- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1773

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Pfaffenschelmenstreich ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

F bildl. prästsäck, t. ex. ordat, der n hat keinen
Boden. -Schelmenstreich, m -[e]s -e
prästknep. -schnitt, m -[e]s -e, -schnittchen,
-schnitzel, »1.F prästnäsa. 2. se -bißchen, -schuh,
vi -[e]s -e 1. prästsko. 2. bot., se Frauenschuh
2. -strauch, se Ahlbeerstrauch. -stück, n -[e]s
-e 1. se -bißchen. 2. se -schelmenstreich, -trug,
m -[e]s, se -list. -tum, n -[e]s 1. klerikalism.
2. koii. prästerskap, kleresi. -volk, n -[e]s 1.
folk ar präster. 2. se -gesindel. -wesen, n -s 1.
prästväsen[de], klerikalism. 2. klerikala
ränker. Wirtschaft, f prästvälde, klerikalt
vanstyre; jfr -wesen.
Pfaffjlerei, Pfäfferei, f -en 1. se -entum 1. 2.
präst|list, -knep. -heit, f se -entum.
pfäff‖isch, a förakti. prästerlig, klerikal. P-Iein,
ra, se Pfaffe. P-ling, m -s -e, se Pfaffenknecht.
Pfahl m -[e]s -e† (dim. Pfählchen) 1. påle, stake,
stör, stolpe, stång, ikrocketspei pinne; trädg.
stödpinne, käpp. Ein n ins Fleisch bibl. en påle
(nya övers, törntagg) i köttet; steif wie ein n
bildl. stel som en pinne; e-re ~ ein]rammen,
-schlagen el. -treiben nedslå en påle; in
(zwischen) meinen vier Pfählen bildl. inom egen
hank och stör, inom mina fyra väggar, i mitt
hem. 2. förr skampåle, t. ex. am n stehen, e-n
an den n stellen. 3. her. pal, stolpe. 4.0byggn.
påle. Eiserner, hölzerner n järn-, trä|påle; ~
aus Eisenbeton påle av armerad betong, -hau,
»ra -[e]s -ten 1. byggnad på pålverk. 2. arkeol,
pålbyggnad. -bau bewohner, m pålbyggare.
pl pålbyggnadsfolk. -bauer, m -s o. -n -n
1. se -bewohner. 2. feodaiv. bonde som åtnjöt
skyddsrätt av den stad, inom vars område
han bodde, -baum, m -[e]s -e† träd passande
till påle; timmerträd, p-blind, se stockblind.
-bohle, f -n ⚙ pålplanka. -brücke, f -n
pål|-bro, -brygga, -bühne, f -n ⚙ ställning på
pålar.
Pfahlbürger m 1. se Ausbürger. 2. F
kälkborgare, bracka. p-isch, Pölich, a F
kälkbor-gerlig, brack[akt]ig.
Pfähl eben, n liten påle, pinne; se t. ö. Pfahl.
Pfah|l|dorf, ra -[e]s -er† 1. arkeol, pålby. 2. faodalv.
by belägen inom en stads domvärjo.
ein-treib|maschine, f -n, se -ramme, -eisen, n
järnverktyg till att göra hål för pålar.
pfähl|en, -te ge-t tr 1. äv. intr [7a] förse el. fästa
med pålar, stakar el. störar; O neddriva
pålar, påla. 2. trädg. störa. 3. lantm., se abn 2.
4. straff spetsa [på påle]. P~, ra, se P-ung.
Pfahliigeld, ra -[e]s -er »£ pålepenningar,
-ge-richt, ra -[e]s förr ung. gårdsrätt, -graben, m -s
-† grav försedd el. befäst med palissader.
-grund, m -[e]s O byggn. pålgrund. -gründung,
f ø byggn. pålning, -häuf|e[n], m -ens -en hög
av pålar, störar el. stakar, -hecke, f -n 1.
gärdsgård. 2. palissad. -holz, n -es -er† øpålvirke.
