Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - L - Lungenmesser ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
magnerv, vagus[nerv]. -messer, m läk.
spirometer. -mittel, n medel mot lungsjukdom,
-moos, n -es -e bot. sticta puimonnria lungmossa.
-mus, n -es -e lungmos. -muskel, m -s -n anat.
lungmuskel. -netz, n -es -e, se -gefleckt.
-ödem, n -s -e läk. lungödem, -pfeifer, m
veter. häst behäftad med kvickdrag. -phthisis
[’fti:], f iäk. lungsot, -probe,./*-n 1. ’lungprov*
på dödfött barn. 2. F träningslöpning efter längre
overksamhet. -sack, m -[e]s -e† anat. lungsäck,
-schlag, m -[e]s läk. lungblödning.
-schmerzen, pl smärtor i lungorna. -schnecken, pl
zool. Gastropoda pulmonata lungsnäckor.
-SChrUmp-fung, f, se -Verhärtung. -Schützer, m
respirator, andningsapparat, mask. -schwindsucht, f
läk. lung|sot, -tuberkulos, l-schwindsüchtig.
a lungsiktig, -seuche, f veter. lungsjuka,
-seuche|impfung, f -en veter. ympning mot
lungsjuka, -spinne, f -n zool. lungandande
spindel, -spitze, f -n anat. lungspets.
-spitzen-katarrh, m -s -e läk. lungspetskatarr. -stein,
m -[e]s -e läk. förkalkninür i lungan, -sucht,
se -schwindsucht. l-süchtig, se
l-schwindsüchtig. -tiere, pl zool. lungandande djur. -ton,
m -[e]s -e† läk. lungljud. -tuberkel, f -n läk.
lungtuberkel. -tuberkulöse, f O läk.
lnng|tu-berkulos, -sot. -Übungen, pl lunggymnastik.
-vene, f -n anat. lungven. -Verhärtung, f -en
läk. lunginduration. -wand, f -e† anat.
lung-vägg. -Wassersucht, fi läk. vatten i
lungsäcken. -wurst, f -e† lungkorv. -würz, f, se
-moos. -wurzel, f -« anat. lungrot. -zelle, f-n,
se -bläschen.
Lunger|[er, m -s - dagdrivare, lätting. -leben,
n -s . Ein ~ führen föra ett dagdrivarliv,
lata sig, gå och driva, l-|n, lung[e]re -te ge-t
intr [å] 1. gå och driva, flanera. 2. Nach
etw. ~ sträva efter (åstunda) ngt.
Lüning m -s -e dial. sparv.
Lunker m -s - O lufttomt rum i stelnad smält metall
pipe.
Lünse, f -n ⚙ hjulpinne, luns.-n|scheibe, f -n
⚙ bricka till hjulpinne, lunsring.
Lunte, f -n 1. ⚔ lunta, gruvt. stubin. Die ~
anlegen närma luntan intill fänghålet; die ~
riechen lukta luntan, bildl. ana oråd. 2.0
spinn. 8lubb, förspånad. 3. jakt. rävsvans.
Luntenl|balge, -büchse, f -« ⚓ läskbalja, ⚔
lunt-balja. -gewehr, n -[e]s -e ⚔ luntbössa. -hahn,
m -[e]s -e† hane på luntlås. -kartusche, f -n
⚔ luntkartusch. -kasten, m -s -, -kiste, f -n ⚔
luntkista. -klemme, f -n ~ luntstake. -röhr,
n -[e]s -e, se -gewehr. -schloß, n -schlosses
-schlosser ⚔ luntlås. -schloßmuskete [’ke:ta],
fi -n ⚔ luntbössa. -schnür, f -en o. -e†
X-lunta, stubintråd.
Luntespinnen, n -s O spinn. slubb, förspånad.
Lunul|a flu:], f -en 1. anat. lunula, F måne på
nagel. 2. halvmånformig metallhylsa i monstrans.
