- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1453

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Leiernase ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


nattskärra. -nase, f zool. Megaderma lyr» lyrnäsa.
-orgel, f -n, se -kasten, -schwänz, m zool. Me.
nura superba lyrfågel. -spieler(in), m (/ -nen)
lir-, lyr-, positiv|spel|are, -erska. -stück, n
-[e]s -e 1. mus. lir-, positiv|stycke, -visa. 2.
slarvigt arbete, fuskverk, -tafel, f -n, se-bank.
-vogel, m, se -schioanz. -werk, n -[e]s
-eødragtrumma.
Leihllamt, ra -[e]s -erf, -anstalt, f -en [-[pant]låne|-anstalt, -] {+[pant]låne|-
anstalt,+} -inrättning, [privat]assistans. -bank,
f -en pant[låne]-, pantaktie|bank. I-bar, a
som får (kan) [ut]lånas. -bibliothek, f -en
lånbibliotek. -e, f -n % utlåning, försträckning,
lån. l-|en, lieh[e]st geliehen Ze«7/[e] tr 1. låna
åt ngn, låna ut, äv. hyra ut. Geld auf Pfänder,
Zinsen r låna ut pengar mot pant, ränta;
bildl. nein, dazu -e ich nicht meine Hand nej,
därtill lånar jag mig icke; e-m sein Ohr r
låna ngn sitt öra, lyssna till (höra på) ngn.
2. låna av ngn, få till låns, upplåna. Auf
seine Uhr ~ låna (F stampa) på sin klocka;
sich (dat.) ein Bach aus e-r Leihbibliothek*r
låna [sig] en bok från ett lånbibliotek; Geld
gegen hohe Zinsen r låna pengar mot hög
ränta; etw. geliehen haben ha ngt till låns;
ich bekam Säcke geliehen jag fick låna
säckar. -en, ra -s O lån[ande]. -er(in), m -s - (/
-raera) 1. långivare. 2. låntagare, -faß, ra
fas-ses -fässer 1. fat (kärl) till utlåning. 2. [ut-]
lånat kärl. l-frei, a band. Säcke acht Tage r
säckar få fritt lånas åtta dagar, -gebühr, f
-en, -geld, n -[e]s -er låneavgift, -geschäft, ra
-[e]s -e lånerörelse, -gut, se Lehengut. -haus,
n -es -er† paut|lånekontor, -bank. Etw. ins
(iauf das) r tragen pantsätta ngt; aus dem
r holen utlösa från pantlånekontoret,
-haus-schein, m -[e]s -e pantkvitto, -kasse, f -n
lånekassa, -kontrakt, m -[e]s -e, -vertrag, m
-[e]s -e† lån[e]kontrakt. l-weise, adv [så]som
lån.
1. Leik, ra -[e]s -e »1« skeppsskrov.
2. Leik, se Liek.
Leikauf, rn -[e]s -e† köpskål vid köps avslutande;
ibi. äv. handpenning,
leik|en, -te ge-t tr ⚓ lika segel.
Lei‖lach, ra -[e]s -e[ra] dial. [linne]lakan. -laken,
se Leinlaken.
Leim m -[e]s -e 1. lim. Auf den r führen
(ilocken) locka i fällan, kugga, lura; auf den
r gehen gå i fällan, fastna på kroken, bli
lurad (kuggad); aus dem r gehen gå upp i
limningen, gå sönder; die Freundschaft ist
aus dem ~ gegangen bildl. det är slut med
vänskapen. 2. se Lehm. -anstrich, m -[e]s -e
limstrykning, -art, f -en limsort. |hartig, a
lim|aktig, -artad, -auflösung, f -era
limlösning. -bank, f -e† snick. lim|bank, -hall, -fyr.
-baum, m, se Feldrüster, -bereitung, f -era
limberedning. -blått, ra bot. Thesiuni Linophyllum slags
8andelört. -druck, m -[e]s -e ⚙ lim|tryck,
-typi. I^|en, I. -te ge-t tr 1. limma ihop,
limstryka; appretera hatt. 2. fånga fågel på
limspö; bildl. bedraga, narra, lura, kugga,
t. ex. da bist du ge-t. II. se lehme[r]n, -en, I.
n -s O lim|mande, ning. II. m -s 0, se Lehm.
