Print (PDF) - On this page / på denna sida - P - Patschfuß ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Patschfuß
- 1759 —
pausieren
Patschllfuß, m -es -ef" 1. se Plattfuß. 2. F
drummel, klumper. p-füßig, »e plattfüßig. -hand,/
-e†, -Händchen, n, se 1. Patsche 2. p-naß [-[’pa-’na-],-] {+[’pa-
’na-],+} a F genom-, dy|våt, -blöt, luugsur.
Patschuli [’patju’li:], n -s -s pat|schuli, -chouli.
-duft, m -[e]s -ef patschulidoft, lukt av
patschuli. -öl, n -[e]s -e patschuliolja. -parfiim
[’fy:m], n -s -e, se Patschuli.
Patsch|wetter, n -s slaskväder,
patt, a predik., schack, patt, t. ex. ~ werden. E-n
~ machen (setzen) göra ngn patt.
Patte, f -ti 1. tass, labb. 2. skrädd, uppslag;
ficklock; slejf.
Pattelllesche, -espe, se Esche.
pattier|en [’ti:], -té •t tr 0 linjera med notlinjer,
pattinsonierllen [’ni:], -té -1 tr 0 meun.
pattin-sonera. P-kessel, m pattinsonerings|kittel,
-panna.
Patz, m -es, diai., se Kopfgrind.
patzig, a F morsk, stursk, kaxig, nosig, P
uppkäftig; dryg, förmäten. P~keit,/-en F
morskhet, sturskhet, kaxighet, nosighet, p
uppkäftighet; dryghet, förmätenhet.
pau|en, -te ge-t intr [Å] diai. F gnälla, pipa.
Pauk|]ant [’kant], m -en -en 1. studentspr.
duel-lant. 2. F, se -en|scÅ^tører. -anzug, m -[e]s -ef
duelldräkt, -arzt, m -es -ef duelläkare.
-bo-den, m -s -[/•], se -saal. -doktor, m -s -en, mc-arzt.
Pauk||e, f-n 1. mus. puka, timbal, t. ex. die r
schlagen, Midi, mit m und Trompeten
empfangen. Der r ein Loch machen biidi. tvärt
göra slut på saken, komma till slut; mit m
und Trompeten durchfallen F bli
grundkug-gad. 2. se Kaffeetrommel. 3. a) anat., se
-e?i\-höhle; 6) iäk. bubon. 4. studentspr. o. F högtidligt
ei. dundrande tal, harang, t. ex. e-e r
schwingen; [straff]predikan, moralkaka, p-]en, -tege-t
I. intr [/i] 1. mus. slå på puka. 2. se II. 3. F
hålla ett högtidligt ei. dundrande tal,
harangera, orera; predika. 4. F [storm]plugga,
blockläsa. 5. studentspr. duellera, slåss, t. ex. mit
e-m r. II. tr F dunka, trumma, hamra [på],
t. ex. das (ei. intr. auf dem) Klavier r; slå [i],
t. ex. [auf] die Kanzel piska ei. klå upp,
dänga på, t. ex. e-n gehörig r. iii. refl.
studentspr. Sich «n», se I. 5. Sich aus etw. r
genom duell återupprätta sin ära.
Paukenllfell, n -[e]s -e 1. pukskinn. 2. se
Trommelfell. -höhle, f -n anat. trumhåla,
tympa-num. -klang, m -[e]s -ef pukors klang ei.
dån. -klöpfel, m pukpinne. -saite, / -n anat.
trumhålans sträng, chorda tympani. -schall,
m -[e]s -e[f], se -klang, -schlag, m -[e]s -ef
pukslag. -schläger, m pukslagare. -schlegel,
m9 -stock, m -[e]s -ef se -klöpfel. -treppe, /
-n anat. scala tympani. -wirbel, m pukvirvel.
Pauk||er, m -s - 1. se -en]schläger. 2. se -ant 1.
