- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1706

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N - null ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


noll, t. ex. das Thermometer steht auf bidl.
die Aussichten sind auf ~ gesunken, wir
haben fünf Grad über (unter) ibi. intet,
ingenting. Nummer ~ nummer noll, et) hand.
extra kvalitet, b) förblommerat toalett, klosett,
W.C.; das Ergebnis war gleich o, var lika med
noll; die Nachfrage war gleich ~ var så gott som
ingen; etw. auf o, herabdrücken, -setzen, se
nichtig (machen). 3. -en, so 1. Niete. II. n
-[s] -s kort. noll[e].^ a oböjl. noll, t. ex. ~
Grad; ingen, intet (inget), inga, t. ex. ~
Fehler haben; ogiltig; tennis noll, scratch; se f. ö.
und nichtig under nichtig 2. -ablesung, f
en elektr. nollavläsning. -auslösung, f -en elektr.
nollutlösning.
Nulleiter m, Nulleitung, f -en elektr. noll-,
neutral-, mittel|ledning.
1. null[en, -te ge-t intr [/i] F. Dreimal
(viermal m. m.) ge-t haben vara över (ha fyllt)
trettio (fyrtio m. m.) [år].
2. null[en, -te ge-t intr [h] dial. suga, t. ex. om
bara am Däumchen o>.
Nullligrad m -[e]s -e, se -punkt, n-gradig, a
nollgradig. -ifikation, f -en upphävande,
annul-lerande; isht statsr. nullifikation. n-ifizier[en,
-te -t tr upphäva, förklara ogiltig, annullera.
-ifizieren, n -s 0, -ifizierung, f -erø, se-ifikation.
Nullinie, f -n mat. nollinje.
Null‖isogone, f -n tys. nollisogon. -isokline, f
-n tys. nollisoklin. -ität, f -en, se Nichtigkeit.
-itäts|klage, f -n jur. nullitets|besvär, -klagan,
-leiter, Be Nulleiter, -leitung, se Nulleitung.
-linie, se Nullinie. -meridian, m -s -e astr., geogr.
noll-, initial|meridian. -partie, f -n tennis
love-set, 6—0. -pasch [a], m -es -e[f] blank
bricka i domino, -punkt, m -[e]s -e mat. origo;
fys. nollpunkt; av.fryspunkt. -Spannung, f -en
eiektr. nollspänning. -spant, n -[e]s -en ⚓ [-noll[-kryss]spant.-] {+noll[-
kryss]spant.+} -spiel, n -[e]s -e tennis love-game.
Stellung, f -en elektr. nollställning, -strich, m
-[e]s -e noll [streck] på termometer, -wert, m -[e]s
-e elektr. nollvärde, -zeichen, n noll[tecken],
nolla, -zirkel, m O punktcirkel.
Numer‖al[e, n -es -ien o. -ia räkneord, -i [-[’nu:-mcrr], -] {+[’nu:-
mcrr],+} pl 1. Numeri, fjärde moseboken. 2.
se -us. n-ier[en, -te -t tr numrera, sätta
nummer på. Neu ~ numrera om, sätta nya
nummer på; die Seiten o, äv. paginera. -ieren, n
-s 0, se -ierung. -ierlmaschine, f -n
numrerings-, paginerings]maskin, -ierung, f -en
numrering, n-isch [’me:], a mat. numerisk,
siffer-, t. ex. öje Gleichung, -o [’nuimaro:], n
-s -s (förk. No., Nr., Nr o.) nummer, num[e]ro
(förk. N:o, n:o). f v» Sicher, se Nummer, n-os, a
(sup. -est) 1. talrik. 2. rytmisk, -]us [-[’nu:-me-rus], -] {+[’nu:-
me-rus],+} m -us -il. tal. 2. gram. numerus. 3.
metr. o. ret. numerus, rytm.
Numidlle [’mi:], m -n -n -[i]er, m -s -
numi-der. -[i]erin, f -nen numidiska, numidisk
kvinna, n-isch, a numidisk. o>e Jungfrau,
se Jungfernkranich.
