Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Losurteil ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Losllurteil, n -[e]s -e gudsdom, -wahrsagerei,
f -en spådom medelst lottkastning.
los‖weichen, weichte los -geweicht I. tr mjuka
upp. II. intr [s] lossna genom uppmjukning,
-werden, wurde los -geworden intr [s] 1.
lossna. 2. Etw. n bli av med (bli kvitt) ngt;
Kopfschmerzen durch Gehen n gå bort
huvudvärk. -werfen, warf los -geworfen tr
kasta loss. t. ex. die Trossen n. -wettern,
icetterte los -gewettert intr [h]. Auf e-n n
[börja] ryta åt ngn. -wickeln, wickelte los
-gewickelt I. tr avnysta, avhärvla, lösa upp
iiår, reda ut, lösgöra. II. refl. Sich n
lösgöra sig, snärja sig undan, -winden, wand
los -gewunden I. tr vrida loss. II. refl. Sich
n vrida (snärja) sig loss. -wirren, wirrte los
-gewirrt tr reda ut, repa upp. -wracken,
wrackte los -gewrackt tr. Ein Schiff n &
kränga loss ett strandat fartyg, -zetern,
zeterte los -gezetert intr [h] börja skrika (tjuta,
F gallhoja). -ziehen, zog los -gezogen I. tr
draga loss, lossa. II. intr 1. [h]. Auf (gegen,
über) e-n (etw.) n fara ut mot ngn (ngt);
jetzt zieht er über die Schule los, und jetzt
über den Luxus än drar han i härnad mot
skolan och än mot lyxen: so über Ydie
modernen Maler -zuziehen! att så där racka ner
på de moderna målarna! 2. [s] ge sig iväg.
Zieh los! försvinn! 3.[s] Auf etw.{n&.) n tåga
(marschera) rakt på ngt. L-ziehen, n -s ovett,
smädelser, uppsträckning.
Lot, n -[e]s -e o. ss. mått - (dim. Löt]chen, -lein)
1. rikt lod, t. ex. das wiegt 2 n. Die zwei ne
müssen geeicht werden de två lodvikterna
måste justeras (krönas); Freunde in der Not
gehen hundert auf ein n ordspr. i nöden
prövas vännen. 2. murarlod. 3. ⚓ lod.
Schioe-res n djuplod; das n aufziehen hala in
lodet; mit dem n fahren loda sig fram; nach
dem n richten inrikta med lod, loda; das n
werfen hyva lodet. 4. lodlinje, vinkelrät
linje, normal. Ein n errichten (fällen) fälla
(draga) en normal; aus dem n heraustreten
skjuta fram (luta, avvika) från lodlinjen;
BD sei ein n auf der Grundlinie låt BD
vara en normal mot basen; im n stehen stå
lodrätt; alles scheint gut im n allt tycks
vara i bästa ordning. 5. lod, bösskula. Kraut
und n kulor och krut. 6. se Lötmetall,
-ab-lenkung, -abweichung, f fys. lodawikning.
»apparat, m -[e]s -e lod[nings]apparat.
Lötapparat m -[e]s -e lödapparat.
Lot[asche, Löt|asche, f bly-, pott|aska. .
Lotlibalge, f -n ⚓ lodbalja. I-bar, a Æ» lodbar.
lot‖har, a lödbar. L-blech, n -[e]s lödplåt.
Lot‖blei, n -[e]s -e lod. -block, m -[e]s -e†
kast-, kip|block, -bro[o]k, m (n) -s -s »t«
lod-hy varsej sing. -büchse, f -n lodbössa.
Lötchen, n-s - litet lod.
Lote, f -n avläggare, telning.
Löte, f -n 1. lödning. 2. se Lötmetall.
Loteigen, se Ludeigen.
Löt|eisen, n -s -, se -kolben.
lot|en, -ete ge-et intr [h] 1. loda, hvva
(kasta) lodet, pejla djup. Noch (schon) n vara
på lod bart vatten; nach e-m Ankergrund n
loda efter ankargrund; nder Matrose
lod-hyvare. 2. gruvt. Das Erz -et på 1 centner
malm fås 1 lod metall. L~, n -s O lödning,
löt‖en, -ete ge-et tr löda. Durch Guß n löda
ihop; hart n löda med slaglod; mit Blei n
löda med snäll-, vek|lod; mit Kleister und
Lampenschwarz n solka, nedsöla, smutsa;
mit Schlaglot n löda med slaglod. n -s ⚙
lödning. L-ende(s), n adj. böjn. det som löder
[ihop]. L-er, m -s - löd are. L-fett, n -[e]s -e
lödsalva. L-feuer, n lödlåga. L-form, f -era
lodform. L-fuge, f-n, se -stelle.
Lotgewicht, n -[e]s -e vikt lod.
Lötllhaken m -s - vinkelhake, -hammer, m -s -f,
se -kolben.
Lothring‖er, I. m -s - invånare i Lothringen.
II. a oböji., se l-isch. -erin, f -nen lothringska,
l-isch, a lothring[i]sk. nes Feuer blandning
av klorsvavel och kolsvavla; nes Kreuz
loth-ringskt kors.
lötig, a 1. enlödig, t. ex. nes Erz. 2. fullödig,
ren, t. ex. nes Silber.
-lötig, a i sms. med räkneord -lödig, t. ex. 13-nes
Silber. 25-ne Sole 25-procentigt saltvatten.
Lötigkeit, f O lödighet.
Lotkirsche, f -n morell.
Löt‖kolben, m -s - löd|kolv, -järn. -korn, n -[e]s
-erf löd korn.
Lotkraut, n -[e]s -erf, se Konferve.
Löt‖kupfer, n -s kopparlod. -lampe, f -n löd-
lampa.
Lötlein, n-s - litet lod.
Lot‖leinblock, m -[e]s -e† ⚓ kast-, kip|block,
-leine, f -w ~ lodlina. -linie, f -n lodlinje,
-maschine, f -n lodapparat.
Lödmetall, n -s -e lödmetall, lod. -mischung,
f-en, -mittel, n löd|medel, -salva, -naht, f -e†
lödfog. -ofen, m -s -† lödugn.
Lotllophage [’färga], m -n -n lotofag, lotusätare.
-os, se -us.
Lotperlen, pl pärlfrö, sandpärlor.
Lötpfanne, f -n lödpanna.
lot‖recht, a lodrät, vertikal, ne Linie o.
L-rech-te, f adj. böjn. lodrät linje, normal. L-richtung,
f -en, L-riß, m -risses -risse lodlinje.
Lötrohr, n -[e]s -e blåsrör [för lödning],
-appa-rat, m -[e]s -e lödapparat. -beschlag, m -[e]s
-e† blåsrörsbeslag. -flamme, f -n
blåsrörs-låga. -gebläse, n-s - bläster, -baiter, m -s
-blåsrörshållare. -lampe, f -n lödlampa. -perle,
f -n blåsrörspärla. -probe, f -n blåsrörsprov.
-reagen|s, n -s -tien el. -zien blåsrörsreagens.
-zange, f -n blåsrörstång.
Lötsalz, n -es lödsalt.
Lotschnur, f -en o. -e† lodsnöre.
Lotslle [lo:tsa], m -n -n 1. lots. 2. sooi. Naucrates
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
