Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - lobär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Welt ist einstimmig in ihrem ~e von der
Liebenswürdigkeit des Herrn T. alla äro
enhälliga i att berömma herr T:s älskvärdhet;
jedes ~ au f e-s meiner Bilder war ein ~
^ihrer Schönheit varje beröm av ngn av mina
tavlor var ett beröm av hennes skönhet;
das gereicht zu seinem (ihm zum) ~e det
länder till hans beröm; nach ~ haschen gå med
håven; e-m etw. zum öje nachsagen säga ngt
till ngns beröm; das oj jds singen, verkünden
sjunga, förkunna ngns lov; e-m ~ spenden
(zollen) berömma ngn; Gott sei ~ und Dank
Gud ske tack och lov. 3. bibl. [ämne för] lov.
lobär [’bs:r], a anat. lob-.
Lob|begierllde, f traktan efter beröm, l-ig, a
lysten efter beröm.
Lobbyist m -en -en pont. lobbyist.
Lobdichter m lovsångare, förhärligare.
Lobe, f -n anat. lob.
Lobelliacrin, n-sO farm. lobelakrin. -ie [’betlla],
f -n bot. lobelia. -in, n -s O farm. lobelin.
lob‖en, -te ge-t tr 1. lova, berömma, prisa,
lovorda, t. ex. e-n für (um) etw. (wegen e-r Sache)
Ohne mich selbst zu ~ om jag får säga det
själv; man soll den Tag nicht vor dem Abend
~ ordspr. dag skall man prisa, när sol är
bärgad; das Werk -t den Meister verket
prisar mästaren; ich -e mir das Land tacka vill
jag landet; ah, das -e ich mir det är i min
smak; den -e ich mir! jo, den är god! das
kann ich ihm nicht ~ det tycker jag inte han
kan skryta av; ojde Erwähnung
hedersomnämnande; Gott sei ge-t Gud vare lov. 2. dial.
uppskatta, värdera. Wie hoch -t er seine
Wäret vad begär han för sin vara? 3. föråldr.
[om]nämna, t. ex. der ge-te. 4. se geoj O. gelobt.
L-en, n -s O beröm[mande], pris[ande].
-ens-wert, -enswürdig, a lov-, pris|värd, berömlig.
L-er(in), m -s - (./’ -nen) berömmare, prisare.
-esam, -esan [a:], a värdig, ädel, prisvärd;
föràidr. vid titlar Herr Gottfried ~ den ädle herr
Gottfrid; mein Herr Magister ~ iron. [min]
värde herr magister.
Lobesl|er|guß, m -gusses -güsse, -erhebung, f
en pris[ande], förhärligande, lovtal, lov och
pris. -wort, n -[e]s -e lovord.
Lobllgebet, n -[e]s -e bön och lov. -gedieht, n
-[e]s -e, -gesang, m -[e]s -e† lov|dikt, -sång,
panegyrisk dikt, auf e-n över ngn. -geschrei,
n -[e]s överljutt beröm, -getön, n -[e]s lov
och pris. -gier, f, se -begierde. l-gierig, se
l-begierig. -hudelei, f -en överdrivet
(osmakligt) beröm, lismeri, svassande lovtal, [-hud[e]ler, -] {+-hu-
d[e]ler,+} m -s - smickrare, lismare. l-hudel|n,
lobhud[e]/e -te ge-t zu ~ intr [å] o. tr. E-m
(‡ e-n) ~ överdrivet berömma (smickra) ngn.
-hudlerin, f -nen smickrerska, lismerska.
löblich, a 1. lov-, pris|värd. 2. förr ss. titel
vällovlig, aktad, ärad, t. ex. der öje Magistrat.
L/N/keit, f -en lov-, pris|värdhet, lovlighet.
Lob|lied, n -[e]s -er, se -gesang.
Loboit [bo*’i:t], n -[e]s O min. loboit.
Lob‖opfer, n -s - lovoffer, -preis, m -es lov och
pris. l-|preisen, -pries -gepriesen -preise
-zu-preisen tr lovprisa. -preisen, n -s
lovprisande. -preiser(in), m (f -nen) lovprisare,
förhärligare. -preisung, f -en lovprisande,
förhärligande. -psalm, m -s -en lovpsalm. -rede,
f -n lovtal, auf e-n över ngn. -redner, m
lov-talare. -rednerei, f -en tomt lovtal, floskler,
l-rednerisch, a lovprisande, berömmande,
panegyrisk. -sang, se -gesang. -Sänger, m
lovsångare. -schrift, f -en förhärligande
(panegyrisk) skrift. l- singen, -sang-gesungen-singe
-zusingen intr [h]. E-m ~ lovsjunga
(förhärliga) ngn, sjunga ngns lov. -Sprecher, m, se
-redner. -Spruch, m -[e]s -e† lov, pris,
beröm, lovtal, -sucht, f 1. se -begierde. 2. mani
att berömma. 1-sUchtig, a 1. se l-begierig. 2.
fallen för att berömma, smickrande,
lobl|ulär, a anat. lobulär. L-|us, m -us -i anat. lob.
Lob‖verkUnder, m, se -redner. l-würdig, se
l-ens-würdig.
Loch, » -[e]s -er† (dim. Löch]lein, -eichen, pi.
Löcher]lein, -chen) 1. hål, öppning, lucka,
t. ex. ein ~ im Strumpf Löcher in die Erde
- graben, ein ~ ins Holz bohren. Sich (dat.) ein
~ in den Kopf fallen falla och slå hål i
huvudet: sich (dat.) ein ~ ins Zeug reißen slita
hål på kläderna; er säuft wie ein ~ han
super som en svamp; ein ~ aufmachen, um
das andere zuzustopfen betala på ett håll och
låna på ett annat; seine Kasse hat ein oj
bekommen, es hat ein ~ in seinen Beutel
gemacht det har tagit hårt på hans kassa;
ein ~ in den Mond bohren F smita från sina
fordringsägare; e-ni ein ~ in den Leib (F
Bauch) fragen plåga ngn med frågor; die
Sache hat ein ~ det finns ett aber; e-m
zeigen wo der Zimmermann das oj gemacht
[gelassen) hat visa ngn på dörren; schwatz mir
kein in den Kopf försök inte att slå några
dalkarlar i mig; auf dem letzten ~e pfeifen
sjunga på sista versen; aus e-m anderen ~e
pfeifen låta höra andra toner; pfeift es (der
Wind) aus dem f^et låter det på det viset?
aus welchem ~e pfeift der Wind t hur
ligger landet? sich vors ~ stellen ställa sig i
bräschen; ein ~ zurückstecken ta skeden i vackra
handen. 2. hål, lya, t. ex. Mäuse und Ratten
leben in Löchern. Arme Maus die nur ein oj
hat ordspr. dålig råtta som bai a har ett bål;
einmal muß der Fuchs zum ~ hinaus nng. gömt
är icke glömt. 3. hål, kyffe, krypin, tillhåll,
näste, t. ex. in e-m öje wohnen. 4. fängelse,
årre st, F kurra, finka, krok. E-n ins oj
stekken F bura in ngn; im stecken F sitta inne
(i kroken). 6. återvändsgränd. 6. bom i
ka-geispei. 7. se Wetterloch. 8. m&in. hål, mörkt
parti i tavla. 9. ⚙ ~ e-r Nadel nålsöga; ein
~ abbohren gruvt. sänka ett schakt. 10. dial.
liten biflod el. kanal till Elbe. -ballspiel, n -[e]s
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
