Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Leser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ställ, -r, m -s - 1. läsare. Die r &v. se
-publikum. 2. plockare, samlare; vingårds|man,
-arbetare, pi. skördefolk vid inbärgning. 3.
’läsare’. 4. se Blättermagen, -recht, n -[s]s -e
jur. rätt till [att ta] skörd, -rei, f -en 1.
monoton (enformig) uppläsning. 2. planlös
läsning. 3. om lektyr skräp. 4. ’läseri\ -rin,f-nen
1. läsarinna. 2. plockerska m. m., jfr -r.
Leser‖kreis, m -es -e läsekrets. Mich, a läslig.
-Iichkeit, /Ö läslighet. -ling, m -s -e skral
läsare. -lohn, m (* n) -[e]s -e† plockares
(vingårdsarbetares) lön (dagspenning), -schaft,
-weit, f -en läsekrets, publik.
Lesellsaal m -[e]s -säle läsesal, -schlacken, pl,
se -erz. -schule, f -n småskola, -schüler(ln),
m (f -nen) abecedarie, lärjunge i småskola,
-stab, m -[e]s -e† pekpinne använd vid läsning,
-stein, m -[e]s -e min. myrmalm, -stoff, m -[e]s
-e lektyr, ’läsning’, -stück, n -[e]s -e
läsestycke. -stunde, f -n timme för läsning,
lektion i innanläsning, sucht, f O läsvurm.
I-süchtig, a F tokig i att läsa. -tisch, m -es -e
1. bord vid vilket man läser, läspulpet. 2.
rensbord. -Übung, f -en läs-,
innanläsnings|-övning. -unterricht, m -[e]s undervisning i
[konsten] att läsa el. i välläsning, -weite, f -n.
Bequeme r ’lagom läshåll’. -weit, f -en. Die
r de litterärt intresserade, den publik som
läser böcker, -wut, f O läs|vurm, -mani.
-zeichen, n 1.skilje-,läse|tecken. 2. bokmärke,
-zeit, f -en 1. lästid, tid för läsning. 2.
skördetid. -zimmer, n läsrum, -zirkel, m läsecirkel.
Lesine, se Lisene.
Leske, f -n (m -s -n), se Kernbeißer.
leslich, a se -erlich.
lessingsch, a lessing[ian]sk, Lessing-.
Lesung, f -en 1. se Lesen. 2. läsning. Erste,
zweite r e-s Gesetzentwurfs första, andra
läsningen av ett lagförslag,
letal, a letal, död|ande, -lig, t. ex. re Dosis.
Lethargl|ie[’gi:], /ø letargi. I-isch, a (sup. -[e]s«)
letargiisk.
Lett m -en -en, se -en.
Lette m -n -n folk. lett, man av lettisk
härkomst.
Letten m -* - 1. rod el. brokigt färgad lera,
kruk-makurlera. 2. sty. träck. I~, a ler-, av lera,
lerhaltig, |hartig, a ler|artad, -lik, som lera.
-boden, m -s -[†] ler|mark, -jord, -golv. -gäng,
m -[e]s -e† geoi. lersköl. -haue, f -n bergv.
ler-hacka. -kluft, f -e† gruvt. söndringsklyft av
lera. -kohle, f -« stenkol från undre tilas (keuper).
-kugel, f -n lerkula. -schweif, m -[e]s -e bergv.
[rnalm]8kate. -verstampfung, f -en piséraur.
Lettenvolk, n -[e]s. Das r letterna[s folk].
1. Letter, se Lettner.
2. Letter, f -n typ. bokstav, pi. typ, [-[boktryc-kar]stil.-] {+[boktryc-
kar]stil.+} m abschärf en el. unterschneiden
beskära stilar.
Letternlid ruck, m -[s]* -«boktryck,
gießma-schine, f -n O, typ-, stil|gjutningsmaskin.
-gut, n -[e]s, se -metall, -holz, n -es -er† band.
letternholts. -körper, m typ. stils kropp,
-messer, m typ. typometer, -metall, n -s -e stil-,
typ|metall. -platte, f -n typ» typyta. -satz, m
-es -e† typ. typ-, stil|sats.
lettl|icht, -ig, a % lerig.
Lett‖in, f -nen lettiska, jfr -e. I-isch, a lettisk.
Lettner m -s - pulpet i kyrkas kor; äv. kor med
pulpet.
letz, a sty. upp och ned, befängd. Sonst geht’s
r\t annars går det galet (på tok).
1. Letze, f-n& slags försvars-, bål|verk.
2. Letze, f -n ᚼ 1. avsked[stagande], 2.
av-skeds[gåva, -dryck, jfr Letzte]. 3. se
Labe-trank. 4. se Verletzung.
1. letz|en, -[es]t -te ge-t tr ᚼ göra slapp,
hämma, skada.
2. letz|en, -[es]t -te ge-t tr o. refl sich r
vederkvicka, tillfredsställa, läska (sig), an etw.
(dat.) med ngt. Sich r äv. göra det trevligt
åt (för) sig: sich mit Freunden r ta sig en
[avskeds]bägare med sina vänner.
Letzllgeld, se Trinkgeld, -kopf, m -[e]s -e†
tjockskalle, dummerjöns.
letzt|lich, L-ling, se letztlich, Letztling.
letzt, I. a l. sist, t. ex. er ist immer der re,
der re Tag des Jahres; äv. senast, ytterst;
äv. sist|liden, -förfluten, t. ex. ich sah ihn ren
Freitag. Er kam als der Lre han var den
siste som kom; er wäre der re den ich um Bat
fragen würde han vore den sista ..; se erst /., /.;
das ist mein Lres a) det är det sista jag
har, 6) det blir min död, det är ute med mig;
wir haben heute den Lren det är den siste i
dag; e-m die re Ehre erweisen visa ngn den
sista tjänsten; die re Feile den sista
av-slipningen; die ren Gedanken sind die besten
ordspr. ung. det är alltid bäst att tänka efter;
das re Gericht yttersta domen; die re Hand
an etw. (ack.) legen lägga sista hand[en] vid
ngt; die re Klasse a) lägsta (första) klassen,
b) sista (högsta) klassen; das re Mal sist,
senast, för sista gången; das re Mittel (den
ren Ausweg) ergreifen tillgripa sista
(yttersta) utvägen; den ren Morgen gesehen
haben gå på gravens brädd; re Nacht i natt
som var; die re Ölung sista smörjeisen; den
ren Trumpf ausspielen spela ut sin sista
trumf äv. bidl.; rer Wille sista (yttersta) vilja;
das re Wort behaltenbehålla (få) sista
ordet; am ren Sonntag i söndags, sistlidne
söndag; es ist mit ihm [Matthäi] am ren F
det är slut för (med) honom, äv. han är
alldeles barskrapad; auf dem ren Loch
pfeifen sjunga på sista versen; wir beziehen uns
auf unser ergebenes Lres <i>vom <b></i>5.</b> d. M. hand.
vi åberopa vårt senaste av d. 5 i denna
månad; bis auf den ren Heller ända till sista
öret; bis auf den ren Mann kampfen kämpa
till sista man; in ~er Stunde i sista stund,
i senaste laget; in der ren (in rer) Zeit på
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