Numismatüik [’ma:tik], f O numismatik,
mynt|-kunskap, -kännedom, -iker, m -s -
numismatiker, myntkännare, n-isch, a numismatisk.
Nummer, f -n (dim. o>chen, ojlein,
Nümmer-lein) (förk. Nr.) i aiim. nummer (förk. N:r, n:r);
hand. äv. à) storlek; b) kvalitet, sort; c)
bomärke; skoi. poäng. E-e feine (nette) ~ F iron.
ett fint (snyggt) nummer; fortlaufende ~
löpande nummer; in fortlaufender ~ i
num-mer|följd, -ordning; e-e (keine) gute o, bei
e-m haben vara väl (illa) anskriven hos ngn,
stå väl (illa) till boks hos-ngn; ~ eins (zwei
m. m.) nummer ett (två m. m.); ~ Eins
nummer ett, det förnämsta (bästa, viktigaste),
huvudsaken; ~ Nidl, se Null I. 2; ~ Sicher
(Sieben) F finka, kurra, sinkabirum fängelse;
e-n auf ~ Sicher (Sieben) bringen F sätta
ngn i finkan m. m., sätta ngn inom lås och
bom, bura in ngn; ~ Sicher gehen F hålla sig
(vara) på den säkra sidan; er wohnt [auf] ~
10 han bor i nummer 10 på hotell; in o*n om
bokverk äv. häftesvis; mit o,n versehen numrera,
-folge, f -n nummer|följd, -ordning, -klappe,
f -n nummerklaff vid ringledning, -lein,
Nümmer-lein, n -s -, se Nummer. n~|n, numm[e]re -te
ge-t tr numrera, sätta nummer på, förse med
nummer (siffror), -nagel, m -s -†
nummersticka.-n|aufgabe, f -n nummer uppgif t,
uppgift på nummer, -[n]tafel, f -n nummertavla,
-[n]ziehung, f -era lotteridragning. -pfahl, »i-[e]s
-e† nummerpåle. -presse, f -n, se
Numeriermaschine. -Schalter, m -s - telef,
nummerom-kastare. -Scheibe, f -n telef, nummerskiva.
-Schild, n -[e]s -er nummerplåt, -stein, m
-[e]s -e mil|sten, -stolpe. -Stempel, m
nummerstämpel. -tafel, se -[n]tafel. -vertauschung,
/-en utbyte (ombyte) av nummer, -vogel, m
zool. Vanessa Atalanta amiial. -Zettel, m post.
num-meretikett. -Ziehung, se -[n]ziehung.
Nummulit [’li:t], m -en -en geoi. nummulit.
-en|ka| k, m -[e]s nummulitkalk.
nun [u:], I. adv l.temporait nu, t. ex. ~ ist die Zeit
da, was fangen wir ~ an? die Eltern waren
~ gestorben, ~ endlich nahte die Stunde der
Entscheidung; för närvarande. ~ erst [recht
nicht], se erst 9; ~ da du mich kennst, da du
mich o, kennst nu då du känner mig; was oj?
vad nu då? ~ wieder einer en till (igen),
åter en; von oj an a) från denna stund,
hädanefter, för framtiden; b) [allt] sedan dess.
Se äv. nimmer. 2. under förhandenvarande
omständigheter nu, t. ex. es ist ~ einmal nicht
anders, wenn ~ das geschieht, so ist alles gut,
wenn er o> recht hätte! ~ sage noch einer!
F nå det må jag då säga! hör man på bara!
es wird ~ Zeit, daß .. det blir nu på tiden. 3.
anknytande till ett föregående sammanhang nu, t. ex. ~
lebte aber damals sein Vater noch; lämnas
stundom oöversatt, t. ex. er weiß dies ~ wohl nicht
detta vet han nog inte. 4. SS. inledande partikel
nå, t. ex. oj, hatte ichs nicht gesagt, o*, wir
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 19:44:39 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/desv1932/1714.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free