Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - M - Murner ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Murner m -s , Murr, m -si djurfabein kisse, katten.
1. Murre, f -n, se Mur.
2. Murre, f -n zool. Uria grissla.
murr|]en, -té ge-t intr [h] brumma, muttra,
knorra, vresigt mumla; om magen kurra; om hund
morra, om katt spinna. M*en, n -s O brummande,
knorrande, vresigt mummel, knot; kurrande;
morrande; spinnande. Ohne e utan knot.
-end. p a, se -en; äv. vresig, knarrig,
murr[h]inisch, a ant. murrhinsk, t. ex. ees
Gefäß.
Murr|ian [’mu-arn], m -s -e, se -hopf.
mürrisch, a (sup. -[e]s£) vresig, knarrig, tvär,
gnatig, argsint, ees Wesen, se foij. M^keit, f
en vresighet, knarrighet, tvärhet, gnatighet,
argsinthet.
Murrlljan m -s -e, se -hopf. -kater, m 1. se
Murner. 2. se foij. -köpf, m -[e]s -e† vresig
(knarrig, gnatig) människa, brumbjörn,
tvärvigg, F knarr, m-köpfig, m-köpfisch, a (SuP.
-[e]s*), se mürrisch, -sinn, m -[e]s, se
Mürrischheit. m -sinnig, se mürrisch.
Mus, n -es -e (‡ -erf) (dim. Müs]chen, -lein)
mos, äv. bildl., t. ex. e-n Zu e drücken. P herlin,
’s ist e wie Mine det är hugget som stucket.
Musaget [’gert], m -en -en musernas ledare,
musaget; äv. ung. konst|vän, -mecenat.
Musang [mu:], rn -s -s zool. Paradoxurus hermaphro-
ditus malajisk mullmård, musang.
Musllapfei m -s -† äpple lämpligt till äppelmos.
m-artig, a mos|artad, -ig.
Musazeen [’tse:], pl bot. Musaceæ, musacéer.
Musche, f -n 1. musch, skönhetsplåster. 2.
[skönhets]fläck. 3. dosa, liten burk.
Muschel, f -n (dim. Müschelchen, Müschlein) 1.
zool.mussla, musseldjur; musselskal; F snäck|a,
-skal. 2. öronmussla. 3. bildl. musselliknande
[dryckes]kärl; korg, parerplåt på paiiasch o. a.
4. järnv. lager, m^ähnlich, a mussel|liknande,
-formig, -artad, -aktig. -arbeit, f -en
snäck-arbete, föremål prytt med snäckor (musslor),
m^artig, se meähnlich. -bank, f -e† mussel-,
snack-, skal|bank. -bart, m -[e]s, se -seide.
Müschelchen, n -s - liten mussla (F snäcka).
Muschelei, f -en smuss|el, -lande,
hemlighetsmakeri; bedrägeri i smått.
Muschelllerde, f O musseljord, mussel- el.
snäck|-förande jord, snäckmärgel. -fäden, pl, se
-seide. -fang, m -[e]s mussel|fångst, -fiske, -form,
f musselform. m-förmig, a musselform|ad,
-ig. m-führend, a musselförande,
innehållande musselskal, -gehäuse, n -s -, se -schale.
-geld, n -[e]s, se Kauri. -gewölbe, n -s - ark.
musselvalv. -gift, n -[e]s -e mytilotoxin. -gold,
n -[e]s musselguld, guldbrons. -grus, m -es
geoi. mussel-, snäck-, skal[grus. m-haltig, a
musselhaltig; jfr m-führend. -horn, n -[e]s -erf
ung. triton-, trumpet|snäcka. -hügei, m arkeol,
skalhög, kjökkenmödding. -hut, m -[e]s -e†
pilgrims musselliatt.
1. musch[e]l‖icht, -ig, se muschet[ähnlich, -förmig.
2. musch[e]ll|icht, -ig, a smusslande,
hemlighetsfull; bedräglig i smått, F ej alldeles
renhårig.
3. muschelig, se mugelig.
Muschel‖kalk[stein], m -[e]s geoi. musselkalk.
-kasten, m -s - mussel-, snäck|skrin. -kenner,
m musselkännare. -krebse, pl zool. Ostracoda
musselkräftor, -kunde, -lehre, f läran om
musslorna, -linie, f -n, se Konchoide.
-mar-mor, m -s musselförande marmor, lumachello.
-mergel, m musselförande märgel,
snäckmärgel. -messer, n, se -offner, -münze, f -n, se
Kauri.
muschel|n, musch\ë]le -te ge-t intr [h] smussla,
bedriva hemlighetsmakeri; bedraga i smått,
fuska.
Muschel|[öffner, m mussel-, ostron|öppnare,
-kniv. m-reich, a rik på musslor, musselrik.
-Sammler, m -s - mussel-, snäck|samlare.
-Sammlung, f -en mussel-, snäck|samling.
-sand, m -[e]s musselrik sand. -schale, f -n
mussel-, F snäck|skal. -schicht, f -en geoi.
mussel- el. snäck|förande skikt (lager),
-schieber, m O musselslid. -schiefblatt, n bot.
Begonia semperflorens art begonia. -Schlitten, m
musselformig släde, -seide, f musselsilke,
byssus. -silber, n -s mål. musselsilver,
silverbrons. -stil, m -[e]s ᚼ rokoko, -teich, m -[e]s
-e musseldamm, damm till musselodling,
-tier, n -[e]s -e musseldjur, mussla,
-tier-Chen, n zool. Stylomychia mytilus musseldjur,
-trompete, f -^, se -horn. -tunke, f -n kök.
mus-selsås. -ventil, n -s -e, se -schieber. -Vergiftung,
f -en musselförgiftning. -Versteinerung, f -en
musselförstening, förstenad mussla.
-Wächter, m zool. pinnoteres musselväktare. -wagen,
m -s - musselformig vagn. -werk, n -[e]s, se
-arbeit. -zucht, f O musselodling.
Müs[chen, n -s -, se Mus.
Muscheron m -s -e, se Ritterling.
muschig, a ᚼ muschbeprydd.
Muschik [’31k, ’Jik], m -s -s musjik,rysk bonde.
Miisch[lein, n -s -, se -eichen.
muschll|icht, -ig, se musch[e]l\icht, -ig.
Muse, f -n musa, sånggudinna. Die neun en
de nio musernä.
Muse[en, se -um. -kunde, se Museumskunde.
Muselllman [’mur-man], m -en -en [ma:n]
museiman, muhammedan, -manin [’mur-mar],
f -nen museimanska, muhammedanska,
m-ma-nisch [’mur-ma:], a musei månsk,
muhammedansk. -mann, m -[e]s -erf, se -man. -männin,
f -nen, se -manin, m-männisch, se m-manisch.
mus|en, -te ge-t intr [h] mosa sig, bli mosig,
bli till mos.
Musenllalmanach m -s -e poetisk kalender,
-berg, m -[e]s. Der n* Helikon, äv. Parnassen,
-born, m -[e]s, se -quell, -dienst, m -es dyrkan
av muserna. Im e i musernas tjänst; ~
verrichten dikta, författa, -freund, m -(V]s -e
musernas vän; beskyddare (el. beundrare) av
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
