- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1678

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Nester- ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nester‖-, se Nest-, -chen, -lein, se Nest\chen,
-lein o. Nest, n-weise, adv gruvt. i körtlar.
-werk, n -[e]s -e gruvt. malmkörtel.
Nestllfeder, fi -n dun. -flüchter, m fågelunge
som skaffar sig föda strax den lämnat ägget. n-förmig,
a som (i form av) ett [fågel]bo. -häkchen, n
sist utkläckta fågelunge; F bildl. yngsta
barnet, älsklingsbarn, ’kelgris’, -hocker, m -s -
fågelunge som matas av föräldrarna; bildl. stugsit-
tare. -hökchen, w, -kegel, m, -küchlein, nty.
-küken, n, se -häkchen. -lege, f -n fågelkull.
-Iein, n -s Nest[er]lein, se Nest.
Nestler m -s -, se Nestelmacher.
Nestilling m -s -e 1. icke flygg fågelunge som
ännu är i boet; isht bildl., se -häkchen. 2. Ur boet
tagen falkunge som skall dresseras till jakt.
-nåde|, f -n hårnål.
Nestor [’ns], m 1. npr. Nestor. 2. -s -en [’to:]
nestor, -ianer(in) [’a:], m -s - (f -nen)
kyrko-hist. nestorian. n^ianisch, a nestoriansk.
-ianismus, m - O nestorianism. -papagei, m
zool. Nestor nestorpapegoja, -sch, a. Die te
Chronik Nestors krönika.
Nestllquakelchen, n F, se -häkchen. -raupe, f -n
larv (mask) som har bo i träd. -raupenfalter,
rn zool. Porthesia chrysorrhæa guldsvansspinnare.
-taube, f -n duvunge, -vogel, m -s -f, se
-flüchter. n-voll, a ett bo fullt, äv. om barn kull.
n-wärts, adv till boet. -würz[e|], f bot. Neottia
nidus avis nästrot.
Nett m -s -s , se Bolinet.
nett, a 1. om pers. o. sak prydlig, fin, snygg,
trevlig, nätt; om pers. snäll, hygglig, älskvärd, F
rar; ’städad’; ’just’; ⚓ smäcker. Du bist mir
ein ter Kerl! beil. ein tes Früchtchen, e-e
te Pflanze! F iron. du är [mej] just en snygg
figur (en ljus pojke, en söt gosse)! das ist
e-e te Bescherung (e-e te Geschichte)! F iron.
det är (var) just en trevlig (nätt)
tillställning (en snygg historia)! det är (var) just
trevligt (nätt, snyggt)! e-e te Summe en
nätt (vacker, anständig) summa; das ist sehr
t von ihm F det är (var) mycket snällt
(hyggligt, rart) av honom; es war sehr t
st v. vi hade mycket trevligt; es wurde erst
t, als F det trevliga började; das Kränzchen im
Haare steht ihr gar zu t klär henne alldeles
förtjusande (F vådligt bra). 2. * klar, tydlig,
bestämd, precis. Rund und t erklären
(sagen) förklara (säga) rent ut. 3. ⚙ sockertiiiv.
rent vit.
Nettl|chen, n, se -e 1. -e, f 1. nPr. (dim. av Anna)
Annette, Netta. 2. -n P vulva.
nettllerweise, adv F hyggligt nog. N-heit, N-ig-
keit,f O prydlighet, finhet, snygghet,
trevlighet, nätthet; snällhet, hygglighet; ’justess’,
netto [’nsto:], adv hand. netto, i ren behållning.
~ eintragen (geicinnen) taga in i ren
behållning; alle Preise verstehen sich rein t ohne
Abzug alla pris beräknas netto. N^, n -s O,
se Ntgewicht o. Ntpreis m. fi. sms.
Nettollbetrag m -[e]s -e† nettobelopp,
-einnähme, fi -n nettoinkomst, -ertrag, m -[e]s -e†
netto|behållning, -avkastning, -gewicht, n
-[e]s -e nettovikt. -gewinn, m -[e]s -e
nettovinst. -inhaltsmaß, n -es -e, se -raumgehalt.
