- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1488

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Löscher ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1. Löscher, m -s - 1. ljussläckare. 2.
kalksläc-kare. 3. läsk|plån, -press.
2. Löscher, m -s - i- avlastarfe, lossare,
hamn-arbetare. -lohn, m -[e]s -e† avgift (lön) för
lossning.
Löschllfaß, ra -fasses -fåsser, se -eimer. -feuer,
n träkolsässja.
Lösch‖gebühren, pl, -geld, n -[e]s -er &
lossningsavgift.
Lösch‖gerät, ra -[e]s -e, -gerätschaften,
brandredskap. -granate, f -n eldsläckningsgranat,
-grube, f -n jämv. ask|grop, -hål.
Löschhafen m -s -† lossningshamn.
Löschj|haken, m -s - 1. brandhake, eldraka; se
-wisch. 2. se Loshaken, -horn, » -[e]s -er† 1.
ljussläckare. 2. P stor röd näsa,
’brännvins-kran*. -hütchen, » -s -, se -horn 1. -kalk, m
-[e]s O släckt kalk. -kohle, f -n bag. släckt
träkol. en smidesslagg. -kolben, m -s -, se
Kupferkeule, -kosten, pl hand.
lossningskostnader. -kübel, m, se -eimer. -mannschaft, f -era
brand|manskap, -kår. -mittel, n [-[eld]släck-ningsmedel.-] {+[eld]släck-
ningsmedel.+} -napf, m -[e]s -e†, se -horn 1.
-papier, n -[e]s e- läsk-, plån-, sug|papper.
-papierblock, m -[e]s -e†
läskpappersunderlägg. l-papieren, a skämts, tråkig, t. ex. die
Engländer sind die esten Gesellen der Welt.
-patrone, f -n, se -granate. -personal, n -s -e,
se -mannschaft. -pinsel, rra, se -wisch.
Löschplatz m -es -e† ⚓ lossningsplats.
Löschpulver, ra -s Akens e ’akenska
eldsläckningsämnet’.
Löschrad, ra -[e]s -er† <£» vinsch, spel.
Löschllrolle, f -n läsk[pappers]riille. -schlauch,
m -[e]s -e† brandslang.
Löschllspesen, pl ⚓ lossningsavgifter, -tage,
pl ⚓ lossningsdagar.
Lösch|trog, m -[e]s -e†, se -eimer.
Lösch- und Ladevorrichtung, f -en
lossnings-och lastningsanordning.
1. Löschung, f -en ⚓ lossning.
2. Löschung, f -era släckning; utplånande, istt
e e-s Rechtes; om hypotek dödande.
Löschllversuch,7tt -[e]s -e släckningsförsök.
-Vorrichtung, se -einrichtung.-walze, f -n, se -rolle.
-wanne, f -n gruvt. vaskfat. -wasser, n -s -[/-]
vatten att släcka eld med; min. järnhaltigt
[hälso]vatten. ~ zum Stahlhärten ⚙
härd-vatten för stål. -wedel, m, se -wisch. -Werkzeug,
» -[e]s -e eldsläckningsredskap, -wesen, n -s
brandväsen, -wisch, m -es -e i smedja
stänkkvast; O kylviska.
Löschzeit, f «1» lossningstid,
los‖dämmen, dämmte los -gedämmt tr taga bort
fördämning, släppa på. -doktern, dokterte los
-gedoktert intr [å] [börja] kvacksalva.
«donnern, donnerte los -gedonnert intr [h] börja
åska. Gegen e-n e häftigt fara ut mot ngn.
-drehen, drehte los -gedreht tr vrida loss.
-dreschen, drosch los -gedroschen intr [h]. Auf
e-n e gå (hamra) löst på ngn. »drücken,
drückte los -gedrückt tr trycka av, t. ex. ein
Gewehr e; lösa, lossa t. ex. e-e Feder e.
-gedrückt! ⚓ eldl fyr i L-driicken, n -s
avlossande, avfyrande.
lose, a 1. ej fast sammanhållen, löst bunden el. fastsatt
lös, nära att lossna, t. ex. ~ Blätter,
Blumen, an dem Röck ist ein er Knopf ’, der
Knoten ist zu e, ein e geknüpftes Band,
etw. e binden {knüpfen), es Deck
slit-däck; es Ende repända; es Geld icke
kuranta pengar; es Gut reservförråd; ^s
Haar utslaget hår; e-e e Hand haben inte
vara sen att slå till; er Kiel ⚓ lösköl; er
Knoten löpknut; e Ladung bulklast; er
Mast origgad mast; Pforte »i. halvport;
er Rücken bokb. lösrygg; es Scharf <£. skrot;
es Spill ⚓ spanskt spel; es Stag
borgstag; mit en Stichen heften tråckla; es
Takel ⚓ löst tackel; ~ Wandt se hohl[e Wand) ;
~ Waren oemballerade varor; er Zahn lös
(lossnad) tand; er Zusammenhang löst
samband; ~ geben 4> släppa efter, ’släcka’; er
gab die Zügel e han släppte efter på
tyglarna; das Band ist e bandet är löst bundet;
e-e Binde er machen lossa på ett band; ~
werden lossna; mir werden die Tränen e
tårarna börja strömma [på mig]. 2. lös till sin
sammansättning, porös, lucker, t. ex. ~ Baumwolle, e
gearbeitetes Zeug löst (slankigt) tyg; e
gewebtes Tuch löst kläde. 3. ledig, fri, t. ex. e
Augenblicke, Stunden, Zeit. 4. fri, obunden,
t. ex. ein er Zustand. 5. värde-,
innehålls|-lös, tom, lös. ~ Entschuldigungen tomma
ursäkter; Geschwätz, ~ Reden, Worte
tomt (löst) prat, tomma ord, munväder; ~
Lehre värdelös lära; ~ Speise lätt (dålig)
mat, F luftpastej; ~ Ware dålig (värdelös)
vara; ~ Weisheit tom (värdelös) vishet. 6.
lös[aktig], ostadig, sedligt slapp, lätt|sinnig,
-färdig; [bak]slug, listig; gudlös. er Bube
skojare; e Dirne lättsinnig flicka, slyna; es
Gesindel löst folk, landstrykare. 7.
skälmaktig, skälmsk, skalkaktig, klipsk, ’galen’.
Das e Ding den tokiga ungen; das e liebe
Mädchen den tokiga flickan; e-m e-n en
Possen spielen spela ngn ett lustigt spratt;
an en Streichen Gefallen finden tycka om
galna upptåg; ein er Vogel en spelort e,
upp-tågsmakare, spjuver. 8. Ein es Maul, e-n
en Mund, e-e e Zunge haben ha en elak
(vass) tunga; e-m e Worte geben säga
elakheter om ngn.
1. Lose, se Leif).
2. Lose, f -n, se 2. Los.
3. Lose, f -n sty. modersugga;Potuktig kvinna.
Lösellarbeit, fi -en gruvarbete, -geld, n -[e]s -er
lösen, lösesumma.
Losehändler m lottförsäljare.
los|eisen, eiste los -geeist tr. Ein Schiff e ta
ett fartyg loss ur isen; vor allem galt es,
mich vom Schuldienst -zueisen framför allt
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1496.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free