Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - lauthalsig ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
adv dial. av (med) full hals, l-halsig, a
högljudd, skrikande, -helt, /O 1. se -sein. 2.
tydlighet, förnimbarhet. I-ier|en, -te -1 tr o. intr
[h] pedag. ’ljuda’, -iermethode, f pedag.
ljudmetod. -ierung, f -era pedag.’ljudande’. -lehre,
f -n gram. ljudlära, fonetik. Mich, a ljudlig,
fonetisk, ljud-. Wider und wieder sind ~
gleich wider och wieder uttalas lika. I-los, a
1. ljud-, äv. and|lös, t. ex. ~e Stille. 2. utan att
kunna ge ett ljud ifrån sig. -losigkeit, f O
ljudlöshet. l-malend, l-nachahmend,
aljudhär-mande, onomatopoetisk. -nachbildung, f -en
språkv, ljudhärmande (onomatopoetisk) [ord-]
bildning, -physiologie, f språkv, ljudfysiologi,
l-physiologisch, a språkv, ljudfysiologisk.-schrift,
f-en ljudskrift, fonetisk skrift, -sein, n -s
högljutt sätt. -signal, n -s -e ljudsignal, -spräche,
f dövstummas ljudande, tal. (-sprechend, a. ~es
Telephon högtalande telefon. -sprecher, WI radio
högtalare, l-stimmig, a med ljudlig (stentors-)
stämma, -symbolik [’bo:], f O språkv,
ljudsymbolik. -system, n -s -e språkv, ljudsystem,
fonetiskt system, l-treu, a ljudenlig. -Übergang,
m -[e]s-ef språkv, ljudövergång, -unterschied,
m -[e]s -e språkv, fonetisk olikhet,
-Veränderung, /^ gram. ljudförändring. -Verschiebung,
f -en språkv, ljudskridning. -vertauschung, f
-en, se -uechsel. -wandet, m -s - fonet,
ljudförändring. -Wechsel, m rouet. [spontan]
ljud|-växel, -växling, -[ut]byte. Wirkung, f -en
ljudeffekt, -zeichen, n ljudtecken.
Lauung, f -en, se Schutzdamm.
lau‖warm, a ljum, t. ex. ~es Wasser.
L-wer-den, n upp|ljumning, -värmning.
Lauwine, se Lawine.
Lav|a [v], f -en lava. I^ähnlich, a lavaliknande.
|hartig, a lavaartad, som lava. -ausbruch, m
-[e]s -e† lavautbrott, eruption, -aus|fluß, m
-flusses -flüsse, -aus|guß, m -gnsses -güsse [-lava-[ut]flöde.-] {+lava-
[ut]flöde.+} -eruption, f -en [lava]eruption.
-grus, m -es lapilli, vulkanisk aska. -sand,
m -[e]s vulkanisk aska. -schmuck, m -[e]s -e
svart glasmassa, konstgjord jet. -ström, m
-[e]s -e† lavaström.
Lavement [vo’ma:], n -s -s lavemang.
Lavendel [v], m -s - bot. Lavenduia lavendel.
blau, a lavendelblå. -blüten, pl hand.
lavendelblommor. (^duftig, a lavendeldoftande.
-essenz, f -en lavendelessens, -geist, m -es,
se -spiritus. -gras, n bot. Anthoxanthum odoratuni
vårbrodd, -heide, f, se Poleigränke, -öl, n -[e]s
lavendelolja. -spiritus, m - lavendelsprit,
-wasser, n -s lavendelvatten, -weide, f -n bot.
Salix ineana gråvide.
Lavenit [v], m -[e]s -e min. lavenit.
Laventlinnen [v], se Löwentlinnen.
Lavezstein [’ve:ts], se Topf stein.
laviert|en [v], -te -t I. intr [h, vid platsför&ndr. s] 1.
