Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lebewürdigkeit ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
adjö. E-m e sageri ta avsked av ngn.
-Würdigkeit, f O. e der Säuglinge dibarns
(nyföddas) livsduglighet,
lebhaft, a livlig, sprittande, full av liv (lev^
nadslust), intensiv, animerad, t. ex. ee
Erörterungen, eer Postwechsel, eer Verkehr;
om färg äv. frisk, varm. Das Kind hat e-e ee
Auffassung barnet har snabb uppfattning
(lätt att fatta); dies ist e-e sehr ee Straße
denna gata är mycket trafikerad; ee
Vorwürfe skarpa förebråelser; sich e erinnern
livligt erinra sig. L^igkeit, f -en livlighet,
F fart, pi. livliga gester (åtbörder), -rot, a
bjärt röd.
Lebhonig m -s slungad (renad) honung,
lebig, a dial. levande.
Leb kuchen, m -s - [honungs]pepparkaka,
Nürnbergpepparkaka. -küchler [y:], m sty.
pepparkaksbagare.
leblos, a 1. livlös, t. ex. die ee Natur; nv.
sanslös, bildl. kall, känslolös, ee Augen själlösa
ögon. 2. band. Der Markt ist e handeln
ligger nere (är flau). L^igkeit, f O 1. liv-,
känslo|löshet. 2. hand. stillhet i affärerna
(marknaden), död säsong,
lebständig, a väsentlig, essentiell.
Lebütag m -[e]s -e livsdagar, hela livet. Tch
denke mein e daran jag tänker ständigt
därpå, jag kan ej glömma det; das habe ich
mein e nicht gehört det har jag aldrig [i
mitt liv] hört; meine ee hela mitt liv; e-n e
aufschlagen dial. göra väsen av ngt. -ware, f
-n schweiz. födande vara, födoämne, -zeit, f -en
vani. pi. livstid. Bei een i livstiden; bei (zu)
een seines Vaters i hans faders livstid, medan
hans far levde; zu (bei) meinen een under
(i) hela mitt liv; die Ungewißheit von der e
Homers ovissheten om när Homeros levde.
Lebzelt m -[e]s -e, -en, m -s se Lebkuchen.
-[e]ner, -er, m -s -, se Lebküchler.
Lee-, se av. Lek- o. Lez-.
Lecceröl, n -[e]s -e band. slags olivolja,
lech, fl ᚼ 1. försmäktande av töist el. hunger. 2.
se leck.
1. Lech, f npr geogr. floden Lech.
2. Lech, m -[e]s -e min. gruvt. skärsten.
lechjen, -te ge-t intr [ä] ᚼ 1. se lechzen. 2. se lek-
ken. 3. spricka, t. ex. die Erde -1 weil es nicht
regnet.
Lecherz, n -es -e, se 2. Lech.
Lechfeld, n -[e]s npr geogr. hist. Das e
Lech-fältet.
Lechstein m -[e]s -e, se 2. Lech.
lechz‖en, -[es]£ -te ge-t I. intr [h] törsta,
smäk-ta, ha häftigt begär, längta efter. Nach dem
Blute jds e törsta efter ngns blod; die Saat
-1 nach Regen sådden behöver (längtar efter)
regn; vor Durst e försmäkta av törst. II. tr.
Blut e törsta efter blod. L-er(in), m -s - (f
-nen) en törstande, en som törstar,
leck, a ⚓ O läck. Ein ees Faß, Schiff ett
fat, fartyg som blivit läck; e sein vara läck,
om fartyg ta in vatten; e springen springa
läck. L~, m («) -[e]s -e «£> O läcka,
droppställe, t. ex. ~ in e-m Kessel. E-n e
abdichten ([ver]stopfen) täta en läcka; e-n e
bekommen bli (springa) läck; e-n e futtern
täta (tillstoppa) en läcka från utsidan; der
e hat sich zugezogen läckan har tätat sig;
ein kleiner e versenkt ein großes Schiff ordspr.
liten tuva stjälper ofta stort lass. L^age
[’kcr.jo], f -n hand. läckage. Frei von Bruch
und e fri från läck och bräck. L^augen, pl
P, se Triefaugen. L~bier, n -[e]s ötsom läckt
ut; äv. dåligt öl. L~dienst, m -es -e »£> ung.
skydds-, läcktätare|tjänst.
1. Lecke, f -n, se Leck.
2. Lecke, f -n 1. saltsleke[ställe]. 2. schwciz.
sleksten som herde bär med sig.
1. leck|en, -te ge-t intr [h]. Wider den
Stachel e bildl. spjärna mot udden.
2. leck|en, -te ge-t I. tr slicka, t. ex. den
Teller rein e, die Katze -t ihre Jungen; F äv.
kyssa mycket ’slicka ned’. Die Bären e gern
Honig björnar tycka om att slicka i sig
honung; bildl. er hat Blut ge-t han har fått
blodad tand; sich (dat.) die Finger (Lippen) nach
etw. e slicka sig om munnen efter ngt; [den]
Staub [von den Füßen jds] e slicka stoftet
[av ngns fötter], djupt förödmjuka sig; P den
Speichel jds e vedervärdigt krypa för ngn;
bildl. ge-t [fin och] slickad: ge-tes Gemälde
petigt målad tavla. II. intr [h] slicka [på] ngt,
t. ex. die Flammen e an der Wand; äv. F
kyssas mycket ’slickas’, ’slaska’. Nach an etw. zu e
haben ännu lida av (ha att dras med) ngt.
n -s O slick|ande, ning.
3..leck|]en, -te ge-t I. intr 1. [/i] om fat, fartyg m. m.
läcka, vara läck (otät), t. ex. der Kahn -t.
Die Pumpe -t pumpen är otät; das Talglicht
-t talgljuset rinner; es -t durch das Dach
taket läcker, det droppar från taket. 2. [s] 0m
vätska rinna (droppa) ut genom läcka, t. ex.
ein großer Teil des Weins ist aus dem Faß
ge-t. II. tr dial. stänka vatten på ngt. -s ⚙
1. ⚓ läckning. 2. se L-age. -end, a 1. som
läcker, läckande. 2. ee Augen, se Triefaugen.
lecker, a 1. om mat m. m. läcker, välsmakande,
t. ex. ee Ger ichte. Lee(s), se Le bissen 2.
2. om pers. grätten, kinkig På mat, kräs|en,
-ma-gad, ibi. läcker av sig.
Lecker m -s - 1. slickare; äv. slyngel,
gröngöling. 2. F Ein e sein jämt [vilja] kyssas.
3. finsmakare, läcker|gom, -mun. F E-n
feinen e haben vara en läckergom (finsmakare);
der e steht ihm danach han har fått smak
på (ärlysten efter) det. 4. jakt. tunga hos högvilt.
Lecker‖bissen, m 1. läcker-, god|bit, läckerhet.
2. pl. godis, gotter, sötsaker, snask. 3. slags
lång-stjälkigt päron. Hardenponts e H:s
delikatesspäron. -ei, f 1. -era, se -bissen 1. 2. 0, se
-haftigkeit 1. 3. ⚙ ständigt slickande, -essen,
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
