- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1719

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - O - Odontologie ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

-ologie [’gi:], f -n odontologi, läran om
tänderna. -orniten fni:], jpl paieont. tandfåglar.
Ödung, f -era, se Öde.
Odyß [Mys], se Odysseus.
Odyss‖ee [’se:], f -n odyssé, o-eisch, a 1.
odys-seisk. 2. Odysseus-, -eus [’dysoys], m npr
^Odysseus.
Öe, f -n nty., se ö.
1. Ofen, n npr stad Buda.
2. Ofen, m -s -† (dim. Öf\chen, -[e]lein) 1. ugn,
spis, kakelugn; bak-, stek|ugn. Eiserner ~
järn|ugn, -kamin; der feurige el. glühende ~
bibl. den brinnande ugnen; ~ des Elends bibl.
lidandets ugn; der ~ ist eingefallen ordst.
det har blivit tillökning i familjen; der ~
ist nicht für dich geheizt ordst. det går din
näsa förbi; den Hund aus dem el. vom ~ zu
lochen wissen ordst. inte vara bortkommen,
känna till knepen; sie sind aus e-m ~ ordst.
de äro av samma ull el. skrot och korn;
hinter dem ~ hocken bildl. sitta bak spisen
el. i spisel-, kakelugns|vrån; hinterm ~ ist
leicht hriegen ordspr. lätt att vara hjälte
hemma ; hinter dem warmen sitzen bildl. vara
en stug[u]-, hemma|sittare; man sucht
niemand hinter dem wenn man nicht
dahinter gesessen <i>hat <small>ordspr.</i></small> ingen söker en annan
bakpå ugnen, som ej själv varit där förut;
nicht hinter dem ~ der Mutter wegkommen
F gå i sin mors ledband, ständigt hänga mor
sin i kjolarna; etw. hinter den ry, werfen
kasta ngt åt sidan el. i skräpvrån. jfr Hund.
2. ⚙ ugn, a) metaii. smält-, mas|ugn, b)
för tegel m. m. bränn-, tork-, darr|ugn. Hoher
nu, se Hochofen, -anrichter, m O arbetare
som sätter in tegel i ugnen, -arbeiter, m
masugnsarbetare, -aufsatz, m -es -e†
överstycke till en kakelugn el. öppen spis;
kakelugnskrans. -auge, n -s -n ⚙ metall, öga i
masugn.-bank, f -e† spisel-, kakelugns|bänk.
-besen, m bagares ugns|kvast, -viska, -blase, f
-n reservoar i kakelugn, -blech, n -[e]s -e
1. [kakel]ugnsplåt. 2. ugnslucka, -brand, m
-[e]s -e† ⚙ sats, uppsättning, -bruch, m -[e]s
-e† ⚙ metall, ugnsbrott, -bruder, m -s -f, se
-hocker, -brust, f -e† ⚙ masugnsbröst,
-brü-ter, se -hocker. -darre, f -n ⚙ kölna.
-dar-ren, n torkning i köina. -darrkammer, f -n,
se -darre, -ecke, f -n spisel-, kakelugns|vrå.
-fabrikant [’kant], m -en -en
kakelugns|fabri-kör, -makare. -farbe, f -n, se Graphit, -fenster,
n ugns-, kamin|fönster av glimmer, -feuer, ra
ugnseld, -form, f -en O i masugn forma,
fri-scherei, f O metan, puddling, -fuß [u:], m -es
-e† ugnsfot. -futter, n -s - O i masugn
beklädnadsmur. -gabel, f -n 1. ugnsraka. 2.
eldgaffel. -galmei [’gal], m -[e]s -e, se -bruch.
-gang, m -[e]s -e† ø masugnsgång. -gas, ra
-es -e ⚙ masugnsgas. -gekrätz|[e], n -es
ngnskräts. -geld, n -[e]s -ei* bakpengar,
-gerate, pl kakelugnstillbehör: eld|gaffel, -tång
0. -skyffel, -gewölbe, n -s - O byggn. ugnsvalv.
