- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1451

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - leichtentzündlich ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lätta ett fartyg. 2. gälla, snöpa, kastrera
kreatur. II. opers. Es -et e-m schweiz. det lättar
för ngn, ngn får det bättre, -entzündlich, a
lättantändlig.
Leichter m -s - 1. ⚓ liktare, läktare, pråm.
2. snöpare. -bau, m -[e]s -e ⚓ pråmbygge,
leichterdings, adv lätt och ledigt.
Leichter|jfahrzeug, n -[e]s -e, se Leichter /. -geld,
n -[e]s -er pråm pengar, -lohn, m -[e]s -e†
& pråm-, läktar]hyra. -mann, m -[e]s -leute
i* pråm[förare, -skeppare, -karl.
leicht‖ern, -erte ge-ert, se -en I,1. -errungen, a
lättvunnen. L-erjschiff, n -[e]s -e se L-er 1.
-erworben, a lätt|fången, -förvärvad. L-|e(s),
n adj. böjn. det lätta, lätthet. Es ist nichts -es
det är ingen lätt sak. -faßlich, a lättfattlig.
L-faßlichkeit, f O lättfattlighet. -fertig, a
lätt|-färdig, -sinnig, -vindig, lösaktig. L-fertigkeit,
f -en [pi. bevis på (drag av)] lättfärdighet,
lättvindighet, lösaktighet. -fingerig, a mus.
med lätt anslag, -flüchtig, a om olja
lättflyktig. -flüssig, a lätt]flytande, -smält. L-fuß, m
-es -e† bildl. obetänksam (lättsinnig) person,
en som är lätt på foten, -fiißig, a lätt-,
snabb|-fotad; bildl. obetänksam, lättsinnig, tanklös.
L-füßigkeit, f O 1. lätthet att gå, snabbhet.
2. tanklöshet, obetänksamhet, lättsinne,
-gebaut, a lätt byggd, av lätt struktur, -geschürzt,
a lätt klädd. L-gewicht, n -[e]s -e 1. förr ung.
skålpund. 2. sport, lättvikt. L-gewichtler, m
-s - sport, lättviktare. -gewonnen, a
lätt|vunnen, -förvärvad, -förtjänt. L-glaube, m -ns 0, se
L-gläubigkeit. -gläubig, a lättrogen.
L-g!äubig-keit, f O lättrogenhet. L-gut, n -[e]s -er† <£»
lättare fraktgods. L-heit, f O lätthet. -herzig,
a lättlynt, sorglös. L-herzigkeit, f O
lättlynt-het, sorglöshet, -hin [’lai-’hi], adv lätt, utan
eftertanke, bildl. med lätt hand. L-igkeit, /*-en
lätthet. L-käfer,£>£ zool. Leistus släkte skalbaggar.
L-kranke(r), m o. f adj. böjn. en lindrigt sjuk.
-lebig, a som tar livet lätt, lätt-, glad|lynt.
L-lebigkeit, f O lätt|lynthet, -sinne, -lernig, o
‡ som har lätt för att lära. -Iich, adv lätt,
ledigt, utan svårighet, -machen, machte leicht
-gemacht refl. F Sich ~ ha avföring, lätta
sig. L-matrose, m -n -n ⚓ lättmatros,
-mäu-lig, a ridk. lös[munt, -mynt. Lmetall, n -s -e
⚙ lättmetall. L-mut, m -[e]s lätt sinne. L-Öl,
n -[e]s -e ⚙ lättolja. -siedend, a som lätt
kokar [upp]. L-sinn, m -[e]s 1. ⚙ lättsinne,
sorglöshet, obetänksamhet. 2. -e lättsinnig
person, -sinnig, a lättsinnig. L-sinnigkeit, f 0,
se L-sinn 1. -spaltig, a lättkluven. L-stein, m
-[e]s -e ⚙ slags porös konststen. -verdaulich,
a om föda lättsmält, -verkäuflich, a lättsåld.
-verständlich, a lätt|fattlig, -begriplig.
