Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Legen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
framvisa; zu Tage [zutage) ~ bringa i
dagen; etw. zum Übrigen ~ F lägga ngt på
hyllan; seine Hand zwischen zwei Personen
~ söka medla mellan två personer. 3. lantbr.
Erbsen, Bohnen ~ så ärter, bönor; Kartoffeln
~ sätta potatis. 4. lägga ned, t. ex. e-e
Gasleitung, Röhren lägga in, t. ex. e-n
Fußboden Den Grund zu e-m Gebäude ~
lägga gründ[en] till en byggnad; e-n Rasen
~ lägga [ut] en gräsmatta, lägga grästorv
till en gräsmatta. 5. E-m etw. ~ bindra ngn
från ngt; Bauern ~ avliysa (vräka) bönder
från deras gårdar; das Land ~ «£. förlora land ur
sikte; Pferde ~ kastrera (valacka) hästar.
II. refl. Sich ~ 1. om pers., isht om sjuk [gå Och]
lägga sig, gå till sängs. Sich schlafen ~
lägga sig att sova: sich aufs Bett ~ lägga
sig ovanpå [täcket]; sich auf etw. (ack.) ~
slå sig på (ägna sig åt) ngt; sich aufs Bitten
~ ta till bönboken; sich aufs Ohr ~ a)
lägga sig på sitt öra, lägga sig att sova, b) se
föij. ex.; sich auf den Rücken (avf die faule
Seite) ~ bildl. lägga sig på latsidan, slå sig
till ro; sich auf die andere Seite ~ lägga
(vända) sig på andra sidan; sich gegen etw.
~ sätta sig emot ngt; sich ins Bett ~ lägga
sig till sängs (i sängen); sich zu e-m ins Haus
~ ta in lios ngn; sich ins Mittel ~ lägga sig
ut för, ingripa; sich ins Zeug (Geschirr) ~
hugga i [med kraft], ta duktiga tag; leg
dich! till hund äv. couche! kusch! 2. ⚓ Sich
unter den Wind ~ ligga (pressa) bi; sich vor
Anker ~ gå till ankars. 3. om vind, oro m. m.
lägga sig, stillna, stillas, avtaga. 4. Es hat
sich mir auf die Brust ge-t det har lagt sig
på bröstet på mig; der Kummer hat sich ihm
aufs Gesicht ge-t bekymmer stå att läsa i
hans anletsdrag. 5. hand. Der Weizen -t sich
nach Berlin zu 20 Mk vete kan levereras i
Berlin för 20 mark. III. intr [ä] 1. värpn,
lägga ägg, t. ex. die Henne -t gut. 2. Auf
etw. (ack.) ~ styra hän mot ngt. n -s ⚙
läggande, ned-, ut-, isläggning m. m., jfr-en
o. se L-ung.
legendilar [’dcr.r], a sagolik. L-ar, n -[e]s -e
legendarium, -arisch, a legendarisk. L-e
Uganda], f -n 1. [helgon]legend. 2. pa mynt
legend, in-, om|skrift.
legendeniiartig, a legendartad. L-buch, n -[e]s
-erf legend|arium, -samling, -haft, se
legendarisch. L-sammlung, f -en legendsamling.
L-schreiber, m legend|skrivare, -författare.
Legellnest, n -es -er värp|ställe, -rede, -not, f
-e† hönas svårighet att värpa.
leger [le-’gsir], a legär, lätt.
Leger m -s - 1. ⚙ papperstniv. [i]läggare, 2.
vattenfat liggare. 3. se Anleger 3.
Legereuse, f -n fisk. sänkryssja.
Legerin, f -nen, se Leger 1. o. 3.
Lege|röhre, f -n, se -bohrer.
Legerwall m -s O «‡. lägervall. Auf ~ sein
vara i lägervall; sich vom ~ freikreuzen, vom
rv abkommen klara lä land.
Legeüstachel m -s -n, se -bohrer. -stadt, f -e†
stapelstad, -stall, m -[e]s -e† värphus. -stein,
m -[e]s -e mur. bind-, sträck|sten. -Werkzeug,
n -[e]s -e zool. äggläggnings|apparat, -rör.
-zeit, f -en hönas värp[nings]tid.
Legföhre, /*-n bot. Pinus pumiiio knätall.
Legg‖e, f -n ity. 1. slags linnevävnadsmått. 2. Gf)
mätinrättning, b) mätningsanstalt för linneväv.
3. linneblekplats. 4. se Legföhre,-e|bank, f
-ef, se -e 2. a), l-|en, -te ge-t tr [mäta och]
stämpla linneväv.
Legger m -s - 1. se Leger 2. 2. landgång,
legier]|bar, a som kan legeras, användbar för
(till) legering[sändamål]. -|en, -te -t tr 1. ⚙
legera. 2. jur. stifta ett legat (göra en
testamentarisk disposition) över, testamentera.
3. kök. [av]reda, reda av sås o. d. -te Suppe
redd soppa. 4. se ligieren. L-ung, f -en
legering. L-ungs|körper, m ø legeringsämne,
komponent.
Legion [gT’o:n], f -en 1. legion. 2. Ihr Name
ist ~ bibl. deras namn är legio, -är, m -s -e
I. X legionär, legionsoldat. 2. medlem
(riddare) av hederslegionen, -s|adler, m -s - ⚔
legionsörn. -s|kreuz, n -es -e
hederslegionens kors. -s|soidat, m -en -en, se -är 1.
legislat‖iv [’ti:f], a lagstiftande, legislativ.
L-ive [’ti:va], f -n 1. lagstiftande församling
isht första franska republikens. 2. lagstiftning, t. ex.
auf dem Wege der -orisch, se -iv. L-ur, f
en 1. lagstiftning. 2. lagstiftande församling.
L-ur|periode, f -n legislatur-, lagstiftnings-,
val|period.
Legismus m - O lag. tolkning efter bokstaven.
Legis|seide[le-’gi:], f -n band.siags persiskt siden.
Legllist m -en -en isht hist. legist, lagkunnig
rådgivare, l-itim, a legitim, laglig, -itimation,
f -en jur. legitimation, äv. verifi[c]ering av
fullmakt.
Legitimationsüattest, n -es -e förr, se -schein.
-blatt, n -[e]s -er† österr., -kapsel, f -n ~
döds-bricka. -karte, f -n legitimationskort.
-pa-piere, pl legitimationspapper, -schein, m -[e]s
-e legitimationen tyg, -bevis. -urkunde, f -n
legitimationshandling, -zeichen, n ung.
legitimationsbevis,
legitim‖ier|en, -te -t tr o. reß sich ~ legitimera
(sig). L-ierung, f -en legitimlering, -adon.
L-ismus, m - O legitimistisk åsikt. L-ist, m
en -en legitimist. -istisch, o legitimistisk.
L-ität, f -en legitimitet, laglighet, äkthet.
Leg|kiefer, f, se -föhre.
Leguan [le’gu,>ra:n], I. m -s -e, se Kropfeidechse.
II. n -s -e »i* röring. -bäum, m bot. Zizyphu3
igu-anea jujuba[träd].
Legumin, n -s O kem. legumin. -ose [’no:za], f -w
1. bot. fjärilsblomstrig växt, ärtväxt, pl. legu-
minoser. 2. slags ärtmjöl.
Legung, f -en 1. [hop-, ut-, in-, ned]läggning;
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
