- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1574

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mette ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

P villervalla, hullerombuller. 3. dial.
dvärgs-nät.
2. Mette, f -n, se Meste.
Mettenügesang m -[e]s -e† tat. sång vid
morgonmässan. -fädlein, n, -gewebe, n -s ,
-sommer, m -a dvärgsnät.
Metteram, se Bertram.
Metteur [ms’to:r], m -s -e boktr, ombrytare.
Mettl|ram, -rich, m -s -e, se Bertram.
Mettwurst, f -e† metvurst.
1. Metze, f -71 1. ung. kappe 3.44 liter. 2. se
Mahlmetze. 3. se -n\geld.
2. Metze, f1. sköka, slinka. 2.föräidr. flicka,
jänta. 3. hynda.
Metzelübank, f -e† slaktbänk, -ei, f -era, se
fGe-metzel. m-|n, metz[e]le -te ge-t tr 1. slakta;
hugga ned. 2. sönderhacka, -suppe, f -n
korvsoppa, -tag, m -[e]s -e slaktdag.
1. metz|en, -est -te ge-t tr slakta.
2. metz[en, -est -te ge-t tr hugga i sten,
skulptera.
3. metz[en, -est -te ge-t intr [7&] 1. kram. taga
kvarntull. 2. biiai. F snyta, snatta.
Metzen m -s - 1. se 1. Metze. 2. s&desm&tt 30—60
liter, -geld, n -[e]s -er kvarn, mal|pengar,
-avgift. m~weise, adv ung. kappvis.
Metzg‖e, f -n, se -erei. m-[en, -est -te ge-t tr
sty. slakta; jfr äv. metzeln, -er, m -s - sty.
slaktare. -erei, f -era sty. slakt|eri[affär], -arbod.
m-erhaft, a lik (som) en slaktare, -er[hund, m
-[e]s -e slaktarhund. m-erjn, -tege-t tr. se
metzeln.-er|post, f -en hist. slaktarpost. [-er[s]-gang, -] {+-er[s]-
gang,+} m -[e]s -e† 1. gång till slaktarn. 2.
[gång med] oförrättat ärende.
Metz‖ig, f -era, se -gerei -ler, m -s - 1. slaktare.
2. bildl. slaktare, [mass]mördare.
Metzner m -s - kva™, ung. kvarndräng.
Meublement [mo-blo’ma:], ra -s -s möblemang,
rumsmöbel.
Meuchel m -s - sty. upptågsmakare, okynnig
individ; slughuvud. -hund, m -[e]s -e
komplott, sammansvärjning. -ei, f -en lömskt
anslag. -geist, m -es 1. ⚙ lömskhet. 2. - er lömsk
person, -hand, f -e† lönnmördares hand,
mördarhand, maisch, a 1. mordisk, [lönn-]
mördar-. 2. lömsk, illistig; trolös, -mord, m
-[e]s -e lönnmord, nwmordjen, -e£e ge-et tr
lönnmörda. -mörder(in), m (fi -raera)
lönnmördare. m^mörderisch, a lönnjmördande,
-mord[s]-. m~|n, meuch[e]le -te ge-t tr o. intr
[h] lönnmörda. -rotte, f -n lönnmördarliga.
-wort, n -[e]s -e lömskt (svekfullt) ord.
Meuchl‖er(in), m -s - {fi -raera) 1. lömsk
(svekfull) person. 2. lönnmördare, m-erisch, se
meuchelisch. m-irigs, adv 1. lömskt, försåtligt.
2. skämts, plötsligt, överraskande, m-isch, se
meuchelisch.
Meukorn, ra -[e]s, se Buchweizen.
Meusch m -es 0, se Waldmeister.
Meute [’moyto], fjakt. koppel hundar.
Meuter m -s -, se -er. -ei, f -en myteri, -er, m
-s - myterist, en som gör myteri, maisch, a
(sup. -[e]stf) myteri[st]-. m~[n, meut[e]re -te
ge-t intr [h] göra myteri.
Mewe, se Möwe.
Mexikanller(in) [’kg.:], m -s - (/ -nen) mexikan,
-ska. m-isch, a mexikansk, eer Meerhusen
Mexikanska viken (golfen); ees Teekraut. se
Jesuitentee.
M. E. Z., förk. för Mitteleuropäische Zeit.
Mezquitegras [m£s’ki:to], ra bot. Bouteioua
mez-quite-, gramma|gräs.
Mezzanüe [’tsama], f -n, -in [’ni:n], ra -s -eark.
mezzanin, halv-, mellan-, entresol|våning.
-in|wohnung, f -era entresolvåning, våning en
halv trappa [upp].
Mezzol[sopran, m -s -e mus. mezzosopran,
-tinto[-manier, f -en konst, mezzotinto-,
svartkonstj-gravyr.
mg, förk. för Milligramm milligram, mg. mhd.,
förk.för mittelhochdeutsch medelhögtysk, mhty.
m. HH.! förk. för Meine Herren! mina herrar,
M.H. m. Hr.! förk. för Mein Herr! min herre,
M. H.
Mianawanze, f zool. Argas persicus en art’fästing.
Miargyrit m -[e]s O min. miargyrit; kenngottit.
Miasm|a [mi’asma:], ra -as -en o. -ata läk. [-mias-m[a], -] {+mias-
m[a],+} sjukdomsgift, smittämne i luften.
rn~-tisch [’mqi:], a miasmati3k, smittsam.
miau, interj om katt jam, miau, -[en, -te ge-t intr
[h] jama.
MiceJlen, se Mizellen.
mich, pron ack. mig; se ich.
Micha m -s npr bibl. Mika.
Michael [’mi£<rel], m -s npr. [Der heilige] e
[Sankt] Mfkael.
Michaeli [mi£a’e:li:], n - den helige Mikaels
dag, Mikael[i]s dagen 29 sept. Zu (äv. auf)e
vid Mickelsmässau, poet. äv. om hösten,
"blume, f, se -zeitlose, -ferien, pl Mickelsmäss|lov,
-ferier, -fest, n -es, -messe, f Mickelsmässa.
-s, n -, se Michaeli, -tag, m -[e]s, se -fest.
-zeitlose, f bot. a) se Herbstzeitlose; b)
Trades-cantia vandrande jude.
Michaelsllmesse, se Michaelimesse, -orden,
m-s-st. Mikaels förtjänstorden, -tag, m -[e]s -e,
se Michaeli. -
Michel m -s - 1. npr. Mikael. 2. enfaldig
person, tölp. Der deutsche e personiøering av det
hederliga, sävliga, ibl. enfaldiga hos tyskarna.
1. Mick, f -en O lågty. 1. repsi. mick. 2. klyka.
e auf dem Schornstein matt, bet, kaputt;
förlägen, [skam]flat.
2. M|ek, ra (m) blott i uttr. ~ und Mackie -mack.
mickljen, -te ge-t tr ⚓ ⚓ rikta, sikta el. lägga
an med, t. ex. e-e Kanone e. M[en]knopf, m
-[e]s -e† ⚓ kornspets Påskjutvapen. M-[en]pfoste,
f -n repsi. mickstolpe.
Micker m -s - på boskap fet buk.
mick[e]rig, a nty. F liten till växten, obetydlig,
späd, klen, ynklig.
Mickmack, ra (»1) -s O lågty. sopor, avskräde,
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1582.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free