Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Petroleumheizung ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
haltig, innehållande petroleum, -heizung, f
uppvärmning med fotogen; jfr -feuerung.
-kochapparat, m -[e]s -e, -kocher, m -s
-koch-ofen, m -s -† fotogénkök, -kraftmaschine, f
-ra O petrolenm|maskin, -motor,
fotogenmotor. -lampe, f -n fotogén-, petroleum|lampa.
-laterne, f -n fotogenlykta, -lokomoblle, f -n
⚙ fotogenlokomobil. -motor [’mo:], m -s -en
[’to:], se ’Kraftmaschine, -niederlage, f -n
fotogén-, petroleum|upplag. -ofen, m -s -f
fotogenkamin. -pflug, m -[e]s -e† ⚙ lantbr.
maskin-plog driven av petroleummotor, -prober,
-prüf er, m -s - ø petroleum pro vare, särsk.
[Abels] apparat för undersökning av
eldfarliga oljor, -quelle, f -n petroleum-,
nafta[-källa. -raffinerie [’ri:], f -n ⚙
petroleumraf-tinaderi. p^reich, a petroleum-, nafta|rik.
-sprit, m -[e]s -e ⚙ petroleumsprit, konstgjord
terpentinolja, -tankdampfer, m -s - &
tankångare för petroleuintransport, -wagen, m
-s - vagn med petroleummotor, -weib, n -[e]s
-er, se Petroleuse. -werft, n -[e]s -e (/ -en)
vL petroleumkaj för lossning och lastning av lysoljor.
. -zisternenwagen, m -s - jamv. oljecisternvagn.
Petrollleur [’lo:r], m -s -e hist. petrolör. -euse
[1e:za], f -n hist. petrolös.
Petro]logie [’gi:], fi se -graphie.
Petrus, (gen. Petri el. des m) m I. npr Petrus,
Peter. Der heilige m S:t Peter el. Petrus. II.
studentsiaug portnyckel, -akten, pl teol.
Petrus-akter. -apokalypse, fi teol. Petrus’ apokalyps.
-briefe, pl teol. Petrus’ brev. -evangelium [v],
n -s teol. Petrus’ evangelium, -fisch, m, se
Heringskönig a).
Petschaft [’pst], n -[e]s -e pet-, pit|schaft,
pit-scher, sigill, signet. Sein m avf (ack.) etw.
drücken sätta sitt sigill på ngt, sigillera ngt.
-abdruck, m -[e]s -e† sigillavtryck, -ring, m
-[e]s -e sigill-, signet|ring. -Stecher, m
sigill-gravör, pitscherstickare. -wachs, n -es -e
sigillack.
1. Petsche, fi -n ⚙ torkrum i saltverk.
2. Petsch‖e, fi -n ⚓ åra. p-|en, -te ge-t intr [ä]
styra med åra.
Petschenege [’ne:], m -n -n folkslag petjeneg.
Petschier [’Ji:r], n -s -e föråidr., se Petschaft.
p^|en, -te -1 tr försegla med pitschaft,
sigillera, lacka igen.
Pettinet m. m., se Petinet m. m.
petto. In m haben, behaltenel. führen a) ha
in petto, behålla för sig själv, hemlighålla,
förtiga; 6) ha på hjärtat.
Petulanz [’länts], fi uppsluppenhet, ysterhet.
Petunie [’tu:nia], fi -n bot. petunia.
Petz [s], m -es o. -en -e (dim. -chen, -lein) björn.
[Freund el. Meister] m F Nalle, -e, f -n 1.
björn|hona, -inna. 2. tik, nynda. 3. se -er(in).
4. P gatslinka. -el, se Betzel. p^|en, -[es]£
-te ge-t intr [ä] o. tr F 1. angiva ngn, skvallra
på ngn. 2. se pfietzen 1. -er(in), m (fi) F
angivare, skoisiang skvallerbytta.
Petzit [’tsi:t], m -[e]s -e min. petzit,
tellurguld-silver.
Peutingersch [’poy], a. Die me Tafel geogr.
Peu-tingerska kartan, Tabula Peutingeriana.
