Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Mogler ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på det; ich habe es ihm nicht sagen t jag
har inte velat säga det till honom; er mag
nicht nach Hause eiifpt. han har inte (ingen)
lust att gå hem, jfr II. 1. 9. i Obestämda frfigor
kunna, t. ex. wer mag ihm das gesagt habenf
was mag er wollen? Wie mag es dem
Kränken jetzt. gehen? hur står det väl till med den
sjuke? wie es ihm wohl gehen magt jag kan
undra, hur han har det (el. hur det är med
honom); woher mag er das erfahren haben?
var kan han ha fått det ifrån? woran mag
er denken? jag undrar vad [i ali världen]
han tänker på? an wen mochte sie schreiben f
vem skrev hon till månne? wer nun diese
Menschen eigentlich sein t? vad kan det
egentligen vara för människor? II. tr 1.
tycka om, t. ex. ich mag nicht Bohnen; [-[gärna]-] {+[gär-
na]+} vilja ha, t. ex. ich möchte e-e gute Zigarre.
Nicht t ar. tycka illa om; gern t tycka om;
lieber t tycka bättre om; das möchtest du
wohl I det vore väl något för dig! möchten
Sie noch etwas Brot? vill ni ha (önskar ni)
mera bröd? ich habe ihn nie gemocht jag har
aldrig tyckt om (kunnat med) honom; wenn
er es nicht mag, kann er es bleiben lassen om
han inte tycker om (el. vill [ha]) det, så kan
han låta bli. 2. föråidr. o. poet. kunna, förmå,
t. ex. kein Sakrament mag Leben den Toten
wiedergeben.
Mog|ler, se -[e]/er.
möglich [e:], a o. adv möjlig, t. ex. beide Fälle
sind t, das ist wohl t. Mit aller ten
Vorsicht med all möjlig (el. tänkbar)
försiktighet; alles te allt möjligt; alles te versuchen
av. ej lämna något oförsökt; das einzig te
Mittel det enda möjliga medlet; es ist t det är
möjligt; sollte es nicht t sein? skulle det
inte finnas någon möjlighet? wie ist es t hur
är det [bara] möjligt? nicht t äv. omöjlig[t];
nicht t! är det sant? verkligen? etw. t
machen möjliggöra ngt; sein tstes tun göra
sitt bästa; wenn es irgend t ist om det är på
något vis möjligt; wenn (wo) t om möjligt;
so bald wie (als) t så snart som (snarast)
möjligt; t st eilig, mit der t sten Eile så fort
(skyndsamt) som möjligt; t st gut så bra
som möjligt; der t st gute (beste) den bästa
möjliga, -enfa‖s, adv möjligtvis, om det är
möjligt, -erweise, adv möjlig|tvis, -en,
måhända. M^keit, f -en möjlighet, t. ex. es ist
keine t, alle ten erwägen. Ist es die t?
F är det möjligt? nach t så vitt (så mycket
som) möjligt. M~machung, f -en
möjliggörande. M~sein, n -s , se Mtkeit. -st, adv så
vitt (så mycket som) möjligt, möjligast; jfr
möglich.
Mogul [’mo:], m -s -n österiäudsk härskare.
Moh|air, se -är.
Mohammedan‖er(in), m -s - (f -nen)
mohamme-dan, muhammedan, -ska. m-isch, a
mohammedansk. -ismus, m - O mohammedanism.
Mohär [1ie:r], m -s -e uii o. tyg mohair. -garn,
n -[e]s -e mohairgarn. -gewebe, n -s mohair.
-wolle, f O mohair, angoraull.
Mohikaner m -s - folk mohikan. Der letzte[der]
t Den siste Mohikanen boktitel; bildl. sista
slanten.
Mohn m -[e]s -e bot. Papaver vallmo.
Morgenländischer t p. Orientale högröd vallmo;
lüil-der t, se Feldmohn. m~artig, a vallmo|artad,
-liknande, -bau, m -[e]s O vallmoodling.
m~-bekränzt, a med en vallmokrans, -blått, n
-[e]s -er† vallmoblad, t. ex. dünn wie ein t.
Blattlaus, f zool. Apbls papaveris Vallmobladlus.
-blume, f -n 1. vallmoblomma. 2. bot. Papaver
somniferum trädgårdsvallmo, -blüte, f -n, se
-blume 1. -blütler, -gewächse, pl bot.
vallmofamiljen, Papaveraceæ. -haupt, n -[e]s -erf,
-köpf, m -[e]s -e† vallmoknopp, -korn, n -[e]s
-erf vallmofrö,, -kuchen, m -s -
vallmofrö-kaka. -öl, n -[e]s vallmo[frö]olja. -pflanzen,
pl, se -gewächse. -saft, m -[e]s -e†
vallmomjölksaft, opium, -same|[n], m -ns -n
vallmofrö. -samenöl, se -öl. -säure, f kem.
mekon-syra. -stoff, m -[e]s kem. narkotin. -striezel,
m -s - (f -n). se -kuchen.
1. Mohr, m -en -en (dim. Möhr]chen, -lein) 1.
mor, morian, nordafr. neger, jrr Maure. Der
t hat seine Schuldigkeit getan, der t kann
gehen ordspr. morén har gjort sin plikt,
morén kan gå; e-n ten bleichen (weiji waschen)
wollen ordst. vilja göra det omöjliga. 2. kem.
förr æthiops. 3. zool. a) se 1. Rappe 1.; b) se
(großer) Säger/ c) se Trauermantel 2.
2. Mohr, m -[e]s ~e kort. träkarl.
3. Mohr, m -[e]s -e tyg moiré, moaré, m^artig,
a vattrad. -band, n -[e]s -er† moaréband.
-blech, se Weijlblech.
Möhrbraten m -s - dial., se Lendenbraten.
Möhrchen, n -s - 1. morian-, neger|pojke. 2.
liten morot.
Möhr|e, f -en (dim. -chen, -lein) bot. Daucus carota
morot, jfr Mohrrübe.
1. mohr|en, I. -te ge-t tr vattra tyg. II. a 1.
vattrad. 2. av moaré, moaré-.
2. mohr|en, -te ge-t intr [K] spel ge tecken
(blinka) åt ngn.
Mohren‖affe, m zool. Cercocebus fuliginosus mor-
mangab. m-artig, se m-haft.
möhrenartig, a morotsliknande. te Haftdolde,
se Haftdolde.
Mohren‖bauch, m zool. Cypræa caput serpentis Orm-
skalle. -ente, f zool. oidemia nigra sjöorre.
Möhrenfalter, mzool. Papiiio Machaonmachaonfjäril.
mohrenllfarben, -farbig, a korpsvart, svart som
en neger.
möhren‖farben, -farbig, a morots|färgad, -röd,
-gul. M-farbstoff, m -[e]s kem. karotin. M-fliege,
f zool. Psiia rosa) morotfluga, -förmig, a
morotsform ad.
Mohrenfürst m -en -en morisk furste;
negerhövding.
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
