- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1430

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Laufzirkel ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

följande fraktsedel. 3. post.
reklamationsblankett. 4. se -paß. -zirkel, m löp cirkel.
Laug‖[e]-, i sms., se -en-, -e, f -n lut, alkali,
reningsvätska. Wäsche in die e werfen koka
tvätt i lut, laka tvätt; in e einweichen
(abkochen) byka; schwarze e F kaffesump; e-m
den Kopf mit scharfer e waschen bildl. tvåla
till ngn grundligt; das hilft dir aus der e
ung. det kan rädda dig ur knipan; auf e-n
grindigen Kopf gehört scharfe e ordspr.
Sa.-dant läder skall sådan smörja ha. -e[kessel,
m O lutkittel.
Laugel m -s -, se 1. Laube.
laug|en, -té ge-t I. tr luta. Wäsche e byka
tvätt, lägga (koka) tvätt i lut; e-n mit
ungebrannter Asche e bildl. ge ngn ordentligt med
stryk, jfr abe, ause. II. intr [h]. Ein Faß
-t ett fat ger smak åt innehållet.
1. Laugen, n -s O 1. lutläggning, bykning. 2.
ur|lakning, -dragning.
2. Laugen, rn -s - zool. Leuoiscus grislagine stäm.
Laugen‖abwasser, n -s -[†] lntspillvatten.
-anstalt, f -en bykinrättning. I-artig, a lutaktig,
alkalisk, -asche, /* lutaska. -bad, n -[e]s -erf
lutbad. -blume, f -n bot. Valeriana celtica slags
vändel, vände[l]rot. -bottich, m -[e]s -e
lut-så, urlakning8kar. -brezel, se Salzbrezel,
biit-te, f -n iutbalja. -faß, n -fasses -fässer
bykkar. I-haft, a, so l-artig, eer Zustand
alka-lescens; ~ machen alkalisera. -hütte,f-n,
se Alaunbergwerk, -korb, m -[e]s -e†
tvätt-korg. -kraut, n -[e]s -er† bot. Arnica montana
häst-fibla, slåttergubbe. -sack, m -[e]s -e†, se -tuch.
-salz, n -es -e alkali, lutsalt. Flüchtiges e
hjorthornssalt; vegetabilisches e pottaska,
l-salzartig, a alkalisk, -schöpfer, m såpsjudares
lutskopa, -ständer, m, se Ätznatron, -stein,
se Seifenstein, -tuch, n -[e]s -er† byklakan,
-wasser, n -s -f, se Lauge.
Lauglierei, f -en 1. se 1. -en. 2. se -en\anstalt.
-e|rückstand, m -[e]s -e† lakningsrest. -erung,
f -en urlakning, l-lcht, I - ig, a, se l-enartig.
läugnen, se leugnen.
Lau‖heit, -igkeit, f -en ljumhet, lojhet, indo-
lens, indifferens.
Lauisersee [’lau], m npr geogr. Luganosjön.
Lauk m -[e]s -e, -en, m -s -, se 1. Laube.
lau|tlich, se lau. L-lichkeit, se L-heit. L-ling, m
-s -e loj (äv. indolent, indifferent) människa.
Laumontit m -[e]s -e min. laumontit.
Laune, f -n 1. [gott] lynne, humör, t. ex.
heitere, böse, saure e. E-e unverwüstliche e ett
oförbränneligt humör; ausgelassene e
uppsluppet humör; [bei] guter, schlechter e
sein vara vid gott (dåligt) lynne; bei e
sein vara vid gott lynne; nicht in der e
sein ej vara hågad; wenn die e ihn
anwandelt när [det] lynnet sätter åt honom; seine e
an e-m auslassen urladda sitt [dåliga] lynne
på ngn; seiner schlechten e Luft machen ge
utbrott åt sitt dåliga lynne, ej lägga band
på sitt lynne: e-n in üble e versetzen
försätta ngn i dåligt lynne; etw. mit übler e
tun göra ngt ovilligt; die gute e verlieren
tappa humöret. 2. nyck, kapris, t. ex. es ist
nur e-e e von ihr. So lange die e anhält så
länge den nycken varar, så länge hon har
de grillerna: en haben vara nyckfull (äv. full
av upptåg); seiner e folgen följa sin nyck;
er hat wunderliche en han har underliga
fantasier (idéer); das Glück hat seine en
ordst. lyckan är obeständig; die en des
Wetters vädrets ostadighet (oberäknelighet). 3.
olustkänsla. 4. [[mindre]] veter. valpsjuka,
launl|en, -te ge-t intr [h] 1. vara nyckfull
(lyn-nig); äv. vara vid dåligt lynne. 2. Gut, schlecht
ge-t sein vara på gott, dåligt humör;
wunderlich ge-t sein vara litet besynnerlig; wie
ist er ge-t? hur är han till humöret? ge-t zur
Unterhaltung hågad (livad) för att prata,
-enhaft, a 1. nyckfyll, lynnig, föränderlig,
obeständig, bisarr. 2. [[mindre]] humoristisk.
L-en-haftigkeit, f -en 1. nyckfullhet. 2. [[mindre]] humor,
-ig, a 1. godlynt, livad, lustig, humoristisk,
vitsig, full av upptåg. 2. se -enhaft 1. L-igkeit,
f O godlynthet; humor, -isch, a (8Up. -[e]st)
lynnig, full av nycker; äv. hetsig, häftig.
Das Kind ist e barnet har så många konster
för sig.
Laura, f npr Laura. Meine e F [[mindre]] mitt gevär.
-zeen, pl bot. fam. lagerträd.
Laurdalit m -[e]s -e n>in. laurdalit.
Laureat [re#’a:t], m -en -en poeta laureatus lat.
laurentisch, a geoi. laurentisk. ee Formation
laurentian.
Laurentiusllbirne, f -n larsmässepäron.
Sternschnuppe, f -n ung. augustistjärnfall,
persei-der. -Strom, m -[e]s geogr. Der e npr. S:t
Law-rencefloden.
Laur|ier, TH. se Lauerer, -erei,f-en lureri,
spioneri. l-ig, a om luft sövande, som gör lurig.
Laur‖in, m -s O 1. bot. Krythræa centaurium Storariin.
2. kem. laurin. -ineen,^?Z, se -azeen.-in|säure, f
kem.laurinsyra. -ionit, m -[e]s -e min. laurionit.
-it, m -[e]s -e min. laurit. -ozerasin, se Zerasin.
-|us, m -us -e, -ustin, m -s -e bot. Viburnum tinus
snöbollsbuske, -vikit, m -[e]s -e min. larvikit.
Laus, /"-ef (dim. Läus\chen, -lein) 1. lus. Läuse
kriegen få löss på sig; vom Wassertrinken
kriegt man Läuse im Bauche P av att dricka
vatten får man löss i magen; er sitzt wie e-e
e im Schorfe ung. han mår som en prins i en
bagarbod; e-m e-e e in den Pelz setzen göra
ngn misstänksam; die e läuft (kriecht) e-m
über die Leber ung. man kan få gallfeber för
mindre. 2. zool. Cypræa pediculus slags
porslins-snäcka. 3. vävknut, knut i väv. -baumrinde,
f -n farm. frangulabark.
Lauscht|e, f -n 1. lyssnande, lur, t. ex. auf der
e. Die e haben kort. sitta i efterhand. 2.
vrå där man kan lyssna, gömställe; äv.
trevligt krypin, l-|en, -[e]st -te ge-t intr A. [h] 1.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1438.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free