-joch, » -[e]s -e ⚙ vattenbyggn. pålok. [jOCh-brücke, f -n&pål[oks]bro.-] {+-jOCh-
brücke, f -n&pål[oks]bro.+} -kom|paß[’kom], m
-passes -passe ⚓ pålkompass. -köpf, m -[e]s
-e† ⚙ pålhuvud. -mast, m -es -e[n] ⚓ mast
utan salning. -mühle, f -n vattenkvarn byggd
på pålverk. -muschel, f zool. 1. Vytilus edulis
vanlig blåmussla. 2. se -wurm. -netz, n -es
-e fisk. staknät, bottengarn. -ramme, f -n ø
pålkran, hejare, -rammen, n -s
nedslagning av pålar, pålning, -rammler, m -s -, se
-ramme, -reihe, f -n ⚙ rad [av] pålar,
pål-rad. -röhr, n bot. Arundo Donax italiensk vass.
-rost, m -es -ebyggn. pålrust. -schlagen, n,
-schlagung, f, se -rammen. -schuh, m -[e]s -e
0 pålsko. -stehen, n -s skoi. att stå upp som
straff. -Stich, m -[e]s -e ⚓ pål-, liv|stek.
Pfählung, f -en 1. pålning, störning m. m., se
pfählen. 2. se Pfahlwerk 1. o. 2. 3. straff
spetsning [på påle].
Pfahlllwall m -[e]s -e†, se -werk 3. -weide, f
bot. Salix amygdaiina mandelpil. -werk, n -[e]s -e
1. .0 pålverk; jfr Bohlenwand 2. 2. O se a)
-reihe, b) -rost. 3. ⚔ fonir. palissad, i hamn
estakad. -wurm, m zool. Teredo skeppsmask.
-würze|, f bot. pålrot. -zäun, m -[e]s -e†, se
-hecke.
Pfaid(ler), se Pfeid[ler).
Pfalz, f I. -en 1. eg. herrehus i borg; [-[kejserligt]-] {+[kejser-
ligt]+} palats, fursteboning; ’pfalz’. 2.
pfalz-grevligt län, pfalzgrevskap. IIV npr geogr.
Die n Pfalz; die bay[e]rische n Övre Pfalz,
Bajerska Pfalz; die n am Rhein Nedre Pfalz,
Rhenpfalz.
Pfälzer, I. m -s - 1. pfalzare, invånare i Pfalz.
Wie ein n trinken F supa som en
borstbindare. 2. ⚙ tobak el. vin från Pfalz. II. a
pfal-zisk, t. ex. ~ Wein, -in, f -nen pfalziska.
-zigarre, f -n billig och dålig (eg. pfalzisk)
cigarr.
Pfalz‖graf, m -en -en pfalzgreve. -grafenwürde,
f pfalzgrevlig värdighet, -gräfin, f -nen
pfalzgrevinna. p-gräfisch, p-gräflich, a
pfalzgrevlig. -grafschaft, f -en pfalzgrevskap.
pfälzisch, a pfalzisk.
Pfalzwein m -[e]s -e pfalziskt vin.
Pfand, ra -[e]s -er† (dim. Pfänd[cheti, pl. -erchen)
1 aiim. pant, jur. a) handfången pant,
handpant; b) underpant, hypotek; bildl.
underpant, t. ex. ich sehe es an als ein n Ihrer
Freundschaft. n der Liebe kärlekspant barn;
als n behaltenbehålla i el. som pant; ein n
geben vid lek ge pant; e-m etw. als n el. zum
ne für etw. geben giva el. lämna ngn ngt i
pant för ngt; was soll der tun el. demjenigen
geschehen, dem dieses n gehörtt i pantlek vad
skall den göra som panten äger? als n el.
zum ne lassen lämna i pant; ich habe mir
seine Uhr als n el. zum ne geben lassen jag
har tagit hans klocka i pant; ~ spielen leka
pantlek[ar]; als n verschreiben
pantförskriva; Geld auf n (Pfänder) leihen låna
pengar mot pant; in n el. zum ne nehmen taga i
pant; etw. zum ne setzen pantsätta ngt; seine
Ehre (seinen Kopf, sein Leben) zum ne set-
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1781.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free