- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1465

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lichenologie ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

stärkelse, -ologie, f -n lichenologi, läran om
lavarna.
licht, a 1. poet., högre stii strålande klar, ljus.
te Augenblicke ljusa[re] ögonblick; tes Blau
ljusblått; te Hölzer, Wälder löv|träd,
-skogar; ter Lohe (vam. terloh) brennen stå i
ljusan låga; der te Morgen (Tag) ljusan dag;
am hellen ten Tage mitt på ljusa dagen;
bis in den hellen ten Tag schlafen sova till
långt fram på dagen. 2. gles, t. ex. tes
Gehöhnte Ma schen.te Stelle glänta, uthuggning
i skog; e-n Wald t machen hugga ut ([av. för
starkt] gallra) en skog; tes Zeug jaktnät. 3.
byggn. ter Raum inre rymd; tes Stockwerk tak.
lanterninvåning,kyrkaskleristorium; te Weite
a) inre vidd oavsett murarnas tjocklek, b) ventils
in-loppsdiameter, rors inre diameter, rörvidd;
im Lten [gemessen] [mätt] med invändiga
mått.
Licht, n ’[e]s (dim. -chen, Pi. äv. -erchen) A. -er
abstr. 1. ljus, sken, t. ex. das t der
Sonne; äv. ljussken, t. ex. das t e-r Kerze,
Laterne. Das t des Tages erblicken se (skåda)
dagens ljus; t auf etw. (ack.) werfen kasta
ljus över ngt; mehr ti mera ljus! die
Kinder des tes ljusets barn; ~ in etw. (ack.)
bringen kasta ljus över ngt; ans t bringen
(fördern) bringa i dagen, äv. offentliggöra,
publicera bok; ans t kommen komma i dagen,
% om bok utkomma; ans t treten framträda
inför offentligheten, äv. komma till stånd,
uppkomma, födas; gehen Sie mir aus dem te!
gå åt sidan, ni skymmer mig! bei te a)
om dagen, vid dagsljus, b) om kvällen, vid
ljus; etw. bei t besehen äv. noga granska ngt;
bei t besehen äv. när allt kommer omkring,
strängt taget; Schönheit muß man nicht bei t
besehen ordspr. kvinnor och linnetyger skall man
ej köpa vid ljus; hinters t führen föra bakom
ljuset; ein wenig hinters t kommen titta litet
bakom kulisserna; im t der Laterne i
lyktskenet, äv. vid lyktans sken; Sie sitzen sich selbst
im te ni skymmer er själv; e-m im t stehen
av. hindra ngn, korsa ngns planer; unter ts,
abend zwischen t, zwischen t und Dunkel
föråidr. i skymningen; e-m vors t bauen bygga
fö’r för ngn; zu t gehen dial. göra ett
kvällsbesök. 2. dager, visst ljus, belysning, t. ex. etw.
im rechten (falschen, ungünstigen) t sehen.
Tn ein ganz neues t stellen kasta ett helt
nytt ljus över; im besten t erscheinen visa
sig från sin fördelaktigaste sida; etw. ins
rechte t setzen (stellen) ge ngt dess rätta
belysning, ställa ngt i dess rätta ljus; alles
in rosigem t sehen se allt i ett rosenfärgat
skimmer. 3. ljuskälla, lysande kropp. Das
neue (volle) t ny-, full|månen; bildl. er ist
kein großes t han är inget ljus[hnvnd].
4. jakt. öga. 5. [ljus]öppning, a) fänghål;
b) springa p& orgelpipa; c) fönsteröppning]
m. m. B. -e konkr. [vax-, talg-, stearin]ljus,
lyse. Bil di. E-m das t ausblasen döda ngn;
das t haltenF dra veven; e-m das t halten
a) lysa ngn, b) hjälpa ngn; e-m ein t über
etw. (ack.) aufstecken öppna ngns ögon för
ngt; mir geht ein t auf det går upp ett ljus
för mig; sein t nicht unter den Scheffel
stellen ordspr. inte sätta sitt ljus under
skäppan, inte ställa sina påsar vid dörren,
-ader, f -n veter. tinningven. -antage, f -n
belysningsanläggning, -arbeit, f arbete vid
eldsljus; nattarbete, i^arm, a ljusfattig,
skum. -art, f -en 1. ljusets (ljusstrålarnas)
art. 2. slag av belysning, -äther, se Åther.
-aufbau, m -[e]s -e byggn. lanternin, -auge, n
-s -n öga av mycket ljus färg hos hast,
glos-öga. -ausstrahlung, f -en ljusstrålning,
aus-strömung, f utströmmande av ljus. -bad, n
-[e]s -er† ljusbad. -bäum, m -[e]s -e† bot.
Rhizophora mangle mangroveträd. -beliandlung, f
en läk. Ijusbehandling, fototerapi, -bereich,
m (n) -[e]s ljuskrets. I^besät, a badande i
ljus. -beugung, f ljusets böjning (diffraktion).
Lichtbild, n -[e]s -er 1. lys-, ljus|bild, t. ex. das
t e-s Leuchtturms, das t des optischen
Telegraphen. 2. fotografi, porträtt. 3. ljus-,
skiop-tikon|bild. 4. litofani. -biih ne, f -n
kinemato-graf, bio[graf]. -er|fiim, m -s -e biograffilm,
-kunst, f fotografisk konst. Irlich, a
fotografisk. -maschine, f -« t fotografikamera, -ner,
m % fotograf, -nerei, f -en fotografiateljé,
-platte, f -n fotografiplåt. -verfahren, n -s -
fotografering.
licht‖blau, a ljusblå. L-bIende, f -n ljus-,
lamp|-skärm i järnvägskupé. L-blick, m -[e]s -e 1.
plötsligt ljussken, glimt, blixt; bildl. ljusning,
hoppets stråle. 2. silverglänsande rand pi moln.
3. klart ställe p& himlen. L-blitz, m -es -e
ljusblixt. -blond, a ljus, blond. L-blume, f -n
bot. Bulbocodium Vernum nära släkt med tidlösa. L-bO-
gen, m -s - ljusbåge. L-bote, m -n -n ljusets
sändebud. L-braten, m -s - förr [gås]stek nr
gesällerna, då arbetet vid eldsljus äter började; nng. motsv.
ljusinbrinning. -braun, a ljusbrun, -brechend,
a ljusbrytande. L-brechung, f ljusbrytning.
L-bUndel, n ljusknippe. L-blischel, m el. n
Ijus|kvast, -knippe. L-chen, n -s - litet ljus,
av. barnljus. L-dämpfer, m ljusdämpare.
L-dämpfung, f mål. ljusets avdämpning.
L-de-putat, n -[e]s -e andel av ljus. -dicht, a
ljustät. L-docht, m -[e]s -e [ljus]veke. L-dose, f
-n ljusask. L-drehung, f fys. polarisation.
L-druck, m -[e]s -e fys. o. ropr0d. ljus tryck.
L-druckmanier [’ni:r], f -en
ljustrycksförfa-rande. L-durchmesser, m inre diameter. L-e,
fO klarhet, -echt, a ljusäkta. L-effekt, m -[e]s
-e ljuseffekt. L-eindruck, m -[e]s -e†
synintryck. L-einfall, m -[e]s byggn. ljusinfall från
fönster. L-einheit, f -en normalljus. L-ein|laß,
m ’lasses -lässe ljus|intag, -öppning.
L-ein-wirkung, f -en ljusets inverkan, -elektrisch,
a fys. ~e Erscheinungen aktinoelektricitet.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1473.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free