- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1795

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - Pietsch ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Pietsch m -es -e dial., se PicA[e]Zer. p~|en,
-[e]si -te ge-t intr [h] dial., se picheln /.
Pie[t]z, m -es -e, -e, f -n P patt kvinnobröst. p*v|-
en, -[es]* -te ge-t intr [h] P patta dia.
Piezo‖elektrizität [pi-’e:tso-], f fys.
piezoelektri-citet. -meter, n fys. piezometer.
piff, interj pang. e! paff! puff! piff! paff! el.
pang! pang!
Pifferar|o [’ra:ro:], m -os -i pifferaro italiensk pip-
blåsare.
Pigeon-Engiisch [’pidjin], se Pidgin-Englisch.
Pigment [’ment], n -[e]s -e fysiol, pigment färg.
ämne i kroppen. -bakterie [’te:ria], f -n bot.
pigmentbakterie, kromogen bakterie, -bildung,
f pigment|bildning, -ering. »druck, m -[e]s
-e fotogr. pigment-, kol|tryck. -fleck, m -[e]s
-e läk. pigmentfläck, .kloasma. -geschwulst, /’
-e† läk. melanom. p^ier|en, -te -1 tr
pigmentera, färga, -ieren, n -s ,
-ierung, f pigmente-ring. -körperchen, n pigmentkorn. -krebs [e:],
m -es-e läk. melanosarkom. -mal, n -[e]s -e o.
-erf mörkt födelsemärke, -papier, n -s -e
pigmentpapper, -verfahren, n, se -druck.
Pignole [pin’jo:la], f se Pinie 2.
Pijacke [’pi:], f -n ⚓ stortröja.
pik [i:], se pick.
1. Pik [i:], m 1. -s -e o. -s pik, bergspets, t. ex.
der e von Teneriffa. 2. -s 0, se -e 2.
2. Pik [i:], n -s -s kort. 1. spader[färg]. 2.
spaderkort.
pikant [’kant], a pikant, om mat ar.
aptitretan-de, skarp; bildl. ar. kryddad, pepprad, skarp,
amper; retande; pigg; vågad, t. ex. eer Scherz,
eer Stil ar. livlig (frisk) stil. P<verie fri:],
f-n pikanteri; äv. skärpa, piggbet.
Pikardl|e [’kar], m -n -n 1. invånare i
Picardie. 2. kyrkohist. pikard. -ie [’di:], f. Die e
geogr. Picardie -in, f -nen, se -e. p-isch, a
pikardisk, från el. i Picardie, Picardie- .-isch,
n oböji. pikardiska, Picardie dialekt.
Pik|[as [’pi:k’as], n -ses -se kort. spaderäss.
-bub|[e], m -en -en spaderknekt, -dame, f -n
spaderdam.
Pike, f -n 1. ⚓ pik. Kurze [halbe) e halvpik;
durch die en laufen springa gatlopp; von
der e auf dienen ⚓ tjäna sig upp ur ledet
el. från simpel (gemen) soldat, o. bildl.
passera graderna, bildl. ar. börja från början. 2.
agg, groll. E-e e auf e-n haben F ha ett
horn i sidan till ngn.
Pikee [’ke:], m-s -s piké tygsort, -decke, f -n
pikétäcke. -stoff, m -[e]s -e pikétyg. -weste,
f -n pikéväst.
pik|en, -te ge-t tr F sticka med nål, bildl. sticka,
ge ngn nåls tyng.
Piken‖eisen, n ⚓ pikspets, p-förmig, a
pik|for-mig, -formad; bot. spetsig, -ier [’ni:r], m -s
-e pikenerare. -schaft, m -[e]s -e† pikskaft,
-träger, m pikbärare; jfr -ier,
Pikesche, se Pekesche.
Piket[t] [’ket], » -[e]s -e 1. ⚔ piket. 2. se -pfahl.
3. kort. piké. -karte, f -n pikékort. -pfahl,
m -[e]s -e† piketpåle. -spiel, n -[e]s -e, se
Piket[t] 3.
Pik‖eur, se -or. p-fein [’pi:k’fain], a F finfin,
extra fin, stilig, ’snobbig’, förstklassig,
tip-top.
pikier‖en, -te -t tr 1. pikera, sticka, reta,
förnärma. -t pikerad, stucken, stött, förnärmad,
über (ack.) över. Auf e-n -t sein vara
förtretad på ngn, F ha ett horn i sidan till ngn.
2. egga. Sich auf etw. (ack.) ~ sätta sin ära
i ngt, göra ngt till en hederssak [för sig]. 3.
trädg. omplantera, äv. gallra. P~, n -s 1.
pike-ring m. m. 2. mus. spiccato. 3. trädg.
omplantering, ar. gallring. P-t|heit, f stuckenhet.
Pikkolo [’piko-lo:], I. m -s -s kyparpojke, F
passopp, ’smörgåsnisse’. II. m (n) -s -s o.
-flöte, f -n mus. piccolo, pickolaflöjt.
Pik‖könig, m -[e]s -e kort. spaderkung. -ör
[’k#:r], m -s -e 1. jakt. pikör. 2. förridare,
ridknekt.
Pikot [’ko:], n -s -s O spetsväv. m. m. picot. -Stich,
m -[e]s -e picot|söm, -styng.
Pikrat, n -[e]s -e kem. pikrat, pikrinsyrat salt.
-pulver, n -s - # pikratkrut.
pikrin‖sauer [’kri:n], a kem. pikrinsyrad.
P-säu-re, f pikrinsyra.
Pikrolith [’li:t], n -[e]s o. -en -e[n] min. pikrolit.
Pikjrosinen [’pi:k-’zi:-], pl hand. extrafina
russin.
Pikrosmin [’mi:n], m -s -e min. pikrosmin.
Pikrotoxin [to’ksi:n], n -s kem. pikrotoxin.
Pikte m -n -n folkslag pikter. -n|mauer, /. Die
e Piktiska muren, Piktermuren, Hadrianus’
vall. -n|wall, m -[e]s, se föreg.
Piktographie, f piktografi, bildskrift.
Pil‖ade [’la:da], f -n, se w. 1. o. 2. -ar [’la:r],
m -en -en 1. spiltstolpe. 2. ridk. pelare. 3.
O mäklare yid trappa.
Pilaster [’las], m -s - ark. pilaster, -kapitäl
[’teil], -kapitell [’tel], n -s -e pilasterkapitäl.
Stellung, f -en pilasterställning, serie (rad)
av pilastrar.
Pilatus m npr 1. bibl. [Pontius] Pilatus. E-n
von Pontius zu e schicken ordst. låta ngn
löpa med limstången narra ngn att springa
förgäves. 2. Der e berg Pilatus, -bahn, /. Die e
Pilatusbanan.
Pi|llau, -aw [’pillau], m -s pilav, pilaff orientalisk
risratt.
Pilchard [’piljart, -d-], m -s -e zool. ciupea (Aiosa)
piichardus pilchard, sardin, -tran, m -[e]s -e
fiskolja av pilcharder.
Pilger [i], m -s - 1. pilgrim, vallfärdare, förr en
som kom från Heliga landet äv. palmarus,
palm-farare. 2. se -falk[e], -aufzug, m -[e]s -e† 1.
se -kleid. 2. se -zug. -blume, f bot. Polygala
vul-garis jungfrulin, -chor [k], m -s -e† mus.
pil-grimskör i operan Tannhäuser, -fahrt, f -en
pil-grims|färd, -resa, vall|färd, -fart. -falk[e], m
sool. Falco peregrinus pilgrimsfalk. -flaSChe, f -n
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1803.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free