- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1515

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Magenbremse ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

m -[e]s O fysiol, chymns. -bremse, se
-biesßie-ge. -brennen, n läk. pyrosis, halsbrärma,
’magsyra’. -bruch, m -[e]s -e† läk. magbråck.
blir-ste, f -M förr kir. magborste. -darmkatarrh, m
-s -e läk. gastroduodenalkatarr, magkatarr
med tarmaffektion. -darmprobe, f -n läk.
mag-och tarmflytprov. -darmschnitt, m -[e]s -e kir.
gastroenterostomi. -darmschwimmprobe, se
-darmprobe. -drücken, n. t haben känna sig
’tung i magen’, -drüse, f -n anat. magkörtel.
-dusche, f -n läk. magduscb. -entzündung, f
en läk. maginflammation, -erquickung, f -en
magstärkande medel, ’magstärkare’.
-erschei-nungen,p/ läk. sjukdomssymtom i el. från
magen. -erweiterung, f -en läk.
magsäcksutvidgning, gastroektasi. -essenz, f -en farm.
magdroppar. -farn, se Königsfarn, -feil, se
Bauchfell. m^fest, a. t sein ha bra måge; sehr
t sein ha strutsmage. -fieber, n läk. gastrisk
feber, -fistel, f -n läk. magfistel. -frage, f -n
matfråga, -fülle, f O 1. frosseri. 2. ~ haben
vara proppmätt. -futter, n. Gutes t ung.
lättsmält mat (föda), -gegend, f O. In der t i
magtrakten, -geschwulst, f -e† läk. svulst el.
tumör i magen, -geschwür, n -[e].«? -e läk.
magsår. -grube, f -n anat. maggrop, -grund, m -[e]s
-e† anat. magbotten. -haut, f -e† anat.
mag-hinna. -hefe, f O, se -sarzine. -husten, m -s
läk. maghosta. -Insuffizienz, f O läk. slapphet
i magmuskulaturen. -katarrh, m -s -e läk.
magkatarr, -klee, se Fieberklee, -kluchser, m
-s - P en som rapar. -knurren, w, Re -bellen.
m~kräftig, a magstärkande, -krampf, m -[e]s
-e† läk. magkramp, kardialgi. m^krank, a
magsjuk, -krankheit, f -en läk. mag|sjukdom,
-åkomma, -krätzer, m F surt vin. -krebs, m
-es O läk. magkräfta. -lehre, f O gastrologi,
läran om magen, -leiden, n läk. maglidande.
m^leidend, a magsjuk, med klen måge.
-likör, m -s -e maglikör, ’besk’. m~los, a utan
måge. -mittel, n, se -arznei. -morselien, pl
farm. slags magtabletter, -mund, m -[e]s anat.
magmun. -muskel, m -s -n o. f -n anat.
magmuskel. -nerv, m -s o. -en -en anat. magnerv.
-neurose, f läk. magneuros. -Öffnung, f -en
anat. magöppiiing. -operation, f -en läk.
mag-operation. -östride, f, se -biesßiege. -pflaster,
n -s - 1. farm. magplåster. 2. F stor smörgås,
’landgång’, -pflasterer, -pflästerer, m F
läckergom. -pförtner, m anat. pylorus. -pille, f
-n farm magpiller. -pilz, m -es, Se -sarzine.
-pulver, n -s - farm.magpulver. -pumpe, f -n läk.
magpump, -saft, m -[e]s O fys. magsaft,
-sar-zine2/ -n magbakterie Sarcina ventriculi.
-säure, f O magsyra.
Magenschaft, f O rarr, se Seitenverwandtschaft.
Magenllschall m -[e]s O läk. magljud. -schärfe,
se -säure.
Magenscheid, f O förr arvskifte.
Magenllschleim m -[e]s O läk. slem[avsöndring]
i el. från magen. -Schleimhaut, f -e† anat. |
magsTemhinna. -Schließer, m F vid måltids siut.
Noch e-n Schluck als t! ännu en sista
droppe! -Schlund, m -[e]s, se -mund. -Schluß, m
-schlusses 0, se -schließer, -schmerzen, pl
magjvärk, -plågor, -schnitt, m -[e]s -e läk.
gastrotomi; se av. -darmschnitt, m -schwach,
a läk. Er ist sehr t han har mycket klen
måge (lider av dålig matsmältning),
-schwäche, f O läk. dyspepsi. -schwinde|, miak.
svindelanfall orsakat av [kronisk] magkatarr,
senkung, f O läk. magsäckssänkning,
gastrop-tos. -seuche, f O läk. dysenteri, -sonde, f -n
läk. magsond. -Spiegel, m läk. gastroskop.
-spritze, f, se -pumpe, m -stärkend, a
magstärkande. -stärkung, /1. magstärkande
medel. 2. förfriskning, -stein, m -[e]s -e 1.
’mag-sten’ hos fåglar. 2. bezoar, kräftsten o. d.
m-stil-lig, a föråidr. hungerstillande. -Störung, f -en
mag|störning, -åkomma, ’dålig måge’.
Magenta [’dgsnta:], n I. npr geogr. II. -s O kem.
fuksin, magenta, anilinrött. -rot, n -s O färg
magen tarött.
Magen‖tropfen, pl farm. magdroppar, -übel, n
magåkomma, -überfüllung, f överfyllnad av
magen. -untersuchung, f -en läk.
magunder-sökning. verdauung, f O matsmältning. [-Vereng[er]ung, -] {+-Ver-
eng[er]ung,+} f -en läk. magförträngning.
»Verhärtung, f -en läk. förhårdnad i magen,
ver-stimmung, f O magåkomma, dålig måge. -wand,
/-ef anat. magvägg. -ware, f -n F skämts,
matvara. -wärmer, m, se Leibbinde, -wasser, n -s
-[/■], se -bitter, -weh, n -s O magplågor, F ont
i magen, -wein, m -[e]s -e magstärkande vin.
-wind, m -[e]s -e läk. väder el. gasbildning i
magen, -würmerseuche, -wurmkrankheit, f O
veter. magmasksjuka hos får. -wurst, f -e/* fylld
svinmage korv. -würz, se Ackermagenwurz.
-wurzel, f -n bot. rot av munkmössa Aram
ma-culatum. -zipfel, m zool. idissiares magsnibb.
mager, a 1. mager, äv. skranglig, knotig, t. ex.
te Gestalt, tes Gesicht magert (infallet)
ansikte; te Schönheit äv. skinntorr skönhet; t
wie ein Hering smal som en sticka; ~ werden
magra. 2. mager, ej fet, föga näringsrik, ter
Boden mager jordmån; tes Erz fattig malm;
ter Kalk mager (släckbar) kalk; te Kost
mager (knapp) kost; tes Land ofruktbart land;
te Mahlzeit mager (knapp, torftig) måltid:
te Suppe tunn soppa; ter Tag ⚓ köttlös dag;
ter Ton mager lera. 3. bildl. tes Amt dåligt
avlönat ämbete; te Einkünfte små
inkomster, knapp inkomst; te Darstellung torr
(fantasilös, tråkig) framställning; ^e Schrift
typ. mager stil; ter Stoff otacksamt ämne;
die Zeitung ist heute t det står ingenting i
tidningen i dag; ein ter Vergleich ist besser
als ein fetter Prozeß ordspr. en mager
förlikning är bättre än en fet process; e-m ans
Mte gehen träffa ngn på en öm punkt, av.
gå ngn in på livet.
Magerllfleck m -[e]s -e lantbr. mager jordbit.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1523.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free