- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1673

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Nehmen ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

äkta; nimmt man dazu, daß er krank ist, so ..
besinnar man dessutom, tänker man för
övrigt på; e-n zu sich [iras Haus] ~ ta ngn till
sig; npp-, mot|taga ngn i sitt hus; ein Kind
zu sich ~ &y. ta hand (vård) om ett barn;
Gott hat ihn zu sich genommen Gud har tagit
(kallat) honom till sig; etw. zu sich ~
förtära ngt, F få ngt till livs; Speise zu sich oj
intaga föda, taga näring till sig; den Schwanz
zwischen die Beine ~ äv. Midi, sticka svansen
mellan benen; zwischen zwei Feuer ~ Midi, ta
mellan tvenne eldar, utsätta för korseld. —
Se äv. ex. under II. 2. II. refl. Sich ~ 1. eg. rea.
% a) se (sich) benehmen II. 1.; b) se (sich)
ausnehmen II. 2. 2. oeg. refl. med refl. pron. i dat. Sich
etw. ~ ta[ga] [sig] ngt, t. ex. ~ Sie sich nach
Belieben, sich ein Auto, e-e Frau, e-n zum
Vorbild oj; bitte, ~ Sie sich! F tag för er! håll
till godo! sich ein Beispiel an e-m ~ ta ngn
till exempel (föredöme), ta exempel av ngn;
sich e-n Diener oj, se ex. under I.; sich die
Mühe oj göra sig besvär; sich etw. zu Herzen
~ bidl. ta sig nära av ngt, lägga ngt vid sig;
sie ~ sich beide nichts el. nicht viel F de äro
lika goda [kålsupare], de kunna ta varandra
i hand; daraus hann ich mir nichts ~ F det
kan jag inte bli klok på, det kommer jag
ingen vart med; sich nichts ~ lassen hålla fast
vid (hålla på) ngt, inte tåla något intrång i
avseende på ngt; das lasse ich mir nicht oj
F det får ingen ur mig, det tror jag fullt och
fast på; ich ließ es mir natürlich nicht oj,
sie nach Hause zu begleiten det var ju
självklart (det kunde ju inte bli tal om annat än)
att jag skulle följa dem hem, äv. jag lät
förstås inte tillfället gå mig ur händerna att
följa dem hem; er läßt sich die Butter vom
Brote nicht t\j F han håller på sitt, han tar
inte av sig gångskorna; ich lasse mir mein
Recht nicht ~ jag tillåter inte, att man
träder min rätt för nära; sie wollten es sich
nicht ~ lassen de ville inte avstå ifrån (av.
ville inte låta bli, inte underlåta) att..; das
wird sich nichts ~ F det kommer på ett ut,
det är hugget som stucket. — se för övr. resp.
subst. o. adv. N<-v, n -s O tagande m. m., se
nehmen. N-er, m -s - 1. en som tager; ibi. friare;
hand. avnämare, köpare, kund. 2.
uppbrin-gare av fartyg, kap are; pristagare uppbringare av
priser. N-erin, f -nen, se Nehmer 1. -erisch, se
-isch. N-fall, ni -[e]s -e† gram. * ablativ, -isch,
a (sup. -[e]s*) % P tjuvaktig.
Nehrung, f -en geogr. ne[h]rung sandig landtunga
utanför ett Haff.
Neid m -[e]s O avund[sjuka], avund-,
missunn|-samhet, t. ex. ~ empfinden, aus ~ gegen e-n,
etio. mit oj ansehen, blaß vor oj. Besser oj
als Mitleid ordspr. bättre väcka avund än
medlidande, he‖re avund än medlidande; ~ ist
des Ruhmes Geleit ordspr. avunden är ärans
följeslagare; das muß ihm (ihr m. m.) der
lassen det måste (får) man medge, det kan
ingen förneka (bestrida); e-ra ~ auf e-n
haben, ~ gegen e-n hegen hysa avund
(missunn-samhet) mot ngn, vara avundsjuk på
(miss-unnsam mot) ngn, avundas ngn; bei e-m
erregen väcka ngns avund; vor oj bersten
(vergehen) förgås (F spricka) av avund, -bau,
m -[e]s -ten jur. byggnad uppförd till
grannes förfång, n^jen, -ete ge-et tr avundas.
E-n um etw., e-m etw. ~ avundas ngn ngt.
n^ens|wert, a avundsvärd, -er, m -s -
avundsjuk människa, avundsman. Besser oj
als Bemitleider, se ordspr. under Neid; Glück
macht ~ ordspr. avund följer lyckan åt, det
är en dålig lycka som inte har två
avundsmän. n^erfüilt, a full av avund, avundsam,
-erin, f -nen, se -er. -gefiihl, n -[e]s -e känsla
av avund, avundskänsla, n^gelb, a Midi, grön
av avund, n^haft, se nojisch. -hals, m -es -e†,
-hammel, m -s -†, -hart [a], m -[e]s -e
Favundsjuk människa, n^vig, o dial., se raij. n^isch, a
(sup. -[e]stf) 1. avund|sjuk, -sam, missunnsam.
E-m auf e-n ~ sein vara avundsjuk på
(missunnsam mot) ngn," hysa (känna)
avund (missunnsamhet) mot ngn; er ist auf
(über) unser Glück ~ han avundas
(missunnar) oss vår lycka; mit etw. ~ sein vara
avundsjuk om ngt; etw. mit ojem Auge (mit
r\>en Blicken) betrachten se med avund på
ngt. 2. dial. a) snål; glupsk, t. ex. ~ essen; b)
skarp, stark, häftig, t. ex. Kälte, ~ regnen.
-kopf, m -[e]s -e†, se -stange. -kragen, m -s - F,
se -hammel, -ling, m -s -e se -er. n^los, a
utan avund (missunnsamhet),fri från [-avund[sjuka].-] {+avund[-
sjuka].+} -losigkeit,y*0 frihet från avund[sjuka].
-nagel, se Niednagel. nasch]en, -est -te ge-t tr
o. intr [å] % dial. plåga, trakassera, -stange, f
-n nid[ings]stång. n^voll, se nojerfüllt.
Neig‖e, f 1. -n reråidr. bugning. 2. -n sänkning,
lutning; sänka i marken; backsluttning. Auf der
~ sein om kärl stå på lut. 3. ⚙ Midi, avtagande,
t. ex. die oj der Kräfte; slut, t. ex. an der ~
des Jahrhunderts. Die ~ des Lebens livets
afton, levnadens kväll; der Tag ist an der oj
dagen lider mot sitt slut, det lider mot
aftonen, det kvällas; etw. geht auf die oj el. zur
oj, etw. ist auf der (zur) ~ ngt håller på att
ta slut (tryta), det börjar bli knappt med ngt,
F det är på upphällningen med ngt; ngt
lider mot slutet, ngt går till ända, t. ex. so
ging das Jahr zur oj; es geht mit e-m, etw. auf
die (zur) ~ F det är på upphällningen med
ngn, ngt; ngn, ngt sjunger på sista versen.
4. -n rest; sista droppen, F skvätt, slick,slunk;
bottensats, drägg. Auf der ~ ist nicht gut
sparen ordspr. för sent att spara vid botten;
ein Glas bis auf die ~ el. bis zur ~ leeren
tömma ett glas till sista droppen el. i
botten; den Becher bis zur ~ leeren bidl. tömma
bägaren intill dräggen, n-|en, -te ge-t I. tr 1.
isht i högre «pråk böja, luta, sänka, t. ex. das
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1681.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free