-gezäh|[e], n -[e]s -e ⚙ masugnsverktyg, -gicht,
f -era O masugn uppsättningsmål. -gießer, m
kamingjutare. -gitter, n kakelugns-,
sprak|-galler. -haken, m -s - spiskrok; jfr -hrüche.
-haube, f -n ugns-, spisel|huv. -heizer, m
ugns-eldare. -herd [e:], m -[e]s -e eld|stad, -rum,
kakelugn, -hitze, f [kakel]ugnsvärme,
-hok-ker(in), m (/) F en som sitter i spiselvrån,
stuggris, stug[u]-, hemma|sittare.
o~hockerisch, a % hemmasittande, -hölle, f, se -nische.
-kachel [a], f -n ugnskakel, -kamin [’mi:n], m
-s -e järnkamin, -kessel, m, se -blase, -klappe,
f -n ugnsspjäll. -kränz, m -es -e†, se -aufsatz.
-kratze, f, se -krücke. -krone, f -n, se -
aufsatz. -krücke, f -n ugnsraka. -ladung, f -era,
se -brand, -loch, n -[e]s -er† ugns|hål,
-öppning. Schwarz wie ein ~ svart som beck el.
sot, mörk som graven, -macher, m, se
-fabrikant. -mantel, m -s -† spiskappa, -meister,
m O masmästare, -mund, m -[e]s -e o. -e[r]f
⚙ ingöte; jfr -loch, -nische [i:], f -n
kakelugnsnisch.
Ofenpest [’o:-’ps], n npr geogr. Budapest.
Ofen‖platte, f -n [kakel]ugns-, spisel|häll,
ugnsplatta. -rauch, se Hüttenrauch, -rechen, m
ugnsraka. -reise, f -n ⚙ masugu [mas]u pis-,
smältnings|kampanj. -röhr, n -[e]s -e, -röhre,
f -n 1. kakelugnsrör. 2. kakelugnsnisch. 3.
F skämts, hög hatt, skorsten, stukis. -rost, m
-es -e ugns|rost, -rist. -roststab, m -[e]s -e†
roststång, -ruß [u:], m -es -e ugnssot. -sau, se
Eisensau. -Schacht, m -[e]s -e[f] ⚙
masugnsschakt. -scharre, f, se -krücke. -Schaufel, f -n
1. ugns|spade, -rissla. 2. eldskyffel,
-schieber, m, se -hlappe. -schippe, f - ra, se -schaufel.
-schirm, m -[e]s -e eldskärm, -schlacke, f -n
masugnsslagg. -Schlund, m -[e]s -e†
ugns|hål, -öppning. -schwamm, m -[e]s-ef,se -bruch.
-schwarz, n -[es], -schwärze, f -n ugns-,
spi-sel|svärta, pottlod. -setzer, m
kakelugnsma-kare. -sims, m (n) -es -e kakelugnshylla, -sohle,
f -n ⚙ ställ-, härd|botten. -speiser, se -heizer.
-Stein, m -[e]s -e bränd tegelsten, -topf, m
-[e]s -e†, se -blase, o-trocken, a om malt
torkad i kölna. -tiir, f -en [kakel]ugnslucka,
kakelugnsdörr. -Verankerung, f -era ⚙
förstärkning av ugn med järnband, bördjärn ta. m.
-vogel, m zool. Furuarius rufus ugnfågel, -voll, m
så mycket som sättes i ugnen för varje gång,
bag. ugn, bak, O sats. -vorsetzer, m kamin-,
[kakel]ugns-, sprak|galler. -Wärter, m bag. en
som passar ugnen, ugnsskötare, -winkel, m, se
-ecke, -wisch, m -es -e, -Wischer, m bag.
ugns|kvast, -viska, wolle, f O slaggnll. -ziegel,
m 1. eldfast tegel. 2. kakel.
offen, (off[e]ner ~si) a i aiim. öppen, t. ex. ~es
Boot, nue Fehde, ~es Hängelager, ~er
Pleuelkopf, nue Silbe, e-n n*en Sinn für etw.
haben, auf <ver Strafe, <^es Wesen; om fartyg
äv. odäckad ; järuv. klar, t. ex. ~e Einfahrt;
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1727.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free