-en-, t sms., se Lehm-, -er, m -s - 1. en som
limmar, limmare. 2. könlös fisk. I^ern, se
lehme[r]n, -fabrik, f -en lim|fabrik, -kokeri.
-fang, m -[e]s -e† fågelfångst med limspö.
-fänger, m -s - fågelfängare.
Leimfarbe, f -n limfärg, -n|anstrich, m -[e]s -e
strykning med limfärg,-n|malerei, f -en
målning med limfärg.
Leimllgallerte, f -n limgelé. l-gebend, a lim-
givande, som man får lim äv. re Substanz,
se -gewebe. -gehalt, m -[e]s limhalt. -gewebe,
n -s - fysiol, kem. kollagen, -gewinnung, f -era
lim|beredning, -framställning, -grund, m -[e]s
-e† förgyiin. [guld]grund. -gut, n -[e]s -erf
limgods. -harzbaum, m bot. Xanthoxyium
jabo-randi. -hauslauch, m bot. Senipervivum glutinosum
slags taklök, l-icht, l-ig, a 1. limmig. 2. se
leh-micht. -kessel, m ø lim|panna, -kokare,
-knecht, m -[e]s -e ⚙ limknekt, skruv-,
lim|-tving. -kochen, n -s limkokning, -kocher, m
-s - 1. se -sieder 1. 2. se -kessel, -kraut, n bot.
Siiene glim. Blasiges r s. venosa (indata) tarald,
smällglim; gabeliges r s. dichotoma
klynne-glim; klebriges r s. viscosa klibbg’im;
nickendes r s. nutans backglim; stengelloses r s.
acauiis fjäll-, tuv|glim. -kuchen, m -s -
lim|-kaka, -skiva, -leder, n O limläder, l-lich, a.
re Körper kolloider, -lösung, f -era
limlösning. -luder, n -s - O garv. läderavfall,
ma-schine, f -nväv. papperstiiiv. [-lim[nings]ma-skin.-] {+lim[nings]ma-
skin.+} -materialien, pl, se -gut. -pfanne, f -n
limpanna, -pflaster, n -s - häft-,
musch|plås-ter. -pinsel, m limborste. -presse, f -n, se
-knecht. -ring, m -[e]s -e trädg. lim|gördel,
-ring. -rohstoffe, pl, se -gut.
Leimrute, f -n 1. lim|spö, -sticka. Auf die r
gehen fastna på lim spöt äv. bildl. 2. bot.
Droso-pbyiium lusitanicum [portugisisk] flugfänga.
-n|-bäumchen, ra limsticka, -n|fang, se Leimfang,
-n|stange, f -n limsticka.
Leimllsaat, f bot. Collomla grandiflora slags polemo-
niacé. -schicht, f -era O limlager, -schnepfe,
se Pfuhlschnepfe a), -schwalbe, se
Haus-schwalbe, -sieden, n limkokning, -sieder, m
1. limkokare. 2. F tråkmåns. -siederei, f -era
limkokeri. -sohle, f -n koppartiiiv. sandskorpa,
-spindel, f -n, se -rute 1. -stange, f -n
limstång. Mit der r laufen få löpa med
limstången, gå förgäves, -stein, m -[e]s -e
limsten. -stelle, f -n ung. limningsfog. -stoff, m
-[e]s -e kem. limämne. -süß, n -es 0, se
-zuk-ker. -tafel, f -n, se -kuchen. -tiegel, m, -topf,
m -[e]s -e† limpanna, -tränken, ra
Ølimdränkning. -typie, f O, se -druck, -ung, f -era, se -en I.
-verfahren, n-s - tillvägagångssätt vid
limning. -Vergoldung, f -era matt-,
vatten|förgyllning. -vogel, m, se Baumpieper, -wasser, n -s
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. militärisk term. sjöterm. O teknisk term
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/1461.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free