Lunze, f -re jakt. lunga och. lever, inälvor.
Lupe [’lu:pa], f -« lupp, förstoringsglas. Etw.
unter die ~ bringen el. durch die <v< besehen
underkasta ngt en noggrann undersökning,
-n|halter, m -s - lupphållare.
Luperkalien [’ka(],pl, -fest, n -es -e ant. luper-
kaliejr, -fest.
Lupf m -[e]s -e dial. 1. lyftande. 2. rast, [vilo-]
paus. I~en, se lüpfen.
lüpf]en, -te ge-t tr lyfta, höja.
Lupferbunze, f -n ⚙ graverpuns.
Lupin‖e [’pi:na], f -n bot. Lupinus lupin. Blaue
~ L. angustifoiius kaffelupin; persische se
Liebesapfel, -en|bau, m -[e]s O lupinodling,
-en|blüte, f -n lupinblomma, -en|krankheit, f,
se -ose. -in, n -s O kem. lupinin. -ose [’no:za],
f O veter. lupinOS.
1. Luppe, f -n ⚙ lupp, smälta.
2. Luppe, f -n löpe.
lupp|en, -te ge-t tr få att löpna el. ysta sig.
Luppen‖arbeit, f -en, ?e -machen. -eisen, n -s ⚙
⚙ luppjärn. -feuer, n ⚙ färskhärd.
frisch-arbeit, f -ewØfärskning. -frischfeuer,rc,
-frisch-ofen, m -s -† O ränn|härd, -eld, catalanhärd.
-hammer, m -s -† ø lupp-, smält|hammare.
-herd, m -[e]s -e, se -feuer. -machen, n -s ⚙
metan, hopbollning. -mühle, f -n ⚙ luppkvarn.
-presse, f -n, -quetsche, f -«, -quetscher, m,
-quetschwerk, n -[e]s -e ⚙ puddelklämma.
-schrothammer, se -hammer. -stäbe,p/0
smältstycken. -stahl, n -[e]s O ⚙ luppstål. -walze,
f -n, -walzwerk, n -[e]s -e ⚙ luppvals[verk].
-zange, f -n ⚙ lupptång.
Lupulin, n -s O kem. lupulin.
Lupus m - -[se] läk. lupus, hudtuberkulos.
Lur, f -en mus. slags säckpipa.
Lurch m -[e]s -e zool. amfibie, groddjur, -fisch,
se Molchfisch, -fische, se Lungenflsche.
-schild-kröten,^/ zool. Cheiydinæ flod-,
vatten|sköldpad-dor.
Lurd‖e, -ing, se Lord\e, -ing.
Lure, fi -n, se Lur.
Lurian [’lu:], m -s F hin håle, gamle Skam.
Lurke, f O 1. ’eftervin’, drav. 2. dial. kaffeblask.
Lurks m -es -e klåpare.
Lurlei, se Lorelei.
Lurtag, se Lostag.
Luser, se 3. Loser.
Lusitanl|ier(in), m -s - {fi-nen) invånare i Lusi-
tanien. l-isch, a lusitansk.
Lust, fi (dim. Lüsf\chen, -lein) A. O 1. lust,
fröjd, glädje, lustkänsla, äv. glädjekälla, t. ex.
das ist e-e es ist e-e wahre diesen
Garten zu sehen, sie prügeln sich, daß es e-e ~
ist. ~ gebiert Unlust ordspr. lust föder olust;
er ist meine ganze ~ han är hela min glädje:
seine ~ an etw. (dat.) haben (finden) ha (finna)
sin lust i ngt; er hat seine ~ daran han har sin
glädje däri; seine ~ an etw. (dat.) sehen (hören)
ha sin lust i att se (höra) på ngt; etw. mit ~
und Liebe tun göra ngt med liv och lust; das
gereicht mir zur [höchsten] ~ el. getoährt mir
~ det bereder mig [den största] glädje. 2.
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
