Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Leiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
jfr III., 2. III. opers 1. Es litt ihn nicht in
dem Dorfe han stod inte nt [längre] i byn;
es -et sie nicht lange auf e-r Stelle hon kan
inte stanna länge på ett ställe. 2. Es -et
keine Zweifel daß .. det är intet tvivel att..
jfr II., 2. B. -ete ge-et I. intr 1. [ä]. E-m n
göra ngn illa, tillfoga ngn [ngt] ont
(smärta); was dem einen liebt -et dem andern ordspr.
ung. smaken är olika. 2. [s]. Etw. -et mir
ngt är mig ej till lags. 3. [ä] schweiz. beklaga
sig. II. tr 1. E-m etw. n inge ngn avsmak
för (leda vid) ngt. 2. schweiz. jur. stämma ngn.
1. Leiden, n -s - lidande, smärta; ont,
sjukdom, krämpa. Inneres n inre lidande;
örtliches n läk. lokal affektion, lokalt ont; töas
ist Ihr n? vad har ni för sjukdom (ont)?
F er sieht aus wie das n Christi han ser ut
som bleka döden.
2. Leiden, n npr geogr. Leyden, Leiden.
Leid‖en-, se av. Leid- o. -ens-, l-end, a 1.
lidande, sjuk, t. ex. sie ist immer n. Der Lne den
sjuke, sjuklingen, patienten. 2. passiv, t. ex.
ner Gehorsam>., sich n verhalten, äv. gram. ne
Form des Verbums passiv form av verbet,
passivnm.
leidener, a Leyden-, leydner-. L~, m -s -
leyd-nerbo, invånare i Leyden. Labiau, se
Kobaltblau. L~flasche, f -n fys. ladd-,
leydner|-flaska.
leidenllerprobt, a prövad i lidande[ts skola],
-geübt, -gewohnt, a van att lida. -los, a fri
från (utan) lidande (smärta). L-S-, se ar. [-Leid[en]-.-] {+Lei-
d[en]-.+} L-s|bruder, m -s -† 1. olycksbroder,
broder i lidandet. 2. pl. sekt passionister.
Leidenschaft, f -en 1. lidelse, passion. In n
geraten råka i eld och lågor. 2. *
lidelsefull person. Du süße kleine ni F du lilla
söta bråkstake! Irlich, a lidelsefull,
passionerad. -lichkeit, f -en lidelsefullhet; pl.
utbrott av lidelse, passionerade utbrott.
I~s|-frei, l^s|los, a lidelsefri, fri från passioner,
-s|losigkeit, f O lidelsefrihet, -s|verbrechen, n
förbrytelse begången under passionens
inverkan.
leidensfähig, a i stånd att lida.
Leidensllgang m -[e]s -e† lidandes väg, ’via
dolorosa’, -gefährte, m -n -n, -gefährtin, f
-nen, -ge|noß, -ge|nösse, m -nossen -nossen,
ge-nossin, f -nen olyckskamrat, -geschichte, f -n
passions-, pino-, lidandes|historia. -jähr, n
-[e]s -e olycksår. -kelch, m -[e]s -e bitter
(lidandets) kalk. -pfad, m -[e]s -e lidandes
törnestig (väg), -probe, f -n prövning genom
lidan le, olyckor o. d. sChule, f O lidandets skola,
-station, f -en reiig. Die zwölf nen de tolv
stationerna på korsets väg. -stätte, /. Die
n Golgata. -woche, f O. Die n
passionsveckan.
leidllentlich, a föràidr., se -end. -en|voll, se leidvoll.
-er, adv o. interj tyvärr, till [min] ledsnad. ~
Gottes! gunås 1 -erfüllt, a full av lidande (ve).
L-frau, f -en ᚼ gråterska. L-gefoIge, n-s-%
likfölje. L-haus, n -es-erf lidandets boning,
dödens hus, sorgehus, -ig, a led foi, obehaglig,
osmaklig,otrevlig,avskyvärd. Derne
Branntwein det fördömda brännvinet; ner Trost
snygg tröst; ein ner TFe^enbesvärlig(knogig)
väg. L-kleid, n -[e]s -er sorgdräkt, -lich, I. a
dräglig, skaplig. Er hat e-e ganz ne Arbeit
getan han har gjort ett rätt gott arbete,
resultatet av hans arbete är inte så illa; ihr Gesicht
ist noch ganz n hon ser ännu rätt bra ut.
II. adv om befinnande så där, tämligen, jo tack.
L-lichkeit, f O dräglighet. -mutig, a t
resignerad. L-sal, n -[e]s O t, se 1. Leiden, -sam,
a % 1. tålig. 2. dräglig, -selig, a ‡, se -end.
L-seligkeit, f O smärta, -tragend, a 1. olycks-,
lidande, tyngd av lidande. 2. sörjande.
L-tragend|e(r), m o. f adj. böjn. en som a) bär
sorg, b) är el. blir lidande P& ngt, t. ex. die -en
sind die Arbeiter selbst. Die ersten -en de
närmast sörjande, -voll, a full av lidande,
smärtsam. L-wesen, n sorg, ynkedom. Zu
meinem n till min ledsnad (sorg).
Leienlldecker m skiffer-, tak|täckare. -stein,
m -[e]s -e siags takskiffer.
Leier, f -n 1. mus. lira, lyra. Deutsche n av.
positiv. 2. låt, trall. Die alte n den gamla
visan; er stimmt wieder die alte n an nu är
han inne på samma trall igen. 3. astron, stjärn,
bilden Lyran. 4. jakt. vildsvinssuggas svans. 5. se
-fisch. 6. ⚙ vev varmed ogt sattes i rörelse ss. Cl)
slags smörkärna, b) stekvändare,
c)snick.bröst|-lira, -borr, borrsväng, d) tråddrag. dragtrumma
o. d. 7. ⚓ stagsegeis lejdare, -antilope, f zool.
Bubalis jimela lyrantilop. -bank, f -e† tråddrag.
dragbänk. -e\,f -en, se Geleier 1. -er(in), m -s
-(/ -nen) positivspel|are, -erska. -fisch, m zooi.
Caiiionymus lyra [vanlig] sjökock. I-förmig, a
lyrformig. -gang, m -[e]s -e† 1. enformig låt.
2. slentrian, -guitarre, f -n lyragitarr, -holz,
n bot. Citharoxylum melanocardium fiolträd.
Leierkasten m -s - mus. positiv, -lied, n -[e]s -er
positivvisa. -mann, se Leiermann 1. -melodie,
f -n positivmelodi.
Leier|[mann, m -[e]s -er† 1. positiv|spelare, F
-halare. 2. zool. Cicada tibicen siags sångstrit.
l-|n, lei[e]re -te ge-t I. tr 1. spela ngt på lira,
veva ngt på positiv, knäppa ngt på lyra. 2.
bildl. Immer dasselbe n ständigt komma med
samma visa (låt); e-m die Ohren voll n tuta
ngn öronen fulla; e-n in den Schlaf n lulla
ngn till sömns (i sömn). 3. Butter n kärna
smör; Raketenhülsen n fyrverk. rulla hylsor.
II. tr o. intr [h] sjunga (gnola) [en enformig
melodi]; arbeta knåpigt, inte just komma
någon vart, släpa* [på orden], läsa monotont
(utan betoning), rabbla. Ge-t ist besser als
gefeiert ordspr. ung. bättre att knåpa smått än att
bara slå dank. -n, n -s O släpigt uttal,
monoton (maskinmässig) läsning, -nachtschwalbe,
f sool. Hydropsalis forcipatus (furcifer) SaXStjärtad
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