-kasse, fi netto, -prämie, f -n försäkr.
nettopremie. -preis, m -es -e nettopris, -provenu
[pro’va^ny:], n -s netto|proveny, -behållning,
-raumgehalt, m -[e]s -e ⚓ netto|dräktighet,
-tonnage, -tara, f~s nettotara. -tonnengehalt,
se -raumgehalt. -Verkaufspreis, m -es -e
nettoförsäljningspris. -vermögen, n
nettoförmögenhet.
Netz, n -es -e (dim. tchen, tlein) 1. i aiim., äv.
bildl. nät, t. ex. ein t von Adern, Elsenbahnen,
Kanälen, Straßen, das t auswerf erc, im (mit
dem) t fangen, das Haar in e-m t tragen;
fisk. o. bildl. äv. garn, t. ex. wir hatten ihn in
unsern ten; fisk. äv. not; nätformig kasse. Ein
t aufstellen jakt. sätta ut ett nät; ein t
aussetzen lägga (sätta) ut ett nät; e-m ein t
stellen bildl. lägga ut ett nät (en snara) för
ngn; te stricken binda (knyta) nät; sich im
te jds fangen biui. fastna i ngns garn; in
seinem eignen t gefangen werden bildl. fastna
i eget nät, gå i egen fälla; ins t gehen
(fallen) bildl. gå (råka, fastna) i fällan (snaran);
e-n in sein (ihr) t locken (ziehen) bildl. locka
ngn i sitt nät el. i sina garn. 2. anat. a) nät,
omen tum; b) t des Auges, se -haut. 3. zool.,
se Gitterfalter. 4. lantm., teckning nät. -ader, fi
-n anat. åder i nätet (omentum). n~ad[e]rig,
a nätådrig. -arbeit, fi -en 1. nät|bindning,
-knytning. 2. filé för broderi. n~artig, a
nät|-artad, -lik[nande], lik ett nät. -auge, n -s -n
zool. fasettöga. -ausbesserer, m nätlagare,
la-gare av nät. -ballspiel, n -[e]s -e [-[lawn]ten-nis.-] {+[lawn]ten-
nis.+} -beutel, m 1. nätväska, kasse att bära i. 2.
anat. bursa omentalis, -blatt, n bot. Goodyera
repens knärot. n~blätt[e]rig, a bot. med
nätåd-riga blad. te Weide Salix reticuiata nätådrigt
vide. -blättleir, pl bot. nicotyieæ
tvåhjärtblads-växter, tvåhjärtbladiga växter, -bruch, m
-[e]s -e† läk. nätbrock, epiplocele. -chen, n
-s se Netz, -darmbruch, m -[e]s -e† läk.
epi-ploenterocele. -druck, m -[e]s -e ⚙ autotypi.
Netze, fi O vätska särsk. hos spindlar.
1. netz|en, -[es]* -te ge-t tr 1. fånga i nät. 2.
knyta (binda) som nät el. nätfomigt.
2. netz|en, -[es]* -te ge-t I. tr 1. isht i högre spr.
fukta, väta; [be]stänka. Den Finger t väta
på fingret. 2.brygg. stöpa. II. intr [h]
jakt., se nässen II. 2. III. refl. Sich t
fuktas, t. ex. die Augen -ten sich mit Tränen.
Netz‖entzündung, fi läk. nätinflammation,
epi-ploitis. -falter, se Gitterfalter, -faser, /*-n
anat. nätlik fiber, -fechter, n rom. ant.
nätkämpe, retiarius. -fischer, m nät-, not|fiskare.
-fischerei, f fiske med nät (not, garn), [-n-flü-g[e]lig, -] {+n-flü-
g[e]lig,+} a zool. nätvingad. -flügler, pl zool. Neu.
roptera nät-, flor|vingar. n-förmig, a nätformig,
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1686.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free