- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1501

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lügnerin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

dächtnis haben ordspr. den som vill ljnga
måste ha gott minne, -in, f -nen lögnerska.
Irisch, se lügenhaft.
Luhme, se 1. Lumme.
Luisllchen [lir’iisqan], n, -e, f npr Lovisa.
Luk, n -[e]s -e, «3>, se -e.
Lukanllier [’ka:niar], m -s -, -ierin, f -nen
invånare i Lukanien. l-isch, a lukansk.
Lukarne [’kärna], f -n tak|fönster, -glugg,
vindsfönster.
Lukas|schwarz, n - anilinsvart.
Luke, f -n 1. vindsfönster, glugg, lucka,
fal‖ucka. 2. ⚓ skeppslucka. Blinde n
blindlucka; die nn [yer~]schalken skalka luckorna.
Luken‖balken, m -s - ⚓ luckbalk. -bügel, m &
luckjärn. -decke, f -rø, -decke|, m -£> lock över
skeppslucka, -kappe, f -n kapell av segelduk
etc. över lucka, -karbe, f -n luckkarm.
-klappe, f -n, se -decket. -lätt t, f -n &
luck-fläns. -netz, n -es -e «t* nät över lucka.
Öffnung, f -en «i* skeppslucka, -rahmen, m -s
-»i» luckkarm. -riegel, m luckjärn. -schalke,
/-n, -schalm, f -era o. -s «1. luckskalk.
-scher-stock, m -[e]s -e† ⚓ luckkarvel. -stange, f -n
»i» luckjärn. -still, n -[e]s -e ⚓ luckkarm.
Lukkes‖e [’ke:za], m -n -n, -in, f -nen
invånare i Lucca.
lukr‖ativ, a lukrativ, indräktig, inbringande,
vinstgivande, lönande, -ier[en, -te -t tr av.
intr [h] vinna, förtjäna, få in.
Lukllsill, -süll, se Lukensüll.
luktuös [tu#/d:s], a sorgsen, klagande.
Lukubration, f -en nattarbete, nattligt
studiearbete.
lukulen‖t, a klar, tydlig. L-z, f O klarhet,
tydlighet, t. ex. ~ des Druckes.
lukullisch, a lukullisk, överflödig, yppig, t. ex.
nes Mahl.
Lukullit m -[e]s -e min. lukull|an, -it.
Lukullus m - -se frossare.
Lukume [’kurma], f -n bot. Vitellaria (Lucuraa)
mam-mosa marmelad träd.
Lulatsch [’lu:], m -es -e berl. P lång räkel.
Lulei [’lu:], m -s -s berl. F lätting, odåga. I~|en,
-te ge-t intr [h] F lata sig.
Lull, f -en dial. 1. ’tröst’ för dibarn. 2. [tobaks-]
pipa. 3. se Mamiering.
Liille, f O pipolja.
lullt|en, -te ge-t I. tr lulla, vyssa, t. ex. ein Kind
in den Schlaf n. II. intr [h] 1. dial. suga.
2. «£« om vinden mojna, bedarra. L-er, m -s - 1.
en som lullar el. vaggar till ro. 2. ⚙ (dim.
nchen) sömn, F tupplur. 3. se Lull 1.
L-ge-sang, m -[e]s -e† vaggsång.
Lumb‖ago [’ba:go:], f O läk. ryggskott,
-al[neu-ralgie, f läk. lumbalneuralgi. -aljpunktion, f
läk. lumbalpunktion.
Lume, f -n låg ty. 1. puss, pöl. 2. vak.
Lum[en, n -ens -en o. -ina bildl. ljus. -meter, m
(n) elektr. lumenmeter, -stunde, f -n elektr.
lumentimme.
Lumig m -[e]s -e berl. P drivare, gatstrykare,
luffare.
lumig, a sumpig, kärraktig.
Lumin‖eszenz [ss’tssnts], f -en ljus, klarhet,
luminiscens. I-ös, a luminös, ljus, lysande.
lumm, a slapp, slak, vacklande.
1. Lumme, f -n zool. uria grissla. Dumme n u.
trolle sillgrissla; schwarze n u. gryiie
tobis-grissla, tejst.
2. Lumme, f -n ⚙ tvärstycke, rigel.
1. Lummel, m -s - sty. slakt, filé, ländstycke.
2. Lummel, f -n knivblad.
Lümmel m -s - 1. lymmel. 2. [bond]tölp.
Lummelbraten m -s -, se 1. Lummel.
Lümmelllei, f -en lymmelaktighet. -glocke, f
-n 1. aftonklocka. 2. E-m die n läuten dial.
kalla ngn för lymmel, l-haft, a lymmelaktig,
-haftigkeit, f -en lymmelaktighet.
|ummel[n, -te ge-t intr [h] vara slapp el. slak,
hänga slappt ned.
lümmel[n, -te ge-t refl. Sich n bete sig
lymmelaktigt.
lummer, se lumm.
Lummer m -s -, -braten, m -s -, se 1. Lummel.
lummer‖icht, -ig,, a slapp, vissen, -|n, -te ge-t,
se lummeln.
Lump m -[e]s el. -en -e[n] (dim. Lümp\chen,
-lein) 1. föråidr. lump, trasa; se -en. 2.
tras|-hank, -varg, tiggare; snålvarg, gnidare:
lumpen människa, usling. 3. se -flsch. -azius
[’paitsTus], m - -se, se Lump 2.
-azivagabun-d|us [’pcu-v-’bu], m -us -us el. -i landstrykare.
Lümpchen, n -s -, se Lumpen.
Lump‖e, f -n, se -en. -en, m -s - 1. lump, trasa,
lapp. 2. strunt[sak], bagatell, lappri. 3. zool.
a) Bleuuius lumpeuus tånglake; b) Colymbus glacialis
stor-, is|lom. 4.se -enzucker. l-|en, -te ge-t
tr 1. behandla som en usling el. ett kräk. 2.
Sich nicht n lassen inte knussla, slå på stort,
uppträda flott; sich n lassen vara trög, ej
komma sig för.
Lumpen[lausleser, se -sortierer. -aus]schuß, m
-schusses -scliüsse O papperstiiiv. utskottslump,
-beschäftigung, f -en onödig sysselsättning,
plott|er, -rande, -bleiche, /Ø papperstiiiv.
lumpblekning. -brei, m -[e]s-eépapperstiiiv.
pappersmassa. -ding, n -[e]s -er strunt[sak], lappri,
bagatell, -frau, f -en lumpsamlerska. -geld,
n -[e]s -er 1. fattiga styvrar. Dies n den
snöda mammon. 2. spottstyver, -geschäft, n
-[e]s -e lump|bod, -handel, -geschenk, n -[e]s
-e tarvlig present, -gesindel, n-s slödder, pack,
patrask. -handel, m -s - 1. lumphandel. 2.
bagatell, obetydlighet, strunt[sak].
händler-(in), m If -nen) lumphandl|are, -erska. -hund,
m -[e]s -e usling, kanalje, -keller, m
lumpkällare. -kerl, m -[e]s -e 1. trashank. 2. se -hund.
-kocher, m -s -Öpapperstiiiv.lumpkokare. -kram,
m -[e]s 1. se -handel. 2. skräp, strunt, -läufer,
m bordduk av gamla lappar; trasmatta,
lie-se, f -n trasmaja. -mann, m -[e]s -leute, se
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1509.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free