- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1541

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Marschieren ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

schera. Du kannst F du kan packa dig
iväg! II. refl. Sich müde ~ marschera sig
trött, bli trött av marschen, -ieren, n -s O
marsch[erande].
marschig, a sank, sumpig.
Marschkolonne, f -n ⚔ marschkolonn.
Marschi|krankheit, fi se Malaria, -küste, f -n
marsklandskust. -land, n -[e]s, se 1. Marsch.
-länder(in), se -bewohner[in).
Märsclilein, Se -chen.
Marsch‖lied, n -[e]s -er marschvisa; äv. F
gång|-trall, -låt.-linie, f -n, se -route, -magazin, n -s
-e ⚔ österr. etappmagasin, m-mäßig, a o. adv
marschmässig[t], i marschordning, -messer, m
stegräknare, -order, f -n màrschorder.
»Ordnung, f -en marschordning, -ordre, f -s, se
-order, -plänkler, se Plänkeier, -quartier, n
-s -e kvarter[ing] under marsch.
Marschrasse, f -n iantbr. marsk-, låglands|ras.
Marschl|regiment, n -[e]s -er
marschregemente. -richtung, f -en marschriktning, -route
[’ruita], f -n marschruta. -säule, f -n, se
-ko-lonne.
Marschschaf, n -[e]s -e iantbr. marskfår.
Marschllschritt m -[e]s -e [vanlig] marschtakt.
~ markieren marschera på stället, -sektion,
/-en ⚔ marschgrupp, echelong.
-sicherungs-dienst, m -es ⚔ marschbevakning, -tableau,
n -s -s ⚔ marsch|tablå, -översikt, -tag, m
-[e]s -e marschdag. -takt, m -[e]s marschtakt,
-temp|o, n -os -os o. -i marschtempo, -tiefe, f
⚔ marsch-, kolonu|djup. -ubersicht, f -en.
se -tableau. -Übung, f -en marschövning.
-Verpflegung, f truppers förplägnad under marsch.
-Verpflegungszulage, se -zulage. -vorposten, m
-s - ⚔ marschförpost, -zulage, f -n
[anslag tillj extraförplägnad under marsch.
Marsdrehreep, n -[e]s -e »t» märsdrejrep.
Marsei‖llaise [marss’js:za], f O. Die ~
Marsel-jäsen. -er [’ssiar], I. m -s - invånare i
Marseille, Marseillebo. II. a Marseille-, från (i)
Marseille, -erin, f -nen, se -er I.
Marser, -/?Z folk marser.
Marstall, n -[e]s -en ⚓ märsfall. -balje, f -n
märsfallskorg. -block, m -[e]s -e†
märsfalls-block.
Marsfeld, n -[e]s hist. Das ~ Marsfältet.
Marsllgast m -es -en «i* märsgast. -geländer, n
märsräck.
marsisch, a hist. Der ~e Krieg marsiska kriget.
Marsilkleid, n -[e]s ⚓ märsklädsel. -laterne, f
-n topplanterna, -posten, m -s - märsgast.
-püttings,pl puttingsjärn. -rabe, f -n märsrå.
-rand, m -[e]s -er† märsrand. -schote, f -n
märsskot. -segel, n märssegel. -segelschoner,
m-s - märssegelsskonert. -segelskühlte, f -n
märssegels|kultje, -kuling, -stenge, f -n
märs-stång.
Mar |stall, m -[e]s -e† [större] stall, hovstall.
Marsitopp[e]nant, f -en märstopplänta.
Martagonslilie, f, se Türkenbund.
Märte, f -n 1. röra, mischmasch. - 2. kallskål.
Martelloturm m -[e]s -e† bist, martellotorn.
Martensit m -[e]s metall. martensit.
Marter [a], f -n 1. marter, pina, plåga, kval.
2. tortyr, -ångst, f -e† kvalfull ångest, -bank,
f -e† tortyr-, sträck|bänk. -bett, n -[e]s -en
plågo-, pino|läger. -bild, n -[e]s -er 1.
krucifix. 2. bild av kval. -buch, se Märtyrerbuch.
-dorn, m, se Heideröschen, -er, m -s - en som
marterar, bödel; plågoande.
Mär|terer m. m., se -tyrer m. m.
Marterllgerät, n -[e]s -e tortyrredskap,
ge-schichte, f -n [isht Jesu] lidandeshistoria. 2.
se Märtyrergeschichte, -heer, n -[e]s -e
martyrskara. -holz, n -es 1. Jesu kors. 2. se
Ahl-baum. 3. -er† pinad (plågad) människa. 4.
-erf utmärglad gestalt.
Märt|erin, se -yrerin.
Marter‖instrument, n -[e]s -e, se -gerät,
-kammer, f -n tortyrkammare, -knecht, m -[e]s -e
bödelsdräng, -kreuz, n -es, se -holz 1. -I, n
-s - sty. minnestavla över förolyckad, -leben,
n kvalfullt (smärtfyllt, plågsamt) liv. m-|n,
mart[e]re -te ge-t I. tr 1. martera, pina,
plåga; tortera. E-n zu Tode pina ngn till
döds. 2. bildl. Sein Gehirn ~ bry sin hjärna.
II. refl. Sich ~ martera (plåga, pina) sig’
[själv], -pfähl, m -[e]s -e† förr tortyrpåle,
-strafe, f -n förr tortyrstraff, -tag, m -[e]s -e 1.
kvalfylld dag. 2. långfredag, -tod, m -[e]s 1.
kvalfull död. 2. död genom tortyr, -tum, n
-[e]s O martyrskap, -ung, f -en marter|ande,
-ing, tort|erande, -yr. m-voll, a full av
marter, kvalfylld. -weg, m lidandesväg.
-werk-zeug, n -[e]s -e, se -gerät, -woche, se
Karwoche. -zeit, f plågotid.
Marthallhaus, n -es -erf, -heim, n -[e]s -e, -hof,
m -[e]s -e† utbildningshem för hembiträden.
Marthllaholz, -enholz, se Fernambukholz.
Martial m npr Martialis.
Martial‖gesetz, n -es -e förr krigslag, m-isch,
(sup. ~[e]s£) a martialisk, krigisk, -ität, f O
krigiskhet.
Martin|eisen [’te:], n ⚙ martinjärn.
Martingal [’martigga:!], m -s -e 1. ridk.
martingal, språngrem. 2. spelt, martingal,
insatsfördubbling.
Martini [’ti:], n - O mårtensmässa, -gewehr, n
-[e]s -e martini-henry-gevär.
martinisier|en, -te -t tr ⚙ framställa järn enligt
martinmetoden.
Martinitag m -[e]s -e mårtens|dag, -mässa ii nov.
Martin‖ofen [’ta:], m -s -† O martinugn.
-pro|-zeß, m -zesses -zesse ø. Der ~
martin|pro-cessen, -metoden, -roheisen, n
martintackjärn.
Martinsllabend m -[e]s -e mårtensmässoafton.
-fest, n -es -e måitensjmässa, -mässofest.
-fisch, m, se Heringskönig a), -gans, f -e†
mårtensgås. -kern, se Mutterkorn, -nacht, f
-e† mårtensmässonatt. -schmaus, m -es -e†
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1549.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free