. [ansikts]mask: äv. (isht i pi.) %
skräck-ingivande figur, buse, spöke, skråpuk; äv.
ansikte. Hübsches, niedliches Lärvchen
vackert, näpet [litet] ansikte. 2. zool. larv. 3. ⚙
[sked]blad, t. ex. ~ e-s Löffels, |un|ähnlich,
a larvlik[nande].
Larven ’blume, se Gauklerblume, -blüt[l]er, pl
bot. växtfam. Scrophulariaceæ (förr Personatæ) blommor
med ’maskerad’ krona, -form, f O larvform.
-gesicht, n -[e]s -er skråpuksansikte, -roller,
m -s - zool. Pnradoxurus lnrvatos slags rullmård.
-Schwein, n -[e]s -e zool. fl) Potamochærus africanus
flodsvin; b) p. larvatua larvsvin. -stadium, n -s
larvstadium, -taucher, rn zool. pl. Mormon
(Frater-cnla) lunnefåglar. Gemeiner ~ m. arcticus
nordisk lunnefågel. -webervogel, m zool. piocns
abessinicus en art vävarfågel, maskvävare,
-zustand, m -[e]s O larvtillstånd.
larvier‖en, -te -1, se maskieren, -t, a läk. larverad.
Laryng‖itis [lcrrYg’gi:], f O läk. laryngitis. [-olo-g|[e], -] {+-olo-
g|[e],+} in -en -en läk. laryngolog. -ologie, f O
läk. laryngologi. -oskop, n -s -e läk.
laryngo-skop.
Larynjx [’la:], m -x -gen [’ry] läk. struphuvud,
-knorpel, m -s - anat. strupbrosk.
las, se lesen.
Lasch, ii -es -eiø lask.
lasch, a (sup. -est) slapp, trög, slö.
Lasche, f -n 1. järnv. m. m. lask, kilskarv,
skarv[järn], skenskarv, fog, söm. 2. skrädd.
a) kil, armspjäll; b) ficklock; c) [byx]julp.
3. skom. a) lask; b) plös.
1. lasch[en, -te ge-t tr laska, skarva. L~, n -s
laskning, skarvning.
2. lasch[en, -te ge-t, se kalaschen.
Laschen|auge, n -s -n, se -kopf.
Lasch[en]bolzen, m -s - O lask-, skarv|bult.
Laschene, se Lisene.
Laschenllgehäuse, n -s - O järnr. plats där
skenskarven anbringas, -kaliber, n ⚙
skarvjärns|-kaliber, -spår. -kammer, -kehle, f -n 0, se
-gehäuse. -kopf, m -[e]s -e† ⚙ länkhuvud,
-nietung, f -en ø enkelskarvplåtsnitning.
-platte, f -n ⚙ skarvjärnsplatta. -schiene, se
Stoßfan g schiene, -schraube, f -n, se -bolzen.
-schuh, m -[e]s -e skom. snör|sko, -känga.
-Stoß, m -es -e† ⚙ jimv. skenskarv, -stütze, f
-n ⚙ järnv. skarvjärnsstöd. -Verbindung, f-en
⚙ järnv. skarvförbindning.
Laschheit, f O slapphet, slöhet, tröghet.
Lasching, f -en se Lasch.
Laschitzen [’J"i], pl hand. sia^s imiterade skinn
särsk. hermelin o. mård.
Lasch‖naht, f -e† sadeim. lasksöm. -ung, f-en
1. ⚙ fog, lask, skarv; järnv. rälsskarv. 2.
laskning.
Läse, f -n slags bukig Öl|kanna, -stop med handtag
o. pip.
läse, se lesen.
Laserkraut, n bot. [Breitblättriges"] ~ Laserpitium
[latifoiiuml spenört.
lasier|ten, -te -t tr ⚙ lasera. L-farbe, f -71. SO
2. Lasur 1. L-ung, f -en O lasering.
Läsion, f -en läk. lesion, skada, åkomma.
Laskar[[e], m -[e]s -en laskar .ostindisk matros.
1. laß, (komp. lasser, lassest) a slapp, lik|nöjd,
-giltig, matt, slö.
2. laß, se lassen.
Lassallianer m -s - lassallian, anhängare av
Lassalie.
Laß‖bauer, m -s o. -n -n, se Lasse, -becken, n
läk. bäcken el. [hand]fat för åderlåtning,
-besitzer, m, se Lasse, -binde, f -n läk. binda el.
bandage vid åderlåtning.
Lasse m -n -n förr ung. halvfri landbo[nde].
Laßeisen, n 1. se Zapfenbohrer. 2. se
Aderlaß-eisen.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
