- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1695

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - Nimöl ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Nimöl, n -[e]s nim-, margosa|olja.
Nimrod [’nimrot], m I. npr Nimrod. II. -[e]s
-e [-ro’da] nimrod, väldig jägare.
Nimwegen [’nim]. n npr staden Nijmegen.
Ninivüe[h] [’nimrve:], n npr Nin|eve, -ive.
-it(in) [’viit], m -en -en (/ -nen) ninevit.
n-itisch [’vi:], a ninevitisk.
Niob [ni*’o:p], n -s 0, se -ium.
Niobile [’ni:o-be:], f npr mytol. Niobe. -ejgruppe,
/. Die t konst. Niobegruppen. -ide [’bi:], m
-n -n (/ -n) mytol, niobid.
Niob‖ium [’o:bium], n -s O kem niobium. -säure,
f niobsyra.
Nipp m -[e]s -e (dim. tchen) F 1. klunk, [-mun[-fali].-] {+mun[-
fali].+} E-n t tun ta [sig] en klunk. 2. lur.
E-n t tun ta sig en lur.
nipp, a dial. om hörsel o. syn skarp. ~ zuhören
höra på med spänd uppmärksamhet, F spetsa
öronen; zusehen F ha ögonen med sig.
Nippe, f -n, se Nipp.
Nippel m -s - O nippel. -gewinde, n -s - nip-
pelgänga.
nipp|en, -te ge-t intr [h] 1. im. tr äv. bildl. läppja,
smutta, an (dat.), aus, von på. 2. nty. F ta sig
en lur. N~ « -s O läppjande, smuttande.
Nipp|es [nip(s)], pl t, se -sachen.
Nippflut, f -en fys. o. ⚓ nip|flod, -tid, död tid.
Nippllsachen, pl nipper, småsaker, -schrank, m
-[e]s -e† skåp för småsaker (kuriosa,
pre-tiosa). -tisch, m -es -e, -tischchen, n -s -
ate-nienn, etagär.
Nipp|zeit, f -en, se -flut.
nirgend, adv se -[,s~]wo. Neheim, n npr
-[e]s F Utopien, Schlaraffenland. Er ist ein
Herr von t han är en landstrykare
(vaga-bond). -s , se -[s]wo. -[s]her, adv ingenstädes
ifrån, -[s]wo [’mr], adv ingen|städes, F -stans.
t anders ingen annan|städes, F -stans; ich
weiß t hin F jag vet inte vart jag ska ta
vägen el. vart jag ska vända mig. -[s]wohin,
adv ingen|städes, F -stans.
Nirwana [nir’vaina:], n -[s] (/) O nirvana.
Ni seh|e [’ni: Ja], f -en (dim. -chen, -lein) ark. nisch;
alkov. Flache ~ flacknisch.
Nischel [i:], m -s - dial. lugg, ’kaluv’.
Nisch‖en|blatt [i:], n-[e]s -er† bot. nischblad.
n-enjförmig, a nischformig. -en|gewölbe, n -s
-nischvalv. -lein, n -s se -e.
nischt, l&gty., se nichts.
Niß, f Nisse (dim. tchen, tlein) gnet; lusägg.
Niss‖e, f -n, se Niß. -er, m -s - 1. P karl full
med löss. 2. se Rindsbremse, n-ig, a full med
gnetter, P lusig.
Nißl|kamm, se Lausehamm, -köpf, m -[e]s -e†
huvud fullt med gnetter. -lein, n -s se
Niß.
Nistel [i], f -n, se Nestel 1. n~|n, nist[e]le -te
ge-t intr [h], tr o. refl sich ~ 1. se nisten. 2.
se nesteln. 3. dial. F snoka, rumstera.
nist|en [i], -ete ge-et I. intr [h] 1. bygga bo,
häcka, in (dat.) i. 2. hålla till, ha sitt tillhåll.
II. refl. Sich t 1. slå sig ned; bildl. vinna
insteg; jfr einnisten. 2. Sich an e-n t se
nesteln III. N~, n -s O b obyggande,
häckande.
nister|n, nis^e]re -te ge-t intr [h] sty., se
ni-stein 3.
Nistllkästchen, n -s -kasten, m -s - fågelholk,
-platz, m -es -e† häckplats.
Nitr‖agin [’gi:n], n -s O lantbr. nitragin, -at, n
-[e]s -e kem. nitrat, salpetersyrat salt. -id
[’tri:t, -d-], n -[e]s -e kem. nitrid, n-ier|en, -te
-t tr kem. nitrera. -ieren, n-sO nitrering.
ier|-zentrifuge, f -n ⚙ nitreringscentrifug.
ifika-tion, f -en kem. nitrifikation, salpeter jäsning,
-il, n -s -e kem. nitril. -it, n -[e]s -e kem. nitrit,
salpetersyrligt salt.
Nitro]|bakterie, f -n bot. nitrit-,
salpeter|bak-terie. -benzin, -benzol, n -s kem. nitrobensol.
-gen [’ge:n], n -s kväve, -glyzerin, n -s
nitroglycerin. -gruppe, f kem. nitrogrupp. -körper,
m kem. nitroförening.
Nitro|leum [’tro:], n -s 0, se -glyzerin.
Nitro|[meter, n (m) kem. nitrometer. -naphthalin,
n -s kem. nitronaftalin. -phenol, n -s kem.
ni-trofenol.
Nitrose, f O kem. nitrös.
Nitrol|stärke, f nitrostärkelse. -syl, n -s -e kem.
nitrosyl.-syl|schwefelsäure, f kem.
nitrosyl-svavelsyra. Verbindung, f -en, se -körper.
-zellulose, f kem. nitrocellulosa.
Nitrum [i:], n -s O salpeter.
Nitzel [i], m -s - knyttel, sej sing.
Niveau [ni*’vo:], n -s -s 1. &r. bildl. nivå, t. ex,
auf demselben <v; vågrät yta; jämnhöjd. 2.
geod. nivå, vattenpass, -fläche, f -n elektr.
ekvipotentialyta. -linie, f -n 1. geod.
nivåkurva. 2. elektr. ekvipotentiallinje.
-Schwankung, f -en geoi. nivåförändring. -Übergang, se
Planübergang. -Verhältnis, n -ses -se
nivåförhållande. -Verschiedenheit, f -en
nivåskillnad.
Nivellement [nrvsla’ma:], n -s -s , se
Nivellie-rung. -s -, i sms., se Nivellier-, -s|punkt, m -[e]s
-e geod. triangelpunkt, -s|zeichnung, f -en
ni-vellerings|plan, -ritning.
Nlvellierllarbeit [v], f -en nivelleringsarbete.
n-|en, -te -t tr nivellera, avväga, -en, n -s 0,
se -ung. -er, m -s - nivellör. -fernglas, n -es
-erf, -fernrohr, n -[e]s -e tub på
nivellerings-instrument, -instrument, n -[e]s -e, -kreuz, n
-es -e nivellerings-, avvägningsinstrument,
-latte, f -n nivelleringsvattenpass. -maschine,
se Planierungsmaschine. -[maß]stab, m -[e]s
-ef, se -latte. -schraube, f -n B
inställningsskruv. -ung, f -en nivellering, avvägning,
-ungs|zeichen, n geod. fixpunkt.-wage, f -n, se
Niveau 2.
Nivose [ni-’vo:z], m -[s] -s nivöse 4:e månaden i
franska republikens kalender.
nix, P, se nichts.
Nix [i], m -es -e mytol, näck, strömkarl, -blume,
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1703.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free