- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1554

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Maus- ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

in der Speckseite hon lever som en prins i en
bagarbod; mit Speck fängt man Mäuse med
gott bete får man bra napp; der Katzen
Scherz ist der Mäuse Tod kattens lek ar
råttans död; Mäuse merken (riechen) ana oråd;
das ist den Mäusen gepfiffen det är fåfäng
(förspilld) möda; du siehst aus wie ein Topf
voll Mäuse det var rysligt vad du ser ut. Se
Katze 1. Mann 7. 3. Kleine lilla pyre!
4. nyck, idé, pl. griller, t. ex. ev hat Mäuse im
Kopf. 5. Mäuse machen göra sig mycket
besvär, fjäska, krusa. 6. Blinde n, se Blindekuh.
7. anat. muskel. 8. hårbevuxet födelsemärke.
9. P vulva. 10. kök. äggrätt med sal via. 11.
zool. Fliegende ~ Acrobates pygææus
dvärgpung-apa. 12. mus, stagkunta.
Maus-, maus-, se Mause-, Mäuse- o. jfr Rattßn-.
Mauschel m -s - öknamn [schacker]jude. -ei, f
-en, se Jiidelei. m^|fi, mausch[e]le -te ge-t, se
jüdeln. -spräche, f jude]språk, -tyska, jiddisch.
Mäuschen, n -s -1. liten mus (råtta); råttunge.
2. smekord sötnos, raring. 3. ’änke|sorgen,
-stöten’ pà armbågsnerven. m^Still, a tyst SOHL en
råtta, t. ex. sich n halten. Es ist ~ det är
tyst så man kan höra en knappnål falla.
Mau$e, f O, se 2. Mauser.
Mäussllaar, -adler, m, se -bussard. -art, f -era
mus-, rått|art. m-artig, a råttlik[nande]. ne
Tiere råttdjur. -baum, se Faulbaum a),
-bussard, m *ooi. Buteo buteo (vulgaris) ormvråk. -darm,
m bot., se a) Gauchheil, b) Hühnerdarm 2.
-dorn, m bot. Ruscus acuieatus stickmyrten. -dreck,
-[e]s råttsmuts.
mausefahl, a råttgrå.
Mäusellfajke m, se -bussard. -falle, se
Mausefalle.
Mausellfalle, f -n råttfälla, -fänger, m
råttfångare.
Mäusellfarbe, f råttgrått. m-farben, a rått]grå,
-färgad, -feil, n -[e]s -e råttskinn. -fraß, m
-es 1. musfrat; skadegörelse av moss (råttor).
2. råttmat. -gedärm, n, se -darm. -geier, m,
se -bussard. -gerste, f bot. 1. se Mauerg erste.
2. se Flughafer. -geschäfte, pl småaffärer,
-geschlecht, n -[e]s. Das ~ mus-, rått|släktet.
-gift, n -[e]s -e råttgift. -gras, ra, se -schwanz 3.
m-grau, se m-farben. -habicht, m, se -bussard.
-hafer, m, se a) (englisches) Raigras, b)
Flughafer. -holzfett, n, se a) Lederholz, b)
Bittersüß. -jagd, f -en råttjakt, -käferchen, n
zool. Dermestes murinus art fläskänger.
Mausellkätzchen, n, se Mäuschen 2. -katze, f -n
1. se Mauser 1. 2. barnspr. kisse[katt]. -kopf,
m -[e]s -e† 1. råtthuvud. 2. slughuvud.
Mäusllekorn, n, se -egerste. -ejkot, m -[e]s, se
re-dreck. -el, n -s -, se -chen. m-e|Jn, mäy,^ß]le
-te ge-t intr [h] o. opers lukta råtta.
Mauseloch, n -[e]s -er† råtthål. Ins ~ kriechen
F darra i knävecken.
Mäuse]|loch, se Mauseloch, -mal, n -[e]s -e, se
Maus 8. -morder, m skymts, och poet. katt.
1. maus|en, -[es]if -te ge-t, se -ern.
2. mausen, -[es]t -te ge-t tr vt musa.
3. maus|en, -[es]« -te ge-t I. intr 1. [K] fånga
råttor, t. ex. die Katze -t gut. 2. [h, s] smyga
sig [söm en råtta]. II. tr F snatta, F knycka,
P snyta. Das geht wie ge-t det går som smort.
n -s O 1. råttfång[ande, -st. Die Katze
läßt das n nicht bildl. gammal vana sitter i.
2. snatt|ande, -eri, t. ex. aufs ~ ausgehen.
Mäuseünest, n -es -er rått]bo, -hål.
-not, f rått-plåga.
mausenz|en [’zsp], -[es]i -te ge-t. se mäuseln.
Mause|ohr, ra -[e]s -era 1. rått-, möss|öra. 2. bot.
Myosotis förgätmigej.
Mäusellohr, se Mauseohr. -öhrchen, n, se a)
Mauseohr 2. b) (gemeines) Habichtskraut.
-pfeffer, m bot. stachys siivaticus stinksyska.
1. Mauser, m -s -1. råttfångande katt, god
råttfångare. 2. snattare. 3. se Mäusebussard. 4.
se 1. Alant.
2. Mauser, f O 1. fåglars rugg|ning, -and,e, t. ex.
in der n sein. 2. kräftor? etc. skalömsning.
Mäuser m -s -, se 1. Alant.
Mauserei, f -era snatt|eri, -ande.
mäuse|rejch, a rik på råttor, råttrik.
Mauserfeder, f -n ruggfjäder.
Mausergewehr, ra -[e]s -e mausergevär.
Mauser|haus, n -es -erf, nt -käfig.
Mäuserich m -s -e F hanråtta, råtthan[n]e.
Mauserin, f -nen snatterska.
Mauserllkäfig m -s -e ruggbur. m-|n, maus[e]re
-te ge-t intr [h] o. refl sich ~ 1. on> fåglar rugga.
2. om kräfta etc. ömsa skal. 3. bildl. börja ett
nytt liv. -ii, n -s 0, -ung, f O, se 2. Mauser.
-zeit, f -en ruggnings-, skalömsningsjtid.
Mäuse‖schierling, Be Wasserschierling, -schwanz,
m -es -e† 1. råttsvans. 2. F ’råttsvans’, tunn
hårfläta. 3. o. -schwänzchen, n bot. Myosurus
minimus råttsvans, mustippa. m -still, se
mäuschenstill.
mausetot [’mauzo’toit], a poet. o. F alldeles död,
stendöd.
Mäusel|turm, m -[e]s. Der n Eått-tornet vid
Bingen, -yögel, pl zool. coüidæ musfåglar. -volk,
n -[e]s F, se -geschlecht. -wächter, m, se
Habicht 1. -würz, f, se Läuserittersporn.
Mausezahn m -[e]s -e† 1. liten skarp tand. 2.
rått-, mus|tand.
Mäusezahn, se Mausezahn 2.
Maus|ezeit, se -er[zeit.
Mäusezwiebel, se Meerzwiebel.
mausllfarbig, se -efahl. -icht, a t, se 1. -ig.
1. mausig, a som luktar råtta, råttluktande.
2. mausig, a F morsk, viktig, F mallig, t. ex.
sich n machen.
Mäusllin, f -nen F honråtta, råtthona. -]ein, se
-clpen.
Maus|loch, se -eloch. -öhrlein, ra, se
Mäuseöhr-chen.
Mau$ol£[um [leium], ra -ums -en mausoleum,
större gravmonument.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1562.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free