<£> lovera, göra korta slag. Fast dicht beim
Winde hålla upp i vinden. 2. bildl. vara
försiktig, gå som katten kring het gröt. Bis. |
dahin galt es zu ~ ända dit (till dess) gällde
det att kryssa sig fram. II. tr lavera. L-feuer,
n krukmak, sakta eld.
iävogyn [vo’gy:n], a o-s. vänstervridande, t. ex.
~e Kristallart.
Lav‖oir [lavc’arr], n -s -s , -or [’vo:r], n -s -e
lavoar, kommod.
Lävul‖insäure [v], f kem. levulinsj^ra. -ose
[’lo:za], f O kem. levulos, frukt|os, -socker.
Lawine, f -« lavin, [snö]skred. |unartig, a
lavinartad. ~ anwachsen (anschwellen) växa
som en lavin.
Lawinen‖fall, m -[e]s -e† lavinras. -galerie, f -n
tunnel till skydd mot laviner, -gefahr, f -en
lavinfara, fara för snöskred, -kegel, m
lavinkägla. -schutzdach, n -[e]s -er† skyddstak
mot lavinras. -Sturz, m -es -e†, se -fall.
Lawn-tennis [lom’tsnis], n - O [lawn]tennis.
-spieler(in), m (/)[lawn]tennisspel|are, -erska.
Lawsonie [lo/sojnTo], f -«, se Lausonienpflanze.
lax, a slapp, t. ex. Moral. ~e Sitten lösa
seder.
Lax‖antia [’ksantsTa], pl, -anz, f -en, -ativ, n
-s -e, se -iermittel.
Laxheit, f -en slapphet, förslappning, t. ex. ~
der Sitten.
Laxier, n -s -e, se -mittel. I~|en, -te -t I. intr
[h] 1. ha diarré. 2. laxera, ta in laxermedel.
II. tr 1. verka avförande, ᚼ purgera. 2. ge
[in] laxermedel, t. ex. e-n -en, n -s ⚙
laxe-rande, t. ex. zum ~ einnehmen. I^end, a
avförande. -fisch, m zool. Maena vulgaris laxerfisk.
-latwerge, f -n farm. sennamos. -mittel, n
lax|ermedel, -ativ, purgativ. -mus, n -es -e o.-erf,
se -latwerge. -zucker, m -s 0, se Melizitose.
Lax|ität, f O, se -heit.
Lazarett, n -[e]s -e ⚔ militärsjukhus, lasarett,
-arzt, m -es -e† ⚔ lasarettsläkare, -fieber, n
⚔ lasarettsfeber, -gast, m -es -en ⚔ &
sjukvårdare, sjukvårdsmatros, -gehilfe, m -n -n
& sjukvårdssoldat, -pflege, f sjukhus-,
lasa-retts|vård. -schiff, se Hospitalschiff, -wesen,
n ⚔ [arméns] sjukvård, -zug, m -[e]s -e† ⚔
lasaret[ts]tåg.
Lazarist m -en -en lazarist, munk tillhörande
lazaristorden. -en|orden, m -s lazaristorden.
Lazarus [’laitsa-rus], m npr Lasarus, -klappe,
f-n Spondvlus gaederopus slags taggmussla.
Lazedämon [’dsrmon], n npr geogr.
Lacedemo-nien. -ier [’mo:], m -s - lacedemonier. Irisch
[’mo:], a lacedemonisk.
Jazerier|en, -te -t tr sönderslita.
Lazerte [la/tssrta], f -n ödla.
Lazllulith m -[e]s o. -en -e[n] min. lapis lazuli.
-ur, se Lasur.
Lazzaro‖n|e [latsa/rorna], m -e[n] o. -es -en o.
-ilazzaron. l-nenartig, l-nenhaft, I-nisch, a [-laz-zaron[i]sk.-] {+laz-
zaron[i]sk.+} ~es Lebtn lazzaronlir. -nitum, n
-[e]s O lazzaronväsen.
Lb, förk. för Li br a. I. c., förk. för loco citato anf.
ställe. Ldr, förk. för Leder. L. d. R., förk. för
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
