Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - losschaken ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ken, sckakte los -geschaht tr klamma loss.
L-SCheibe, f -n ⚙ lösskiva. L-scliicht, f -en
stenbrott löst (lösare) skikt i sten. -schießen,
schoß los -geschossen I. tr 1. avfyra, t. ex.
e-e Pistole r. 2. skjuta loss (ned). II. intr
1. [h] börja skjuta, ge eld, t. ex. schieß los!
2. [Å] börja, sätta i gång, sjunga ut. Schieß
doch endlich los! sjung uti ut med språket!
3. [s]. Auf e-n r rusa (störta) på (fram mot)
ngn, dyka på ngn. Die Schlange schoß auf
sie los ormen sköt fram mot henne.
L-schie-ßen, n -s avfyrande, angrepp,framstöt,
-schirren, schirrte los -geschirrt tr sela av, spänna
från. -schlagen, schlug los -geschlagen I. tr
1. slå loss (av). 2. sälja, bortslumpa, t. ex.
e-e Ware hillig r. Zu Schleuderpreisen ~
sälja till vrakpris; unter dem Wert r sälja
till underpris. II. intr [Å] slå till, börja
slå[ss]. Er fing an, mit den Fäusten
-zuschlagen han började dunka på med
knytnävarna; schlag los! el. nur immer drauf
-geschlagen! slå till bara! auf e-n r gå löst
(hugga in) på ngn. -schließen, schloß los
-geschlossen tr lossa. E-n Gefangenen r lossa
en fånges bojor; ein Boot r låsa upp en båt.
-schlingen, schlang los -geschlungen tr lös[a,
-göra. -schmeißen, schmiß los -geschmissen
tr kasta loss, t. ex. *t» die Bulinen r.
-schnallen, schnallte los -geschnallt tr spänna av.
-schneiden, schnitt los -geschnitten I. tr skära
av. II. intr [å] börja 6kära. -schnellen,
schnellte los -geschnellt intr [s] fara åstad,
flyga iväg. -schnüren, schnürte los -geschnürt
tr snöra upp. -schrauben, schraubte los
-geschraubt tr skruva loss (av), -schreiben,
schrieb los -geschrieben intr [å]. Ich schreibe
frisch drauf los jag håller som bäst på med
att skriva, -schwindeln, schwindelte los
-geschwindelt refi. Sich von etw. r skoja (F sno)
sig från ngt. -schwören, schw.ur los
-geschworen I. tr svära fri. II. refi. Sich r svära
sig fri. -segeln, segelte los -gesegelt intr [s]
avsegla, F bege sig i väg. -sein, loar los
-gewesen intr [s] vara lös. jfr äv. los.
Lößllkindchen,’ -männchen, n-s - geoi.
’lössmänn-chen’.
losllspannen, spannte los -gespannt tr spänna
loss. E-n Ochsen r spänna från en oxe.
-sprechen, sprach los -gesprochen I. tr 1.
fri|-känna, -säga, -kalla. Die Macht zu binden
und -zusprechen reüg. makten att binda och
lösa; e-n vom Kirchenbanne ~ lösa ngn från
kyrkans bann; von Sünden r ge absolution
från synder; e-n von e-r Verbindlichkeit ~
frikalla ngn från en ansvarsförbindelse; rd
frikännande. 2. göra (förklara) fri. II. intr
[Å]. Draufi ~ prata på, låta munnen gå.
III. refl. 1. Sich (dat.) alles vom Herzen r
tala ut, lätta sitt hjärta. 2. Sich von etw.
(högre stil e-r (gen.) Sache) r avsäga sig (taga
avstånd från) ngt. L-sprechung, f -en fri|kännan-
de, -kallande. L-sprechung^[urteil, n -[e]s -e
frikännande dom. -sprengen, sprengte los
-gesprengt I. tr spränga loss. II. intr [s].
Auf e-n r spränga (galoppera) rakt på ngn.
-springen, sprang los -gesprungen intr [s] 1.
lossna, t. ex. hier und da war Mörtel
-gesprungen. 2. Auf e-n r rusa på (mot) ngn.
-spülen, spülte los -gespült tr spola bort.
Lößsand m -[e]s geoi. löss-sand.
Los Stab, m -[e]s -e†, se -holz.
los]|stechen, stach los -gestochen intr [å]. Auf
e-n r sticka efter ngn. -stecken, steckte los
-gesteckt tr släppa ned uppfästade kläder,
»steigen, stieg los -gestiegen mtfr[s] tjuvspr. gå och
tigga, -steuern, steuerte los -gesteuert intr
[s]. Auf etw. ~ styra (segla, hålla) rakt på
ngt, t. ex. auf die Kiiste r. -stoßen, stieß
los -gestoßen I. tr stöta loss. II. intr [å].
Draufi r börja stöta. -strängen, strängte los
-gesträngt tr spänna ifrån, lyfta oket av,
t. ex. die Ochsen -stürmen, stürmte los
-gestürmt intr [s]. Auf e-n (etw). r storma (rusa)
rakt mot ngn (ngt); auf seine Gestmdheit r
storma på sin hälsa. -stürzen, stürzte los
-gestürzt intr [s]. Auf e-n (etw.) r störta
(rusa) mot (på) ngn (ngt).
Loslitag m -[e]s -e kritisk dag i fråga om vädret,
-topf, m -[e]s -e† lotturna.
lostrenn‖en, trennte los losgetrennt I. tr
frånskilja, lossa, sprätta av, lössprätta. II. refl.
Sich r lossna, bryta förbindelse med, skilja
sig. L-en, n -s , L-ung, f -en [från]skiljande,
lossande, brytning.
1. Losung, fi -en utlottning, lott|dragning,
-kastning.
2. Losung, f -en 1. lös-, fri|köpande, befriande.
2. jur. lösningsrätt. 3. influtna medel för
rör-Bålda varor, intäkter. Gute r god dagskassa.
4. lösen, lösepenning. 5. beskattning. 6. isht
& lösen, samlingstecken. Geld ist die r pengar
är tidens lösen. 7. dränering, ventilation av
gruva.
3. Losung, fi -en jakt. spillning, exkrement.
Lösung, fi -en 1. abstr., se Lösen. 2. konkr.
lösning, t. ex. schwache (starke) r. 3. se 2.
Losung 2.
Losungsllamt, n -[e]s -er† ßråidr. ung.
uppbördsverk; äv. räkenskaps verk. -buch, n -[e]s -erf
kassabok över influtna medel.
Losung|schein, m -[e]s -e ⚔ intyg om lottning.
Lösungsfähigkeit, fi kem. lösande förmåga,
lösningsförmåga.
Losungsllkasse, fi -n [växel]kassa. -liste, f -n
dragningslista.
Lösungsmittel, se Lösemittel.
Losungsplatz, se Löschplatz.
Lösungsversuch m -[e]s -e kem. fys.
lösningsför-sok.
Losungsware, fi -n minuthandelsvara.
Lösungswärme, fi kem. fys. lösningsvärme.
Losungswort, n -[e]s -e, se 2. Losung 6.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>