- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1439

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Leckergericht ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

n, -gericlit, n -[e]s -e läcker rätfc (spis);
läckerhet. l-haft, 8« lecher 2. -haftigkeit, f Ol.
läckerhet, läcker beskaffenhet. 2.
kräsenhet. 3. lystnad efter god-, söt|saker. Mg, se
lecker 2. -in, f -ne«, se Lecker 1-3. -Ii, n -s
-sty. rani. slags honungskaka. -maul, n -[e]s -e?*/1
läcker|gom, -mun. 1-mäulig, se lecker 2. l-|n,
-te ge-t intr [Äj. Nach etw. t vara förtjust i
(tycka om, äv. vara lysten efter ci. F sugen
på) ngt; es -1 mich danach det vattnas i
munnen [på mig] då jag tänker på det. -zahn, m
-[e]s -e† 1. se -maul. 2. Sich (dat.) den t
ausreißen lassen [få lov att] övergå till enklare
kost. -zunge, f -n, se -maul.
Leckl|faß, n -fasses -fässer dryp-, dropp[kärl,
-låda, -panna, -haus, se Gradierhaus, -nase,
f -n rinnande näsa, P näsa med takdropp,
-pfirsich, m -[e]s -e tmdg. 1.
mignonnepersiko-träd. 2.0. -pfirsiche, f -n mignonnepersika.
-pfropfen, m -s - ⚓ ⚔ tätnings|propp, -plugg.
Leckilsaft, se Brustsaft, -salz, n -es -e, se
Salz-lecke.
Leckllsegel, n, so -tuch. -sein, n -s att vara (ha
sprungit) läck.
Lecküstein m -[e]s -e slek|e, -sten. -sucht, f O
veter. sleksot.
Leck‖tuch, n -[e]s -er† ⚓ [provisorisk]
läck-tätare ss. segel, presenning, -verlust, m -es -e ø
läckförlust. -wein, m -[e]s -e 1. se Ausbruch 4.
2, spillvin. -werk, n -[e]s -e 0, se
Gradierhaus o. Gradierung.
Leclanchéelement [bkla/Je:], n -[e]s -e fys.
leclanchés salmiak|eiement.
Lect-, se Lekt-.
Ledebänder, pl ⚔ axelfransar.
Leder, n -s - 1. läder, berett skinn. Das ~ wird
brüchig lädret vill spricka; dänisches ~
danskt läder; englisches ~ engelskt skinn;
fettgares ~ fettgarläder; gepresstes ~
pressat läder; gewichstes t vaxläder; lackiertes
~ lackerat läder; loh-, rot\gares ~ logarvat
läder; narbiges ~ narat läder; sämischgares
t sämskat läder, sämskskinn; weißgares t
vitgarvat läder; zugerichtetes t berett läder;
’n/ abschärf en beskära läder; mit ~ gefüttert
skinnfodrad. 2. bildl. E-m das ~ gerben (voll
hauen) mörbulta ngn; aus fremdem ~ ist gut
Riemen schneiden det är lätt att skära [-[breda]-] {+[bre-
da]+} remmar ur annans rygg; aus einem ~
geschnitten som skurna ur samma stycke;
vom t ziehen a) dra blankt, dra värjan ur
slidan; b) nty. F ta av sig rocken (kläderna),
klä av sig. 3. bokb. In ~ gebunden i
skinnband; ganz, halb in t i hel-, halv|franskt
band. 4. föraktl. fruntimmer. 5. bergv. bergsmans,
gruvarbetares arsläder. Leute vom t
hantverkare. [bergs]arbetare, jfr Feder 2. F fotboll,
’kula’, -abfälle, pl läder]avfall, -spån.
-ab-schabsel, n, -abschnitte, pl, -abschnitzel, n
limläder, äv. benlingar. I^ähnlich, se l^artig.
