- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1661

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Narrenzepter ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

-zepter. n (im. m), «e -kolben 1. -zeug, n -[e]s,
se -[s}pøsse.
Narr‖etei, f -en, se -en[s]posse. -heit, f l. ⚙
narraktighet; dårskap. 2. ⚙ överspändhet,
förryckthet, F< tokighet, fånighet; se av.
Geistesschwäche. 3. -en narr-, dår|aktig
handling, dår-, galen|skap, F tokeri, skoj. een
mit e-m machen (treiben) F skoja med ngn.
n-ier[en, -te -1 tr. se narren I.
Närr‖in, f -nen F toka, fjolla; jfr Narr 1. o.
-chen. n-isch, a (sup. -[e]s*) 1. narr-,
dår|aktig; F tokig, t. ex. ganz e vor Freude sein;
F fjollig, fjantig, fånig, vriden, stollig. eer
Streich galenskap, dårskap; ees Zeug
treiben begå (hitta på) galenskaper el.
dårskaper; ~ auf e-n sein, in e-n e verliebt sein
vara vansinnigt (F ’pin’) kär i ngn, F vara
alldeles galen (tokig) i ngn. 2. underlig,
besynnerlig, F konstig, t. ex. eer Einfall, ee
Geschichte, eer Kauz, es ist doch e, daß ich ihn
nicht gesehen habe; bisarr; [tok]rolig, lustig,
komisk; löjlig, besatt, befängd, -lein, h -s -,
se -chen o. Narr.
Narthex m -[es] -e ark. m. m. narthex.
Narwa, n npr Narva. -bucht, /. Die e
Narva-bukten.
Narwal [’narval], m -s -e zool. [Gemeiner] e
Monodon monoceros narval.
Narziß [’tsis], m npr mytol. Nar|kissos, -cissus.
Narziss‖e [’tsiso], f -n bot. Naroissus narciss.
Gemeine (gelbe) e n. pseudonarcissus påsklilja;
rotrandige {weiße) e n. poëticus pingstlilja,
n-en|ähnlich, n-en[artig, a narrciss|lik[nande],
-artad, -enjduft, m -[e]s, -en|geruch, m -[e]s
narciss|doft, -lukt. -en|gewächse, pl bot.
Ama-ryllidaceæ amaryllidéer.-en|lilie, f bot. Amaryllis
amaryll.
nasal [’za:l], a nasal i sht fon.; hörande till
näsan, ee Aussprache äv. nasalering. N~,
m -s -e fon. nasal, näsljud. -ier|en, -te -t tr
fon. nasalera. N-ieren, n -s 0, N~ierung, f -en
nasalering. N-v/|is, f-es, se Nasal. N^ität, f O
nasalitet, nasalt uttal. Nr^konsonant, m -en
en nasal[erad konsonant]. N^laut, m -[e]s -e,
se Nasal. N~VOkal [v], m -s-e nasalvokal,
nasalerad vokal.
Naschdose, f -n konfektask, bonbonjär.
Näschen, n -s - liten näsa; se r. o. Nase.
nasch|en, -[e]st -te ge-t F I. tr 1. oiovügt smaka
på ngt, snatta godsaker; smussla åt sig. 2.
knapra på, mumsa på, t. ex. Rosinen und Mandeln
e; läppja (smutta) på dryck. Etw. e äy,
sna-ska i sig ngt. II. intr [ä] 1. äta sötsaker
(gotter el. F snask), F snaska; jfr I. 1. 2. An etw.
e [[mindre]] snudda vid ngt.
Nasch‖er, Näscher, m -s -, en som olovligt tar
sötsaker m. m., en som smakar Pà ngt; snattare,
läckergom; jfr -katze 2. -erei, Näscherei, f 1.
0, se -haftigkeit. 2. -en, se -werk. -erin,
Näsch-erin, f -nen, se -er o. -katze. -gier, f, se
-haftigkeit. n-haft, a (sup. -est) förtjust i (begiven
Nase
på) söt-, god|saker el. F snask, F gotthungrig,
-haftigkeit, f O smak för (begivenhet på)
sötsaker m. m. n-ig, näschig, se n-haft. -kätzchen,
n -s -, -katze, f -n 1. tjuvaktig katt. 2. F bildl.
skåpråtta, -lust, f, se -haftigkeit. -maul, se
Lek-kermaul. -sucht, f, so -haftigkeit. n-süchtig,
se n-haft. -ware, f -n, -werk, n -[e]s söt-, F
god|saker, konfekt, gotter, namnam, snask.
Nase, f -n (dim. Näs\chen, -lein) 1. näsa, t. ex.
dicke, rote, spitze, wächserne e, ihm leckt
(tropft) die e, durch die e atmen; Pà djur o. P
pl människa nos; äv. bidl. väderkorn. Alle ~[»]
lang, se nelang; aufgestülpte e upp-, F
norrköpings|näsa; falsche e lösnäsa;/eme ~
bildl. fin näsa, fint väderkorn; gebogene,
krumme e äv. krok-, örn|näsa; stumpfe e trubbig
näsa, trubb-, F potatis|näsa; meine e läuft
näsan rinner på mig; nicht weiter sehen als
die e reicht Midi, inte se längre än näsan
räcker; sich (dat.) die e abwischen torka
sig om (putsa) näsan; die e auf[blähen,
-blasen Midi, vara stor på sig, pösa av
högfärd; Mund und e aufsperren F tappa både
näsa och mun av förvåning; die e
avfwerfen, se die e hoch tragen; [sicA (dat.)] die e
ausschnauben snyta sig; sich (dat.) die e
begießen F fukta strupen, skaffa sig en
florshuva; seine e in jeden Quark begraben, se
seine e in alles stecken; e-m e-e e drehen
räcka lång näsa åt ngn; e-m e-e [wächserne]
e drehen inbilla ngn ngt, dra ngn vid näsan,
lura (kugga) ngn; die e jds auf falsche
Fährte führen (leiten) Midi, föra ngn på
villospår; die en eingespannt! F ’dra in hakan!’
etw. hat e-e e F det är ett aber (en hake)
med ngt; seine e in allem haben, se seine e
in alles stecken; die e hängen lassen F hänga
näbb; seine e aus (von) etw. lassen inte
lägga sig i (inte befatta sig med) ngt; e-m e-e
[lange] e machen, se e-m e-e e drehen; sich
(dat.) die e putzen putsa näsan, snyta sig;
die e über e-n, etw. rümpfen (kräuseln,
krumm ziehen) vani. Midi, rynka [på] näsan åt
ngn, ngt; die e hochhalten, hoch tragen Midi,
sätta näsan i vädret; seine e in alles stecken
F lägga (sticka) sin näsa i allt, nosa i allt,
lägga sin näsa i blöt; die e in die Bücher
stecken F hänga näsan över böckerna läsa
flitigt; er hatte noch nicht die e aus der Tür
gesteckt F stuckit näsan ut genom dörren varit
utomhus; sich (dat.) die e bei etw. verbrennen
F bildl. bränna fingrarna på ngt, få en
näsbränna på ngt; sich (dat.) die e zuhalten
hålla för näsan; e-m etw. an der e ansehen se
ngt på ngn el. på ngns min, t. ex. ich sehe dir
an der e an, daß du mir nicht traust; sich
selbst an die (bei der) e fassen (zupfen) F
Midi, ö) sköta sig själv el. sina egna
angelägenheter, inte lägga sig i andras görande
och låtande; 6) gå till eig själv; e-n an (bei)
der e [herum]führen bildl. göra narr av ngn,
— 1661 —
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1669.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free