Peyersch, a. me Drüse anat. Peyersk körtel.
Pf., förk. = Pfennig.
Pfad m -[e]s -e (dim. Pfäd[chen, -lein) [gång-,
fot]stig; bildl. stig, väg, stråt. Der m der
Tugend dygdens väg; krumme me bildl. krok-,
smyg|vägar; die me jds kreuzen bildl. korsa
ngns planer.
Pfadfinder m 1. banbrytare, för[e]gångsman,
pionjär. 2. skaut[pojke], goss-skaut.
-bewegung, f skautrörelse. -bund, m -[e]s -e
skaut-förbund. -in, fi -nen 1. banbryterska,
före-gångerska. 2. skautflicka, flickskaut.
pfad‖los, a stiglös, ovägad, obanad. P-schau,
fi -en vägsyn. P-sucher(in), se P-finder(in) 1.
Pfaff m -en -en 1. se -e. 2. ⚙ nötpåtryckare
för gevär.
Pfäffchen, n 1. se Pfaffe. 2. se Papchen. 3. zool.,
se a) Dompfiaffe 2. b) Braunkehlchen.
Ptaffi|e, m -en -en (dim. Pfiäff\chen, -lein) 1.
präst, vani. fö rak ti. svart-, präst|rock. mn und
Hunde verdienen ihr Brot mit dem Munde
ordspr. prästen, klockarn och hunden tjäna
födan med munnen. 2. zool., se Wasserhuhn.
p-|en, -te ge-t intr [ä] ᚼ ha prästerliga låter.
Pfaffenilart, /. Nach m på prästers vis, enligt
prästers sed. -baum, rn bot. Evonymus europæa
benved, alster, -beere, se Ahlbeere, -binde,
f, se Zehrwurz. -birne, fi -n dessertpäron,
-bißchen, n läcker-, god|bit, bästa biten av en
stek el. d. -blatt, n -[e]s -er† 1. klerikalt blad
el. organ, klerikal tidning. 2. bot., se-röhrchen.
-blümchen, n, se Betonie. -blut, ra, se Zehrwurz.
-diener, m, se -knecht. -distel, fi se -röhrchen.
-feind, m -[e]s -e präst|fiende, -hatare.
p-fe|ndlich, a prästfientlig, -fisch, m, se Sternseher.
-freund, m -[e]s -e prästvän. -gasse, fi. Die m
geogr. skämts, vänstra Rnenstranden från ehur
till Kein, -geschmeiß, n -es, -gesindel, n -s förakti.
präst|hop, -följe, -kanaljer, -gewalt, fi se
-herrschafit. -gezücht, n -[e]s, se -gesindel.
p-haft, se pf affisch, -herrschaft, fi
prästvälde. -hödchen, -hödlein, -holz, n, se -baum.
-hut, m -[e]s -e† 1. prästhatt. 2. bot.
Gyro-mitra (Helvella) esculenta stenmurkla. -hütChen,
-hütlein, -käppchen, n, se -baum. -kappe, f -n
prästmössa, -kind, n -[e]s -er prästbarn.
-knecht, m -[e]s -e bildl. klerikalismens
legodräng el. lejda kreatur, -kraut, ra, se -röhrchen.
-kümmel, m farm. spiskummin, -latein, se
Küchenlatein. -iaus, fi zool. Acerina cernua [-[snor]-gärs.-] {+[snor]-
gärs.+} -list, fi -en prästlist. p-mäßig, a på
prästers vis, enligt prästers sed. -miitze, f
-u 1. se -kappe. 2. bot. so -hut 2. 3. ⚙ stenläg.
gares jungfru el. handdocka. 4. ⚔ fortif, redan,
-platte, fi —n tonsur, -regiment, n -[e]s, se
-herrschafit. röhrchen, -röhrlein, -röslein, n
bot. Taraxacum offlcinale maskros, -sack, m -[e]s
tr transitivt, intr intransitivt, refl reflexivt verb. [h] haben, [s] sein t. hjälpverb. oskiljbar sms. ~ föreg. uppslagsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>