L-ver-wundete(r), m o. f en lätt sårad. L-wetterboot,
n -[e]s -e lättvindsbåt.
leid, a. 1. [[mindre]] attrib. led, ond, dålig, t. ex. ~es
Wetter, Armut ist ein ~er Gast. 2. pred. Es
tut (ist, ivird) mir ~ det gör mig ont, jag är
ledsen; wie mir das ~ tut! så ledsamt [det
var]! es tut mir um Iliretivillen Sie tun
mir ~ jag är ledsen för er skull; es tut mir
~ um die Zeit die ich verloren habe det är
(F var) synd på tiden som jag förlorade; sich
(dat.) etw. ~ sein lassen vara ledsen över ngt;
es ist mir noch nicht ~ geworden jag har
inte ångrat det ännu, jfr äv. följ. ex.; e-m etw.
maclien inge ngn avsmak för ngt. n
-[e]s O 1. ont, t. ex. e-m alles ~ antun, es soll
Ihnen kein ~ widerfahren. Sich (dat.) ein ~
(nw[e]s) [an]tun bära hand på sig [själv]: e-m
etw. zu f>ue (zuleide) tun göra ngn ngt ont;
keinem zu ~e keinem zu Liebe utan anseende
till person[en]; er täte keiner Fliege was zu
~e (zuleide) han skulle inte kunna göra en
fluga för när. 2. olycka, nöd, sorg, ve. In
~ und Freud’’, in Lieb und ~ i nöd och lust;
sein ~ klagen klaga sin nöd. 3. Um e-n ~
trägen (dial. im ~[e] gehen) bära (ha) sorg
efter ngn. 4. dial. begravning. L^bitter, m
likbjudare. L^-brief, m -[e]s -e
kondoleans|-brev, -skrivelse. L^e|form, f O gram. passiv
form, passivum. -Jen, A. litt[e]st gelitten
leid[e] I. intr [h] lida, erfara (känna) smärta;
vara sjuk; vara (bli) lidande, taga skada,
-e und meide! lid och försaka! an e-r
Krankheit (e-m Gebrechen) ~ lida av en sjukdom
(en krämpa, ett lyte); an seiner Gesundheit
rsj vara klen [till hälsan]; an der Leber ~
lida av en leversjukdom, vara leversjuk;
das Stück -et an Längen pjäsen lider av
lon-görer; bei e-m Anblick ~ lida av att se (vid
anblicken av) ngt; bei den schlechten Zeiten
~ ha svårigheter på grund av de dåliga
tiderna; die Bäume ~ durch den Frost träden
ta skada av frosten; für e-n ~ lida för ngn
(i ngns ställe); unter {von) der Hitze ~ lida
av hettan; seine Gesundheit -et darunter hans
hälsa far illa därav; soll ich darunter ~
daß ..? skall jag lida (F sota) för att ..? die
Deutlichkeit -et darunter tydligheten blir
lidande på det. II. tr 1. lida, t. ex. Hunger,
Not, heftige Schmerzen Schaden ~ lida
(taga) skada. 2. fördraga, tåla, ut|härda, -stå,
stå ut med; äv. tycka om. Ich mag ihn recht
gern ~ jag t}-cker riktigt bra om honom; ich
mag ihn nicht ~ jag står inte ut med honom;
ich mag die blaue Farbe lieber ~ jag tycker
bättre om den blåa färgen; er hatte viel von
ihr zu. ~ han måste utstå mycket från
hen-ne[s sida]; das wird hier nicht gelitten det
(sådant) går inte för sig (tolereras inte) här;
ich -e keinen Widerspruch jag tål ingen
motsägelse; die Sache -et keinen Aufschub saken
tål intet uppskov; die Regel -et keine
Ausnahme regeln tillåter (medgiver) intet
undantag; die Stelle -et e-e zweifache Auslegung
[text]stället medgiver två tolkningar (kan
tolkas på två sätt); das -et keine Frage
(keinen Zweifel) det är inte tu tal om deni saken;
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1459.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free