Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Nährstoff ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hälls]klasser. -Stoff, m -[e]s -e fysiol.
näringsämne. -stoflbedUrfnis, n -ses -se behov av
näringsämnen.
Nahrung, f -en 1. näring äv. bildl., t. ex. e-r
Leidenschaft,, e-m Verdacht neue m geben; föda,
kost, mat. Feste m fast föda; zu sich
nehmen intaga (förtära) föda, äta. 2. uppehälle,
utkomst, försörjning, existensmedel, F
dagligt bröd; iw. näringsfång, yrke. E-n in m
setzen taga ngn i sitt bröd, anställa ngn i sin
tjänst. 3. ⚙ garwälling vid glaeégarvning.
Nahrung, f -en närande, födande, matande,
nutrition; jfr nähren I.
Nahrungslianordnung, f -en diet. -aufnahme, f
näringsupptagande, upptagande av näring.
Die m verweigern vägra att mottaga föda.
-bedürfnis, n -ses -se näringsbehov, behov av
näring (föda), -bestandteil, m (n) -[e]s -e
näringsbeståndsdel. -brei, m -[e]s fysiol, chymus.
-dotter, m (av. n) -s - embryol, näringsgula,
deut[er]oplasma. -flüssigkeit, f -en
näringsvätska; se -saft. -lehre, f lära om
näringsmedlen, sitiologi. n-los, a utan näring (föda),
utan existensmedel; om yrke o. d. tynande,
icke lönande; om jord ofruktbar, steril; av.
mager, -losigkeit, f O brist på näring (föda
el. existensmedel); om jord ofruktbarhet,
sterilitet, äv. magerhet, -mangel, m -s brist på
näring; brist (knapphet) på föda. -menge, f
-n näringsmängd, mängd föda. -milch, f, se
-saft.
Nahrungsmittel, n närings-, livs|medel,
födoämne. -aufwand, m -[e]s
födoämneskonsum-tion. -fälschung, f -en förfalskning av
livsmedel (födoämnen), livsmedelsförfalskning,
-gewerbe, n-s - födoämnesindustri,
kontrol-le, f livsmedels-, födoämnes|kontroll. -lehre,
f födoämneslära. -Versorgung, f förseende
med livsmedel.
Nahrungs‖pflanze, f -n näringsväxt, matnyttig
växt. -quelle, se Nährquelle, -saft, m -[e]s
fysiol, chylus. -scheu, f läk. sit[i]ofobi; jfr
-Verweigerung. -sorge, f -n vani. pi.
näringsbekymmer. -spende, f -n allmosa. -Steuer, f -n
skatt på livsmedel. -stoff, se Nährstoß’, -stoff
-Verhältnis, n -ses -se veter.
näringsämnesförhållande. -trieb, m -[e]s fysiol, näringsdrift.
-Verweigerung, f läk. närings vägran, vägran
att intaga föda; jfr -scheu. -Vorrat, m -[e]s -e†
närings|förråd, -tillgång, tillgång på föda.
-wähl, f zool. val av näring (föda), -wert, m
-[e]s -e näringsvärde, -zufuhr, f
näringstillförsel. -zweig, m -[e]s -e % näringsgren.
Nähr|[vater, se Pflegevater, -wert, m -[e]s -e
näringsvärde.
nah|säulig, a ark. med trång kolonnställning.
Näh‖schraube, f -n 1. skruvdyna, sydyna att
skruva fast. 2. P bildl., se -flöte. -sCllule, f -n
sy-, sömnads|skola. -seide, f -n sysilke.
N ahsichtigkeit, f O läk. plesiopsi.
Näh‖stein, m -[e]s -e klumpdyna. -stube, f -n
sy|rum, -kammare, -stunde, f -n sylektion,
lektion i sömnad, handarbetslektion.
Naht, f -e† (dim. Näht\chen, -lein) 1. söm.
Überwendliche m kastsöm; e-m auf die Nähte
fühlen Midi, känna ngn på pulsen, sätta ngn
på prov; e-m auf die m gehen bildl. gå skarpt
till rätta med ngn, F klämma efter ngn; auf
die m greifen, aus der m klauben F bildl.
skrapa ihop sina sista slantar (styvrar);
davon ist die m weg bildl. det är ingen ände
på det. 2. anat., läk. söm, sutur; fog. 3. ⚙
gjut-, väll-, löd|rand. 4. -en 4> nåt, fog;
söm. Doppelte [platte) m dubbel-, slät|söm;
runde m rundsöm; die men aufweiten
(öffnen) upprymma nåten; die men besuchen
(idichten) driva nåten.
Nählltasche, f -n, se -beutel, -tau, n -[e]s -e «i»
sytåg.
Näht‖chen, ra, se Naht, -er, m. m., se Näher m. m.
Naht[haken, m -s - ⚓ nåt|hake, -krok.
nähiig, a försedd med söm (fog, sutur).
Nähtisch m -es -e 1. äv. -chen, n sybord. 2. ⚙
bokb. häftlåda.
Nahtllknochen m-S - anat. suturben. -länge, f
söms längd.
Nähtlein, n, se Naht.
naht‖los, a utan söm el. fog. mes Bohr ø
foglöst rör, rör utan skarv, skarvfritt rör.
N-na-del, /■ -t segelnål. N-riß, m -risses -risse
uppsluppen söm. N-schnur, f -en o. -e† ⚙
sad-im. nåtsnöre. N-seite, f -n söm-, avig|sida.
Nähllung, f -en ⚓ najning, surrning,
-unter-richt, m -[e]s undervisning (lektioner) i
sömnad el. handarbete, -verein, m -[e]s -e, se
-kränzchen.
Nah‖verkehr, m -[e]s jämv. när-, loksl[trafik.
n-verwandt, a närbesläktad, t. ex. e-e ihm (med
honom) me Natur, -waffe, f -n ⚓ blankt
vapen.
Näh‖zeug, n -[e]s 1. se -gerät. 2. konkr. sömnad,
-zimmer, n syrum. -zwirn, m -[e]s -e, se -garn.
naiv [na/i:f, -v-], a naiv, okonstlad,
omedelbar. me Bolie teat. ingeuyroll. N~e, f -n teat.
inge ny. N~etät[va], N^heit, N^ität [vittert],
f -en naivitet, omedelbarhet.
Najade [’ja:], f -n mytol, najad.
nakarat [’ra:t], a nackaröd, ljusröd. N~, n -s
0, N^farbe, f nackarött, nackaröd (ljusröd)
färg.
nam|bar, se -haft.
Nam|e[n], m -ens -en (dim. Nämchen) namn,
t. ex. der m tut nichts zur Sache, den -en der
Große (des Großen) führen (tragen), auf den
-enjds borgen, der Schein lautet auf meinen
-en, in dem -en jds etw. tun, unter e-m
fremden -en reisen. Angenommener m äv. fingerat
namn; fremder m äv. pseudönym; guter m
särsk. gott namn [och rykte]; unbescholtener
m fläckfritt namn; der m e-s Berges, Flusses,
Landes m. m. namnet på ett berg, en flod, ett
land m. m.: der m der Indianer für den jßerg
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
