Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - November ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
November [’vsm], m -[s] - november,
vintermånad. iwgrau, a novembergrå. n^haft,
lich, a novemberjaktig, -lik. n^|n, *te -t opers
[Å] t. Es -t det snöslaskar (är snöslask) som
i novenibur. -nebel, m novemberdimma, -regen,
m novemberregn. -schwärm, m -[e]s -e† astr.
november|meteorer, -stjärnfall, bielider.
-sturm, in -[e]s -e† novemberstorm, -tag, m
-[e]s -e novemberdag.
Novenen [’ve:], pl kat. kyrk. novena[ria]. >
Novex [’noivsks], m - - F, se Neuling.
Novität [v], f -en novitet, nyhet i modevåg o. d.
n~en|lüstern, a nyhetslysten, F pigg på
nyheter. -en[zettel, m förteckning på nyheter
(no viteter).
NOviZ [’vilts], m -en -en, se -e I. -e, kat. kyrk.
I. 771 -n -n manlig novis. II. f -n kviunlig novis,
-en|meister, m novismästare, -en|tum, n -[e]s 0,
-iat [vi], n -[e]s-e novitiat. -in, f -nen ibi.,
se -e II.
Novokain [no-vo’ka/im], n -s O läk., farm.
novo-kain.
Nov|um [v], n -ums -a ngt nytt; nytt faktum.
-a hand. nyheter.
Nowaja Semlja ^noiva-ja: ’zsmlia:], n npr geogr.
Novaja Zemlja.
Nowgorod [’nov], n npr staden Novgorod.
Noyaden [no’o/jcr.don], pl hist. noyades under
franska revolutionen.
Noyau [no-a/jo:], m -s -sX fortif, noyau, kärna,
kärnfästning.
NOzN, förk. = Nordost zu Nord.
Nr., förk. = Nummer. N. R., förk. bokh. = neue
„ Rechnung. Nro., förk. = Numero. NS., förk. ’ =
Nachschrift. N.S., förk. = 1. Nachschrift. 2.
nach Sicht. 3. se följ. n.St., förk. = neuen Stils.
N.T., förk. = Neues Testament. Nto., förk. =
netto.
Nu, n (in) oböji. ögonblick. Das (der) r nuet;
im r, ᚼ in einem r i (på) ett ögonblick, F
i en handvändning (ett nafs, ett huj), ett tu
tre, innan man vet (visste) ordet av.
nu, adv o. interj dial. o. P, se nun. r! r! nå nå!
seså, seså! na r, se na; r aber! va nu då!
also! nå då! nå ja! jaha!
Nuanclle [ny-’a:so], f -n l.äv. bildl. nyans, [färg-]
skiftning; anstrykning. 2. teat., se
Szenenspiel. n-ier|en [’si:], -te ’t tr nyansera,
-ierung, f -en nyansering.
Nubi|[en, n npr Nubien, -er, m -s - nubier.
-erin, f -nen nubiska, nubisk kvinna,
-er-land, ra, se -en.
nubilier|en, -te -t tr molnhölja, hölja i moln.
Nubilität, f O nubilitet, kvinnas
äktenskaps-mognad,
nubilös, a molnhöljd, mulen,
nubisch, a nubisk.
Nüchterling m -s -e nykter (prosaisk) männi
ska; jfr nüchtern I. 4.
nüchtern, I. al. fastande, på fastande måge.
/NKalb spädkalv icke åtta dagar gammal, F
nykterdansare; auf ren (rem) el. mit rem
Magen på fastande måge, med tom måge;
~ rauchen röka på fastande måge; noch r
sein vara fastande, icke ha ätit (förtärt)
något. 2. nykter, t. ex. sich r halten, icke
berusad; avhållsam. Ganz r F äv. spiknykter;
»v werden äv. nyktra till; ordspr., se büßen II.2.
3. måttlig, återhållsam; tarvlig, frugal, t. ex.
re Mahlzeit, r macht reich ordspr. ung. magert
kök gör stinn pung. 4. widi. nykter, sansad,
lugn, t. ex. rer Mensch, res Urteil; i förklen.
bet. andefattig, inskränkt, fadd, platt,
prosaisk, kälkborgerlig; om stil äv. torr. 5. om mat
och dryck fadd, smaklös; om drjck äv. duven,
jolmig, ibi. svag, ’tunn’. II. tr se err.
N^heit/y* O 1. fastande tillstånd. 2.
nykterhet, avhållsamhet. 3. måttlighet,
återhållsamhet. 4. bildl. nykterhet, sans, lugn;
ande-fattighet, inskränkthet, faddhet, platthet,
prosaiskhet, kälkborgerlighet.
Nucke, Nücke, f -n F 1. nyck, infall, kapris.
Das hat seine m det har sina svårigheter.
2. ondskefullhet, dolskhet.
Nuckel, n-s - dial. P di-, späd|gris. n~|n, nuh-
k[e]le -te ge-t intr [h] P dia, patta.
nückisch, a F nyckfull, egensinnig, ’nyckig1.
Nu cl-, se Nukl-.
Nudel, f -n (dim. rchen) 1. kök. nudel,
vermi-cell. 2. degkula att göda fjäderfä med. 3. F sty.
skämts, knubbigt barn, mullig flicka (kvinna),
’tjockis’, ’rulta’. -brett, n -[e]s -er 1.
nudel-bräde. 2. F liten teater, n^dick, a F rund
som ett klot, klotformig, ’ruitig’, -er, se
Nudlër. -form, f -en nudel-, vermicelljform.
n^förmig, a nudel-, vermicell|formig.
füt-terung, f gödning med degkulor, -grieß,
m -es hand. semolinagryn. -holz, n -es -erf
nudel-, vermicell|kavle. -macher, m -s -
nudel-, vermicell|tillverkare. n~|n, nud[e]le -te
ge-t tr 1. göra nudlar (vermiceller); pressa,
rulla, t. ex. etw. in den Händen r. 2. goda
fjäderfä med degkulor; äv. bildl. fullproppa med mat
el. andlig spis. -rolle, f -n, se -holz, -spritze, f
-n ntidel-, vermicell|sprits. -suppe, f -n soppa
med nudlar (vermiceller). -teig, m -[e]s -e
nudel-, vermicell|deg. -walze, f -n, se -holz.
Nudität, f -en nuditet, nakenhet; anstötlig
bild; slipprighet, oanständighet.
Nudler m -s - en som göder, godare av fjäderfä.
Nugget [’nAgit], m -s -s nugget, guldklimp.
Nuklellase [nu’kle-’aiza], f -n kem. nukleas. -in
[’i:n], n-s O nuklein. n-insau|er, a
nuklein-syrad. -res Salz, se -insäuresalz. -insäure, f
nukleinsyra. -insäuresalz, n -es -e
nuklein-syrat salt. -oproteid [te-’irt, -d-], n -[e]s -e
fysiol, kern. nukleoproteid. -|us [’nu:kle-os], m
-us -i biol. nukleus, cellkärna.
Null, I. f1. -en äv. bildl. om pers. nolla, t. ex. e-e
~ schreiben, setz e-e r dranl bildl. om person
äv. nullitet. Er ist e-e wahre (die reine) r
han är en riktig (F komplett) nolla. 2. O
O saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ᚼ mindre brukl. ⚔ militärisk term. ⚓ sjöterm. ⚙ teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