-anzug, m -[e]s -e† läder- skinn|dräkt. -apfel,
m -s -† äpple med tjockt skal, ’läderäpple’,
-arbeit, f -en läderarbete, arbete i läder
(skinn), -art, f -en läder-, skinn|sort.
|hartig, a läderartad, som läder, -balg, m -[e]s
-e† läderbälg. -ball, m -[e]s -e†
läderboll. -band, m -[e]s 1. -e† bokb. läder-,
skinn]band. Ganz ~ helfranskt band; ganz
in "o gebunden i helfranskt band. 2. -erf
smal läder-, skinn|rem. -bäum, m -[e]s -e† bot.
1. Gemeiner ~ pteiea trifoiiata klöverträd. 2. se
-strauch. 3. se -holz, -bereiter, m [lo]garvare.
-bereitung, f -en O läder-, skinn|beredning;
[lo]garvning. -beschwerung, f -en
läder-förtyngning. -beutel, m läder-, skinn|pung.
I^bezogen, a skinnklädd, [över]klädd med
läder, -bezug, se -Überzug. -bindigkeit, se
Eart-häutigkeit.-birne, f -n, jfr -apfel. -blume, f
-n bot. a) se -baum 1.; b) Clematis viorna art
nord-amer. skogsreva, sippranka; c) x.viopia art
negerpeppar. -bock, m -[e]s -e† gar v. bom,
skav|-bock, -bom. I’v.braun, a läder|brun, -färgad,
-dichtung, f -en O läderpackning, -eimer, m
⚙ läderämbar. -einband, se -band 1. -er, m
-s - sty. garvare, läderberedare, -ersatz, m
-es lädersurrogat, -fabrik, f -en läderfabrik,
-farbe, f -n1. läderfärg. 2. färg till
färgning av läder. I^farben, l^farbig, a
läder-färgad. -faser, f -n läderfiber, -feile, /ø
läderfil. -fett, n -[e]s O garvfett, degras.
-fingerhut, m -[e]s -e† ⚙ finger-, tum|tuta av
läder, -fische, pl zool. TeutMdidæ läderfiskar,
-flechte, f bot. Pel tigera canina filtlav. -futter, 11
-s - läderfodral, -gamasche, f -n läderdamask.
I^gelb, a brungul, läderfärgad. -geld, n -[e]s
lädermynt. I^gepolstert, a O läderklädd,
-geschäft, n -[e]s -e 1. läder|affär, -butik.
2. se -handel, -gesicht, n -[e]s -er
pergaments-, skråpuksjansikte. -gras, n bot. art alg.
-grube, f -n garv. kalkgrop. -gürtel, m
läder|-gördel, -bälte, -skärp. I~haft, a 1. se Itartig.
2. om hudar [med] tjock[t läder], -halsriemen,
m läderhalsband för hund. -hammer, m -s -f
skom. platthammare, -handel, m -s O handel
med läder, -händler, m läder-,
skinn|handla-re. -harnisch, m -es -e förr läderharnesk,
kyller. I^hart, a hård som läder, -haube, f -n
jakt. huva på falk. -haut, f O anat. läderhud.
-heim, m -[e]s -e läderhjälm, -henkel, m
läderhandtag. -holz, n -es -er† bot. Dirca palustris
läder-buske. -hose, f -n skinnbyx|a, -or. -hütchen, n
-s - [dam]läderhatt. I~ig, se Itartig.
intar-si|a, f -era ø läderintarsia. -jacke, -joppe,
se -wams, -käfer, m zool. Osmoderma ereniita
lädei"-bagge. -kalk, m -[e]s -e garv. kalk till
garvning. -kanone, f -n läderkanon, -karpfen,
m zool, Cyprinus nudus läderkarp. -kirsche, f
-n trädg. 1. svart bigarrå. 2. äv. svart
hård-köttigt körsbär, -kissen, n skinndyna,
läderkudde. -klappe, f -n ⚙ läder|platta, -klaff.
-klappenventil, n -s -e läderklaff ventil.
-koffer, m (ro) -s - läder|kappsäck, -koffert.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1447.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free