- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1665

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Natternadler ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


-n|adler, m zool. Cireaëtus ormörn si&ktet. -stich,
m -[e]s -e, se -biß. -wendel, -winde|, m zool.
lynx torquilla göktyta. WurZ, f bot. ö) Polygonum
bistorta Stor ormrot; 6) Arum maculatum
munk-hätta; c) se -köpf 2. -zunge, f -n 1. ormtunga;
bildl. giftig tunga. 2. bot. Ophioglossum vulgatum
ormtunga. -zlinglein, n bot. Polygala jungfrulin.
Natur [’tu:r], f -en i aiim. natur, t. ex. die belebte,
leblose in Gottes freier (schöner)
menschlichepoetische, tierische die Mutter
die Stimme der t, seine böse t erwachte, es
liegt in der t der Sache, von der t reich
ausgestattet; äv. [skap]lynne, kynne, naturell,
t. ex. das liegt besonders in der t der
Deutschen; lynne, temperament, t. ex. hitzige,
sanfte t; [kroppskonstitution, fysik, t. ex.
gesunde, gute, kräftige, schwache t; % väsen,
varelse, t. ex. wir sind endliche ten.
Angstlicher t sein vara ängslig (rädd) av sig; ein
Kind der t ett naturbarn; aus dem Stande
der t heraustreten lämna naturtillståndet;
der t seine Schuld (seinen Tribut) zahlen
betala naturen sin skuld, gå ali världens
väg dö; seine t erleichtern förrätta sitt
naturbehov, göra sitt tarv; die t genießen
njuta av naturen; er war nicht die die
sich beklagte han var icke en sådan natur;
das ergibt sich aus der t der Sache det
ligger i sakens natur; das geht (ist) ihm
gegen (wider) die t det strider mot hans
natur (kynne); in t ibi. in natura; seiner t
nach till sin natur, t. ex. das Eis ist seiner
t nach kalt; nach der t zeichnen teckna
eftei^ naturen; von t av naturen, t. ex. er ist
von t schüchtern; ein guter Hund jagt von t av
instinkt; das ist mir von t zuwider jag har
en naturlig motvilja (aversion) därför; e-m
zur [andern, zweiten] t werden bli ngns
andra natur; Gewohnheit wird zur zweiten
t el. ist die zweite t ordspr. vanan är andra
naturen, -ab[guß, m -gusses -güsse ⚙
natur-avgjutning.
Natura‖|-, i sms. natura-, in natura, -abgabe, f
-n skatt [betalad] in natura, -bestände, pl
hand. existerande (faktiska) förråd, -bezüge,
pl naturaförmåner, -farbstoff, m -[e]s -e
naturligt färgämne.
Naturalien, pl 1. natur|alster, -produkter. 2.
naturalier. -journal [gur’na:!], n -s -e lantbr.
varujournal. -kabinett, n -[e]s -e
naturalie-kabinett. -sammler, m -s - naturalie samlare.
Sammlung, f -en naturaliesamling.
Naturalisation, f -en naturalis|ation, -ering,
förlänande av medborgarrätt, -sjbrief, m -[e]s
-e, se -s ]urkunde. -sjgesuch, n -[e]s -e ansökan
om naturalisation. -s|patent, n -[e]s -e,
s|-urkunde, f -n naturalisationsurkund.
naturalisierllbar, a som kan naturaliseras
(erhålla medborgarrätt), -|en, -te -t tr
natura-lisera, förläna ngn medborgarrätt. N*en, n -s
0, N-ung, f-en, se Naturalisation.
Natura‖lismus, m-0 naturalism. -Ist, m -en -en
naturalist, n-istisch, a (sup. -[e]s«)
naturalistisk. -Ieistung, f -en naturaprestation. -lohn,
m (ibi. n) -[e]s -e†, -löhnung, f -en naturalön,
lön (avlöning) in natura, -obligation,f-en
jur. naturlig obligation, -quartier, n -s -e
inkvartering. Verpflegung, f -en ⚔ underhåll
in natura,-verpflegungs|anstalt, f -en,
ver-pflegungs|station, f -en ung. asyl för
arbetslösa, F luffarhärbärge. Wirtschaft, f
nationalekon. naturalhushållning. -wolle, se
Natur-wolle, -zins, m -es -e arrende in natura.
Natur‖anbetung, f naturdyrkan, -anlage, f -n
naturanlag, naturell, ibi. temperament,
-an-schauung, -auffassung, f -en
naturuppfattning, -åskådning, -arzt, m -es -e†, -ärztin, f
-nen naturläkare, n-bedingt, a betingad av
naturen, -begebenheit, f -en, se -ereignis.
n-begründet, a grundad (som har sin grund)
i naturen, -beobachtung, f -en
natur|iakt-tagelse, -studium, n-beschreibend, a
natur-beskrivande, fysiografisk. -beschreibung, f
en naturbeskrivning; se -geschichte.
n-be-stimmt, a naturbestämd, -bestimmung, f
naturbestämmelse. -bild, n -[e]s -er natur|bild,
-sceneri, -bleiche, se Rasenbleiche, -bursch|[e],
m -en -e[w] naturlig (okonstlad, naiv) karl.
-butter, f natursmör. -denkmal, n -[e]s -erf
o. -e natur|minne, -minnesmärke,
denkmal-pflege, f vård av naturminnesmärken,
-dichter, m naturskald, -dichtung, f naturpoesi,
-dienst, m -es natur|dyrkan, -kult. -druck, se
-selbstdruck, -eigentümlichkeit, f -en
naturegendomlighet; läk. idiosynkrasi.
Naturell [’rsl], n -s -e naturell, skaplynne,
-tapete, f -n ⚙ naturelltapet.
Natur‖empfindung, f -en 1. se -gefühl. 2. se
-auffassung. n-|en, -te ge-t tr ᚼ dana.
-ereignis, n -ses -se naturtilldragelse. te av.
force majeure, -erkenntnis, f naturkännedom,
-erscheinung, f -en naturföreteelse,
-fenomen. -erzeugnis, n -ses -se natur|alster,
-pro-dukt. -fähigkeit, f -en naturlig (medfödd)
förmåga el. talang, -färbe, f -n naturfärg,
n-far-ben, a naturfärgad. -farbendruck, se
Dreifarbendruck. -farbstoff, m -[e]s -e naturligt
färgämne. -fehler, m natur|fel, -defekt,medföttfel,
medfödd defekt, n-fest, a kraftig av naturen,
n-forschend, a. te Gesellschaft
naturvetenskapligt sällskap, -forscher, m -s - 1.
naturforskare. 2. P skämts, lumpsamlare,
forscher-Versammlung, f -en naturforskarnaöte.
-for-schung, f naturforskning, -freund, m -[e]s -e
natur|vän, -älskare, -gabø, f -n naturgåva,
talang. -gang, m -[e]s naturens gång. -ganze, n
adj. böjn. ᚼ individ, -gas, n -es -e naturgas,
-gebäude, n -s naturens byggnad, -gebrechen, n
medfött lyte. n-gebunden, a naturbunden.
-ge-bundenheit, f naturbundenhet, -gefühl, n -[e]s
naturkänsla, -gegenständ, m -[e]s -e†
naturföremål. -geheimnis, n -ses -se naturhemlig-
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk.mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/1673.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free