3. F a) skolfux; b) se Einpauker, -erei, f-en
1. studentspr. mensur, duell. 2. se Prügelei.
-esel, ra, -fuchs, m -es -ef studentspr. recentior
som bär värjorna till duellsalen, -hahn, m
-le |S -ef studentspr. notorisk duellant, styv
fäktare, -handschuh, m -[e]s -e fäkt-,
duell|-handske. -komment [’ma:], m -s -s mensur-,
duelljstadga. p-lustig, a livad för att
duellera. -opfer, n -s - en i duell besegrad, -saal,
m -[e]s -säle fäkt-, duell|sal. -sau,/, -schwein,
n tur i duell[er], -simpelei [’lai:],/
duell-fåneri. -wichs, m -es duellkostym.
Paul, m npr (dim. -chen) Paul, Pål. Peter und
«v» ordst. Per och Pål, kreti och pleti. -|a [a:],
/ npr (dim. -chen) Paula, -i, se -us.
Pau|liese, / -n diai. F kinkblåsa, piplisa,
gnällspik.
Paulin|[e [’li:na],/w/?r Paulin|a, -e. p-isch [’li:],
a teol. paulinsk, t. ex. Lehrbegriff\ Pre
Briefe, -ismus [’nis], m - teol. paulinism,
Pauli lära.
paullisch, se -inisch.
Paul]us, m npr gen. -i Paulus, -akten, pl teol.
Paulusakter, Acta (Actus) Pauli, -blume, se
Frühlingsschlüsselblume.
Pauper||ismus [paupc’ris], m - pauperism,
massfattigdom. -ität [’ts:t], / fattigdom, armod,
•itäts|zeugnis, n -ses -se jur. fattigdomsbevis.
Pausback, m -[e]s -e rund-, tjock|kindad
människa, i sht tjockkindat barn, ’kyrkängel*, -e,
f-n, -en, m -s - tjock kind. p~ig,
pausbäk-kig, a rund-, tjock|kindad.
Pausch, se Bausch.
Pauscha||le [’Ja:le:, -lo], n -es -ien hand., se
-summe, p-ier|en [’li:], -te -t tr värdera i runt
tal. p-iter [’Ja:], adv i runt tal ei. i klump,
-kauf, m -[e]s -ef partiköp, köp i parti,
-quant|um, n -ums -en o. -a, -summe, f-n rund
summa, medeltals-, klump|summa,
totalbelopp; anslag.
Pausche, / ■» 01. sadelm. puta, vulst p& sadel.
2. metan, tenn-nas.
Päuschel, se Bäuschel 1.
1. pauschen, se a) bauschen 1.1; b) 2. pausen.
2. pausch|en, -[e]st -te ge-t tr/Ø metan, [-[raf]fi-nera,-] {+[raf]fi-
nera,+} rena tenn.
Pauschllquantum, -summe, se -a\quantum,
-al\-summe.
Pauscht, n -es -e 0 papperstillv. stapel av omkr.
200 ark o. 201 filtar.
Pauschvergiitung, / -en anslag. ~ auf
Amtskosten expensanslag.
1. Pause, / -n i aiim. paus, äv. uppehåll,
avbrott, skol. rast, t. ex. zehn Minuten e-e ~
machen. Sechs Takte <x/[»] mus. sex takters
paus.
2. Pause, / -»Ol. puns vid mönsteruppritning o. d.
2. vävkopia, kalk.
1. paus|en, -[es]* -te ge-t, se -ieren.
2. paus|en, -[es]* -te ge-t tr 0 punsa; kalkera.
Pausllen|zählen, n mus. räkning av pauser, -en|-
zeichen, n mus. paustecken, p-ier|en [’zi:], -te
-t intr [Å] pausera, göra en paus, ett
uppehåll ei. ett avbrott; vila, t. ex. e-e Stunde von
der Arbeit r.
0 saknar plur. † omljud. F familjärt. P lägre språk. ‡ mindre brukl. j&c militärisk term. »i* sjöterm. 0 teknisk term.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
