- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1641

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Nachsager(in) ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ge ngn ett gott (dåligt) eftermäle; es kann
ihm keiner etw. ~ det kan ingen säga något
ont om honom; daß er schön ist, kann man
ihm nicht ~ F att vara vacker kan han inte
skyllas för; ich will mir nicht ~ lassen, daß
... jag vill inte ha det sagt el. det eftermälet
om mig, att ..; das muß ich ihm zum Ruhme
(zur Schande) t det måste jag säga till hans
heder (skam), -sager(in), m -s - (f -nen)
efter-sägare, osjälvständigt eko. n-salzen, tr o. intr
[h] salta efteråt el. mera. n-sammeln, tr o. intr
[h] samla el. plocka efteråt, plocka vad ngn
lämnat kvar. -satz, m -es -e† 1. gram., filos,
eftersats. 2. [skriftligt] tillägg,
postskriptum. 3. ispei ytterligare insats, n-sausen, intr
[s]. E-m ~ a) om pers. rusa el. susa efter ngn;
b) om saker [komma] susa[nde] el. vina[nde]
efter ngn, t. «x. die Kugeln sausten ihm nach.
1. nachschaffen, st. böjn. tr 1. skapa efteråt el.
ytterligare, tillskapa. 2. Etw. e-r (dat.) Sache
t skapa ngt efter [mönster av] ngt.
2. nachschaffen, sv. böjn. tr 1. [an]skaffa efteråt
el. ytterligare. 2. E-m etw. t skicka ngt
efter ngn, t. ex. e-m seine Sachen ~ lassen.
nachschallen, intr [h] fort-, efter-, åter|klinga,
skalla, genljuda, eka, e-m efter ngn. Die
Worte schallten ihm nach orden genljödo i
hans öron.
Nachschau, f -en [efter]syn, granskning,
besiktning. n~en, intr [h] 1. E-m ~ skåda,
blicka el. se efter ngn, följa ngn med
ögonen. 2. se <i><small>el.</i></small> titta efter, t. ex. ~» ob alles in
Ordnung ist el. wo e-r bleibt.
Nachllschein m -[e]s efter-, åter]sken, reflex,
n-schelten, tr o. intr [h]. E-m [etw.] ~
slunga [ngt som] okvädins- el. skälls|ord efter
ngn. -Schicht, f -en gruvt. extra skift,
n-schik-ken, tr. [E-m] etw. ~ skicka el. sända ngt.
efter [ngn]; Briefe [Telegramme) ~
eftersända brev (telegram).
nachschieb‖en, I. tr 1. [E-m] etw. t skjuta,
flytta el. maka ngt efter [ngn]. 2. skjuta,
flytta el. maka efteråt. E-n Ball t biij. göra
en [regelstridig] efterstöt; seine Kugeln ~
kägelspel slå sina slag efteråt. 3. äv. intr [h]
skjuta på (beton.), t. ex. e-n Wagen mit e-r
Lokomotive 4. äv. intr [h] hand. vid realisation
komplettera slutsålda artiklar och därigenom
förlänga denna efter gottfinnande. II. intr [h] 1.
efteråt skjuta fram, upp el. ut, t. ex. nach den
Milchzähnen schieben neue Zähne nach. 2.
E-m t F, se nachgehen II. 2. N-er, m 1. en
som skjuter på. 2. pi. zool. sista fotparet hos
fjärilslarver, analfötter.
nach‖schielen, intr [h]. E-m t kasta sneda
blickar el. skela efter ngn. -schießen, I. tr
1. med skjutvapen a) skjuta efteråt, t. ex. Ydie
versäumten Schüsse b) e-m e-e Kugel t
skjuta, sända el. jaga en kula efter ngn;
c) [e-m] e-n Schuß ~ göra efter ett skott.
2. tillskjuta efteråt el. ytterligare, t. ex. Geld
zu e-m Unternehmen, den Rest e-r Summe
3. boktr. CL) trycka utöver den fastställda
upplagan; b) se -drucken. II. intr [s] 1. E-m
~ avlossa skott el. skjuta efter ngn. 2. sätta,
rusa, störta [sig], flyga el. fara efter, e-m
ngn, t. ex. der Raubvogel schoß der Taube
nach, die Wand fiel ein und das Dach schoß
nach. 2. skjuta, växa el. spira upp (fram)
efteråt, t. ex. tde Blätter, Blumen, -schiffen,
intr [s]. E-m t segla efter el. i fatt ngn.
-schildern, tr 1. ge en bild av el. skildra
efteråt. 2. skildrande efterbilda. E-m etw. t
skildra ngt efter el. enligt ngn, t. ex. diese
Gestalt hat er der Geschichte -geschildert.
Naclischimmer m, se -glanz. n<vn, intr [h], se
n-glänzen I.
nachllschimpfen, tr o. intr [h], se -schelten.
-schlachten, intr [h o. s], se -schlagen I. 2.
Nachschlag m -[e]s -e† 1. slag som följer på
ett föregående i rytmisk rörelse, efterslag, t. ex.
beimDreschen[Hämmern)den ~ haben. 2. mus.
efterslag. 3. meteor, på den egentliga
blixtstrålen följande andra dylik. 4. [[mindre]] efter|verkan,
-känning, -släng. -e|bibliothek, f -era
referensbibliotek. -e|buch, n -[e]s -er† uppslagsbok.
nachschlagen, I. intr 1. [h] a) slå efteråt, ha
efterslaget; mus. slå efterslag; b) E-m [mit
etio.] t måtta ett slag el. slå efter ngn
[med ngt]; c) E-m Gange t O gruvt., se
nachbrechen. 2. [s] föråidr. E-m t bli lik,
likna el. brås på ngn, t. ex. er schlägt
seinem Vater nach. II. tr 1. äv. intr [h] slå
efter el. upp, t. ex. ein Buch el. in e-m Buche,
e-e Stelle, ein Wort Schlagen Sie Seite 9
nach slå upp på sidan 9. 2. mus. anslå
efteråt el. som efterslag, t. ex. e-n Ton t. 3. om
mynt, se nachprägen. 4. gruvt. lösbryta partier
som lösgjorts genom skjutning. 5. Der Widerhall
schlug den Schlag der Nachtigall leise nach
ekot upprepade svagt näktergalens slag.
Nachschlage|werk, n -[e]s -e uppslagsverk.
nachschlängeln, intr [s] slingra sig, ringla sig
el. orm a sig efter, e-m ngn.
nachschleich‖en, intr [s] smyga [sig] efter,
smygande följa, e-m ngn. N-er, m 1. en som
smyger efter el. skuggar. 2. ⚔ eftersläntrare,
kringstrykande soldat, marodör.
1. nachschleifen, st. böjn. tr slipa efteråt el.
mera, finslipa, t. ex. ein Messer t.
2. nachschleifen, sv. böjn. I. tr 1. draga el. släpa
efter el. med sig. 2. draga efter sig på kälke
el. drög. 3. mus. föredraga legato el. bundet.
II. intr [h] släpa [efter], t. ex. der tde Saum
e-s Kleides.
nach‖schlendern, intr [h o. s] makligt följa el.
gå och driva efter, e-m ngn. -schleppen, I.
tr 1. släpa efter el. med sig, låta släpa, t. ex.
e-e Kette, das rechte Bein, das Ankertau
E-m etw. t släpa ngt efter ngn. 2. »t> taga
på släp, bogsera, fl. refl. Sich [e-m] t
släpa sig efter [ngn]. III. intr [h] släpa [ef-
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1649.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free