Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lockspeise ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rop, -ton. -speise, f -n lock|bete, -mat; tnidi.
lockbete, t. ex. e-m e-e ~ vorhalten, -spitze|,
m provokatör, -stimme, f -n lockton, -taube,
f -n, se -vogel. -ung, f -en lockelse, frestelse,
-vogel, m -s -† lockfågel äv. bildl. -weib, n
-[e]s -er bildl. lockfågel.
Lockwolle, f -n lockig ull.
loco, adv band. loco, på platsen.
Locus m -ses -se F, se Abtritt 1.
1. Lode, f -n skott, telning.
2. Lode, f -n P dial. trasa.
1. Loden, m -s -, se 2. Lode.
2. Loden, m -s .- 1. tova, trassel, hårtest. E-n
bei den ~ kriegen F ta ngn i kalufsen. 2. se
-zeug. 3. mått stycke tyg.
1. loden, a sty. av vadmal, vadmals-, t. ex. ~er
Röck.
2. lod]en, -ete ge-et intr [å] spira upp, skjuta
skott.
Lodenüer m -s -, se Loderer. l-farbig, a
vad-malsgrå. -joppe, f -n vadmals]tröja, -jacka,
-mantef, m -s -† vadmals[regn]kappa. -röck,
m -[\e]s-ef 1. vadmalsrock. 2. vadmalskjol,
-stoff, m -[e]s, se -zeug, -weber, m, se Loderer.
-zeug, n -[e]s vadmal, loden.
Loder m -s -, se -er.
Loderasche, f -n falaska.
Loderer m -s - loden-, vadmals] vävare.
loder|n, lod[e]re -te ge-t intr [h] flamma,
brinna, glöda, ex. ~des Feuer, ~de Flamme,
Leidenschaft, Phantasie. In Liebesglut ~
förtäras av lidelse. L~, n -s O förtärande glöd,
eld[ighet].
Lof, n -s -e li\ ländskt rymdmått lof.
1. Löffel, m -s - 1. sked. Ein ~ voll Medizin
en sked medicin; ~ und Gabel kuvert, F kniv
och gaffel; den ~ aufstecken (hinlegen) Fdö,
vända näsan i vädret; den ~ nicht aus der
Hand geben inte släppa ngt ifrån sig; er hat
die Juristen mit ^n gegessen han tror sig
om att slå en jurist på fingrarna; tun als ob
man die Weisheit mit gegessen hätte tro
sig vara mäkta vis; wer mit dem Teufel
speisen will, braucht e-n langen ~ den som
vill äta med den lede, måste ha en lång
sked; über dem n* barbiert werden F plockas
in på bara kroppen, bli uppskörtad. 2. jakt.
hares, F äv. männi-kas öra, t. ex. e-m ein paar
hinter die geben. 3. bot. blomskida. 4. ⚙
jordborr. 5. ⚔ <1* laddskyffel.
2. Löffel, m -s - 1. se 2. Laffe. 2. se -er 2.
Löffe‖|bagger, m -s - urhoikare, grävmaskin.
-bände, f -n, se -garde, -bart, se Milchbart.
-bäum, m -[e]s -e† bot. Kaimia kalmia. -bfatt,
n -[e]s -erf, se -kraut, -blume, f -n bot.
La-mium album vitplister. -bohrer, m -s - O pinn-,
nav-, sked|borr. -chen, -ein, n -s - liten sked.
-ente, f -n zool. 1. Spatuia ciypeata skedand. 2.
Anas giaucion knipa, -er, m -s - 1. se a) -ente, b)
-reiher. 2. kurtisör, lismare, örontasslare.
-föhre, f bot. Pinus montana berg-, dvärg|tall. I-
-förmig, a skedformig. -gans, f -e†, se a) -ente,
b) -reiher, c) Pelikan 1. -gardQ,f-n soldater
med dålig hållning, -geißfuß, m -es -e† ⚙
getfot.
löffelhaft, a inställsam, lismande.
Löffel‖hohlmeißel, m O skedformigt skölpjärn.
-heiz, n -es -erf, «e Pfaffenbaum, -hund, m
-[e]s -e zool. otocyon caffer öronhund. -jagd, se
Schüsseljagd, -köder, m üsk. skeddrag. -korb,
m -[e]s -e† knivkorg. -kost, f supanmat.
-kraut, n -[e]s -er† bot. Echtes el.
gebräuchliches ~ Cochlearia officinalis skedört; wildes
se Feigwurz. l-krautartig, a skedörtliknande.
-kresse, f, se -kraut.
1. löffei n, löff[e]le -té ge-t I. tr 1. äta med sked,
taga in, äv. F sörpla [i sig], t. ex. sie -te ihre
Schokolade mit der Behaglichkeit, welche eben
nur e-e junge Frau sich gönnt. 2. gruvt. rensa
borrhåu med skopa. 3. se ohrfeigen. II. intr
[h] F sleva i sig, mumsa, ta för sig. Wilhelm
-te krampfhaft an seiner Suppe Y. åt sin
soppa med förtvivlans mod; eifrig -te sie im
Pudding ivrigt tog hon för sig av puddingen.
L’v/, n-sO ätande med sked, kalasande,
mumsande.
2. |offe‖n, löff[e]le -te ge-t I. intr [h] flörta,
vara kärvänlig, smekas, kokettera. II. refl.
Sich ~ stud. vara uppmärksam (påpasslig);
ntmärka sig i examen. n -s O kurtis, [-flör-t[ande], -] {+flör-
t[ande],+} koketteri.
Löffell|rad, n -[e]s -er† O horisontalt
vattenhjul (skovelhjul), -räumer, m gruvt.
skrapa, bergkrats. -reiher, m zool. Platalea leucorodia
sked|gås, -stork, -same, m -ns -n bot.
sked-örtsfrö. -schale, f -n skedblad, -schnäbler, m
zool. Cancronia cochlearia en art sydamerikansk
häger. -schnecke, f -n zool. Mya trågmussla.
-stampfe, f n skedstamp, -stiel, m -[e]s-e
skedskaft, -stint, m, se ukelei, -stör, m zool.
Polyodon spatuia skedstör. -VOll, m oböji. mått [-Sked[-full].-] {+Sked[-
full].+} I-weise, adv sked|tals, -vis.
Löff‖ler, se -e/e?*, -ling, m -s -e sked|borr, -järn.
Lofoten [’fortan], npr. Die ~ Lofoten[öarna].
1. log [lo:g], se lügen.
2. log [lok] a. ~ sein om fartyg segla dåligt.
Log [lok], n-s -e [fartygs]logg.
Loganiazeen, pl bot. loganiacéer.
Loganit, n -[e]s O miner, loganit.
logaödisch, a metr. logaedisk.
Logarithm‖en|kunst, f läran om logaritmer,
en|-rechnung, f -en logaritmräkning, -en|system,
n -s -e logaritmsystem, -en|tafel, f -n
loga-ritmtabell. I-ier|en, -te -t intr [h] räkna med
logaritmer. 1-iSCh, a logaritmisk. *>»e Linie
logaritmisk linje, logaritmika; ~e Spirale
logaritmisk spiral, -omantie, f O förr logaritm-
omanti metod att spå med ledning av bokstävernas
talvärde. -|us, m -us -en logaritm. Natürliche,
gemeine -en naturliga, vanliga logaritmer.
Logilbrett, n -[e]s -er A logg|spån, -skädda.
-buch, n -[e]s -er† i loggbok.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
