- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1567

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Menschenandrang ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


antropolatri. -andrang, m -[ë]s tillströmning
av människor, -angesicht, n -[e]s -er
människas ansikte (anlete). -ànsammlUnø, f -en
folksamling, -ansieht, f -en människors åsikt,
-antlitz, n -és -e människais anlete, -ärm, m
-[é]s -e mänriisköarm. -ärt, f 1. -en
människoslag, sort[s] människor. 2.
människo|-sätt, -vis. m-artig, se m- ähnlich, -auflauf, m
-[e]s -e† folksamling; äv. upplbpp [av [-människor].-] {+män-
niskor].+} -bëifall, m -[e]s människors bifall.
m-bële6t, a uppfylld (av. livligt trafikërad)
av människor, -beobachtet*, m -s - iakttagare
av människor, -bertif, m -[e]s -e [människors]
yrke, kall. -beschreibung, f -en
människobeskrivning, äntropografi. -bild, n -[e]s -er
1. se -abbild. 2. porträtt. 3. F se Mensch /. H.
o. II. -bildung, f 1. bildände (skapande) av
en människa. 2. civilisation; bildning, -hilty
n -[e]s människoblod, -blüte, /1. O människas
blomstringstid (bästa ålder). 2. -n poet.
människovarelse, vani. barn éi.ung flicka, -brüder,
m -s -† ᚼ människa och broder, nästa, -brust, f
människobröst, -dasein, n -s mänsklig (j ordisk)
tillvaro, -denken, se -gedenken, -dieb, m -[e]s
-e 1. se -räuber. 2. se Kellerhals 2. -diebstahl,
m -[e]s -e†, se -raub, -tiiener, m människors
tjänare (träl), -drang, m -[e]s människors åtrå.
-dreck, m -[e]s, se -kot. -dünkel, m 1.
människors inbilskhet. 2. människomening, -elend,
n -[e]s mänskligt elände, -ërlösër, m
människors frälsare, -erzeugnis, n -ses -sé
mänsklig produkt, -falle, f -ri människofälla.
Menschenfeind m -[e]s -e människofiende,
inis-antröp. m^lich, a människofientlig,
rfiisan-tropisk. -lichkeit, f O människofientlighet,
misantropi. -schàft, f O 1. ée -lichkeit. 2.
fiendskap människor emellan.
Mënsbhenüfigür, f -en mänsklig figur (gestalt),
-fischer, m bibl. människofiskare, -fleisch, n
-es människokött; biiai. mänsklig varelse, -fleiß,
m -es mänsklig flit (idoghet), -floh, m zool.
Puiex irritans människoloppä. m-formig, à med
mänsklig gestalt, -forscher, m -s - psykolog,
-freihéit, f Ö mänüiskors frihet.
Menschenfressllën, n-s
människoätande,kannibalism. m-end, a människoätande,
kannibalisk. -er, m 1. männiäkoätare, kannibal. 2.
se Menschenhai, -ërei, f O, se -en. -erin, f -nen,
se -er 1. m-erisch, se m-énd.
Menschenfreund m -[e]s -e människovän,
filantrop. moJfch, a inänn;iskovänlig, filahtröpisk.
-lichkeit, f O människovänlighet, filantropi,
-schaft, f O 1. se -lichkeit. 2. vänskap
människor emellan.
Menschén‖furcht, f O människofruktan. -fuß,
m -es -e† männiökofot. -gattung, f -en
män-nisko|slag, -ras. -gebeine, pl människoben,
-gebot, n -[e]s -e människors [på]bud.
-gedenken, n. Seit ~ i mannaminne, -gefühl, n
-[e]s -e mänsklig känsla, -gehirn, ri -[e]s -e
människohjärna, -geist, m -es O. l)er f x>
människoànden. -gerippe, n-s -
människo-skelett. -geschlecht, n -[e]s. Das ~
människosläktet. -geséllschaft, f O. Die~ [dét
mänskliga] samhället. -gesetz,ra -es -e
mänsklig lag. -gësicht, se -angesicht. -géstalt, f -e»
människo|gestalt, -skepnad, mänsklig
gestalt. jEin Teufel in ~ en djävul i
människohamn. -getreibe, n -s människors jäkt (ävlan),
-getriebe, -getümmel, n -s människo-,
folk|-vimmel. -géwalt, f O mänskligt våld;
mänsklig makt (kraft), -gewimmel, n -s , -géwirr|[e],
h -es, -géWtthl, n -[e]s, se -getümmel. -glück, n
-[e]s mänsklig (människors)lycka, -große, /0
1. mänsklig storhet. 2.kroppsstorlek, -gurfst,
f O människors gunst (bevågenhet), -haar,
fi -[ë]s -e människohår, -hai, m zool. Carcharfas
giaucus blåhaj. -hand, f -e† människohand,
-handel, m -s 1. slavhandel. 2. vit
slavhandel. -händiër, m [vit] slavhandlare, -härté,
f Ö mänsklig (människors) hårdhet, -haß, m
-hasses människohat, -hasser, m -s -
män-niskohatare. m-hässig, a människohatandë.
-häuf|e[n], m -ens -en folkhop, -hérde, f -n
folk|hop, -skock, -herz, n -ens -en
människohjärta. -hirn, se -gehirn. -liöhëit, f mänsklig
höghet, -htfld, f, se -gunst, -hülle, f -n
jordiskt hölje, -jagd, f -en människojakt,
-jä-ger, m människo jägare, -jämmer, m mänsklig
jämiher. -kerrnër,m människokännare,
psykolog. -kenntnis, f -se människokännedom,
psykologi. -kind, n -[e]s -er människobarn;
män-niska. -klasse, f -n klass [av] människor,
-knäüel, in klunga människor, folkträngsel,
-knochën, m -s - människoben, -kot, m -[e]s
människoéxkreüienter. -kraft, f -e†
människokraft, mänsklig styrka. -kuinde, f ö
l.se-kennt-nis. 2. se -lehre, -leben, n människoliv, m-Ieer,
a människo-, folk|tom, ödslig, -leere, f O
folktomhet; ödslighet, -lehre, f 1.
antropologi, läran öm människorna. 2. -n
människors lära. -liebe, f 1. människokärlek. 2.
mänsklig (människors) kärlek, -iist, f
mänsklig list. -los, n -es -e mänsklig lott. -lust, f
mänsklig lust[a]. macht, f O människomakt,
-mässe, -menge, f -n folk-, människo|massa.
m-möglich, a vad en människa förmår. Das
ist nicht /» det står inte i mänsklig förmåga
(makt), äv. det är [absolut] intë möjligt,
-mord, m -[e]s -e mord. m-mörderisch, a
män-niskomördande, blodigt krig. -natur, f
människonatur, mänsklig na,tur. -Opfer, n -s
-människooffer, -pack, n -[e]s slödder, -plflicht,
f -en mänsklig plikt. Das ist e det är varje
människas skyldighet, -quafer, m
människo-plågare. -rassé, f -n människoras, -rat, m
-[é]s -schlage människors råd. -ràub, m -[e]s
människorov. -räuber, m människorövare,
-recht, n -[e]s -e en människas rätt[ighet].
mänskliga rättigheter. -Satzung, f -en
människors stadga (förordning). -såugér, m
-s se -schinder. -schädel, m människoskalle.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/1575.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free