Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - maulfaul ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
maulfaul, a ord|karg, -knapp. Nicht e sein
inte vara svarslös.
Mau‖lfaule, f veter. munskolla hos häst. -faulheit,
f ord|karghet, -knapphet, -fechter, m, se -held.
-fertigkeit, f tal|färdighet, -trängdhet. -freund,
m -[e]s -e hycklad vän.
-freundschaft, f hycklad vänskap, m-fromm, a skenhelig,
gudsnådlig. -füß[l]er, /}/ zool. Stomatopoda
gräshopps-kräftor. -† utter, n-s F käk. -gatter, n -s
-veter. munstege, -gewäsch, n -es O F tomt
prat, pladder. -hänger, m en som hänger
läpp, trumpen (surmulen) människa, -harfe,
f -n mun|harmonika, -spel. -held, m -en -en
storpratare, skrävlare. -heldentum, n -[e]s ⚙
skrytsamhet, skrävel.
-mäulig, a i sms., t. ex. harte hård i mun om häst.
Maulllklemme, f -n, se a) -gatter; b) -sperre.
-knebel, m munkavle, -korb, m -[e]s -e†
munkorg, nosgrimma. -korbgesetz, n -es -e
munkorgslag. -leder, n munläder, m-los, a F stum,
mållös, -macher, m, -macherei, f, >e [-held[entum].-] {+-held[en-
tum].+} -maß, n -es munmått På häst.
Maulpfad m -[e]s -e mulåsnestig.
maulrecht, a 1. passande för munnen, färdig
att äta[s]. E-m die Bissen e machen skära
[till] maten för ngn, bildl. göra ngt lätt för
ngn. 2. lätt att uttala.
Maul‖redner, m lismare. -riemen, m s&deim.
nos-rem. -schelle, f -n munfisk, slag på munnen;
av. örfil, m -schelljen, -te ge-t, m -schellier|en,
-te -t tr ge ngn en munfisk, äv. örfila upp ngn.
-schere, f -n ⚙ stocksax. -Schwätzer, m, se
-redner. -seuche, se — und Klauenseuche.
-sperre, f -n läk. mun|läsa, -häfta, -spiegel, m,
se -gatter. -spitzen, n -s snörpning på
(spetsande av) munnen. Da hilft kein e, es muß
gepfiffen sein ordst. här hjälpa inga böner, här
går det inte att dra sig ur spelet, -stich, m
-[e]s -e ⚙ halvslag. -stiick, n -[e]s -e betsels
bett, munlag. m-tapfer, a tapper med
munnen, skrävlande. -tasche, f -n 1. stor mun med
tjocka läppar. 2. sladdertaska. 3. se -schelle.
4. liten hackbiff.
Maul[tier, n -[e]s -e zool. Muius mul|djur, -a. För
sms. jfr -esel.
maul‖tot, a F bragt till tystnad. M-trommel, fi
-n mungiga. -trommel|n, -te ge-t intr [h] spela
[p&] mungiga. M- und Klauenseuche, f veter.
mul- och klövsjuka. M-voll, n -s O munfull.
-waschen, -wusch -gewaschen tr baktala.
XB-MXweite,</b> f 1. munvidd. 2.’® tångs o. d. gap.
M-werk, n -[e]s -e. Ein gutes e haben ha gott
munläder.
Maulwurf m -[e]s -e† zool. Gemeiner e Taipa
europæa europeisk (vanlig) mullvad;
amerikanischer e Blarina brevicauda kortsvansnäbbmus.
m^artig, a mullvadsliknande. m^blind, a
blind som en mullvad.
Maulwurf[s]| [arbe it, f -en bildl. mullvadsarbete,
undergrävande arbete, -falle, f -n
mullvadsfälla. -fang, m -[e]s mullvads|fångst, -jakt.
-fänger, m mullvadsfångare. -feil, n -[e]s -e
mullvadsskinn, -gäng, m -[e]s -e†
mullvadsgång. -geschwulst, fi -e†, se Genickbeule.
-grille, fi zool. Gryiiotaipa mullvadssyrsa,
-häufen, m -s -, -hügel, m mullvadshög, -käfer, m
zool. 1. se Maikäfer 1. 2. Siipha skinnare, -kraut,
n bot. Euphorbia latbyris art törel. -loch, W ’[^]s
-erf mullvads|hål, -bo. -maus, f zool. Spaiax
typhius blindmus. -mäuse Spaiacid»
blindmus-artade gnagare, -ratte, f, se -maus.
maunz|en, -[es]t -te ge-t intr [å] dial. 1. om bam
gnälla, vara grinig. 2. se miauen.
Maurache, f -n, se Morchel.
1. Maure, f O jud. rädsla.
2. Maur‖e, m -n -n foiksi. mor. Spanischer e,
se Moriske, -en|herrschaft, fi O moriskt välde,
-en|kappe, f -n, se 2. Morion. -entum, n -[e]s ⚙
moriskhet, moriska seder,-en|wanze, f zool.
Eurygaster maurus art stinkfly.
Maurer m -s - 1. murare. 2. se Freimaurer.
3. zool. murare fågel, -arbeit, f murararbete.
-bursche, m -n -n murarlärling. -bürste, f -n,
se -pinsel. -ei, fi O 1. mur|ande, ning. 2. se
Freimaurerei, -fräse, f -n P skepparkrans.
-gehilfe, m -n -n, se -handlanger, -gesell|[e],
m -en -en förr murargesàll; nu
mur|eriarbeta-re, -are. -gewerk, n -[e]s -e, se -innung.
-halle, fi -n frimurarloge, -hammer, Be
Mauer-hammer. -handlanger, m -s -
murarhantlan-gare. -handwerk, n -[e]s murar|yrke,
-hantverk. -innung, fi -en förr murar|skrå, -gille,
maisch, se freimaurerisch. -kalk, se
Mauer-kalk. -kelle, se Mauerkelle, -kunst, f-ef
konsten att mura, murnings|konst, -skicklighet,
-lehrling, m -s -e, se -bursche. -loge, se
Freimaurerloge. -meister, m murarmästare.
-pinsel, m murarpensel. -polier, m -s -e, -polierer,
m murarförman. -quast, m -es -e, se -pinsel.
-röhr, n -[e]s rör (vass) till
byggnadsändamål. -schnür, f -erøo.-ef Økritsnöre. -schweiß,
m -es F murarsvett. ~ steht hoch im Preis
ordspr. ung. murarsvett köps inte lätt. -spinne,
f zool. Cteniza cæmentaria art minörspindel.
-V0-gel, m, se Maurer 3. -werk, n -[e]s, se -arbeit.
-wespe, se Mauerwespe, -zunft, f -e† 1. se
-innung. 2. murar|förbund, -förening. — se äv.
Mauer-,
Maurlleske, se Moreske. m-etanisch, a
maure-tanisk, från (i) Mauretanien, -in, fi -nen
moriska, morisk kvinna.
Mauriner, pl rei.hist. mauriner.
maurisch, a morisk, t. ex. ee Kunst. eer
Bogen, se Hufeisenbogen.
Mauritius‖hanf m mauritiushampa av Pourcroya.
-orkane, pl mauritiusorkaner. -palme, f bot.
Mauritia flexuosa moriche-, ita|palm.
Maus, fi -e† 1. zool. Mus, aiim. mus, liten rätta;
isht M. musculus husmus. 2. bildl. Das ist e wie
Mutter det är sak samma (hugget som
stucket); da beißt keine e e-n Faden ab det är
säkert som amen i kyrkan; sie lebt wie die e
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
