- Project Runeberg -  Tysk-svensk ordbok /
1833

(1932) [MARC] Author: Carl Auerbach - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - P - preußenfresserisch ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sarna. p~fresserisch, a fientlig el. avog[t
stämd] mot Preussen el. preussarna, -freund,
m -[e]s -e vän till Preussen el. preussarna,
p^freundlich, a vänligt sinnad (stämd) mot
Preussen el. preussarna, -haß [a], m -kasses
hat mot Preussen el. preussarna, -könig, m
-[e]s -e preussisk konung, konung av
Preussen. -land, n -[e]s Preussen, -tum, n -[e]s
preusseri, preussisk anda, prenssiskt väsen;
det preussiska [folk]elementet. Das gesamte
e äv. alla preussare.
Preußin,f -nen kvinna preussiska.
preußisch, a preussisk, t. ex. die ee
Verfassung,, der Pee Landtag, Staat, die Pee
Seenplatte; bildl. ibi. oense. n språk preussiska,
jfr Deutsch II. p^biau, se Berlinerblau.
P~-braun, se Berlinerbraun. - -deutsch, a
preus-sisk-tysk. Der ee Krieg kriget mellan
Preussen och Österrike 1866. P~rot, se Berlinerrot.
Preußling m -s -e förakti. vän till el. okritisk
beundrare av Preussen «1. preussarna.
Prezel, se Brezel.
prezi‖ös [’a:s, -z-], a (sup. -est) pretiös, ä)
dyrbar, 6) förkonstlad, tillgjord, sipp. P-öse, f
-n isht litt.hist. preciös. P-osen, se Pretiosen.
Priamel [prKatmal], f -n (av. n -s -) ntt.hist.
priamel kort gnomisk dikt.
priapüeisch [’pe:], a metr. priapeisk. P-ismus, m
-iak. priapism.
Priche, f -n, se Empore.
Pricke, f -n 1. se BricJce. 2. se Aalgabel.
Prickel m -s - 1. tagg, gadd. 2. stickande el.
kittlande känsla, kliande, klåda, krypande
i skinnet el. kroppen, -ei, f -en, se -n.
prick‖[e]lig, a, se -elnd. -ei|n, prictfë]le -te ge-t
intr [h] o. tr 1. sticka i, t. ex. e-e Wurst e.
2. sticka, t. ex. ede Nesseln, der Duft -t mir
in der Nase; kittla, klia, krypa, t. ex. es -t mir
in den Fingern, in allen Gliedern, die Finger
e mir vor Ungeduld; om senap m. m. bränna,
svida; bildl. pika, ge stickord. 3. smattra, t. ex.
ein Windstoß trieb den Regen ed gegen die
Scheiben. 4. dial., se stochern. P-eln,
»»«stickande, kittlande m. m.; brännande, skarp el.
pikant smak; jfr -ein. -elnd, a stickande,
t. ex. eer Duft, om smak brännande, svidande,
skarp, äv. bildl. pikant, widi. [nerv]kittlande,
uppiggande, eggande, rafflande. P-en, m -s
-prick, -|en, -te ge-t tr 1. sticka, borra
igenom. 2. <i Die Karte e sätta av i kortet.
P-er, m -s - 1. verktyg att sticka med, t. ex.
syl, pryl, »t» märlprim. 2. en som sätter
av i kortet. P-mandel, se Knackmandel 1.
Prieche, f -n, se Empore.
Priel m -[e]s -e, -e, f -n *£. segelränna i
Watten vid tyska nordsjökusten; krik, vik.
Priem m -[e]s -e, -e, f -n (dim. Priem\chen,
-lein) [tobaks-, tugg]buss. p^|en, -te ge-t intr
[Å] 1. tugga tobak, F tugga buss, bussa. 2.
ångm. prima, jäsa. -tabak, m -[e]s -e tuggtobak.
pries, -e, se preisen.
Pries|e, f -en (dim. -chen), se 3. Preis.
Prießnitzumschlag m -[e]s -e† läk.
våtvär-mande omslag.
Priester, rn -s - isht hednisk, judisk o. katolsk präst,
-amt, n. -[e]s -er† prästämbete, -beffchen, n
prästkrage, -betrug, m -[e]s prästlist. -binde, f
-n prästs huvudbindel, -ehe, f -n präst[er]s
äktenskap. -ehelosigkeit, f präst[er]s celibat,
-ein|-fluß, m -ßusses-ßüsse prästerligt el. klerikalt
inflytande. -frau, f -en präst|hustru, -fru. -geist,
m -es prästerlig el. klerikal anda. -geschlecht,
n -[e]s -er prästsläkt, -gewand, n -[e]s -erf
präst|dräkt, -skrud, prästerlig dräkt el. skrud,
p-haft, a prästerlig, som en präst, -handel,
m -s [[mindre]] god affär, -haß [a], m -hasses
prästhat, hat mot präster; bildl. oblidkeligt hat.
-haus, n -es -er† 1. präst|hus, -gård. 2. ibi.
katolskt prästseminarium, -hemd, n -[e]s -en
mässkjorta. -herrschaft, f prästvälde,
hierarki. -in, f -nen prästinna, äv. bildl., t. ex. ~
der Venus, -käppchen, n, -kappe, f -n
prästkalott. -kaste, f -n prästkast. -kleid, n -[e]s
-er, -kleidung, f -era, se -gewand. -läuse, pl
frukter av nickskära (Bidens eemua). -krause, f
-n prästs pipkrage, p^lich, a prästerlig, a)
klerikal, sacerdotal, 6) som en präst,
lich-keit, f prästerlighet, klerikalism, prästerliga
el. klerikala fasoner, -mönch, se
Predigermönch. P""|n, priest[e]re -te ge-t intr [h] ‡
predika, agera präst, -orden, se
Predigerorden. -partei, f -en prästerligt el. klerikalt
parti, -pfründe, f -n prästgäll. -röck, m -[e]s
-e† präst|rock, -kaftan, -schaft, f 1. se -tum.
2. prästerskap, -schmuck, m -[e]s mässkrud,
-schrift, f 1. -en skrift författad av en präst.
2. Die e bibl. tredje Mosebok, Leviticus. 3.
hieratisk skrift i Egypten, -seminar [’na:r], n
-s -e o. -ien kat. kyrk. prästseminarium. -Staat,
m -[e]s -en präststat, hierarkisk stat,
teo-krati. -stand, m -[e]s prästestånd,
prästerskap, klerus. -talar [1a:r], m -s -e
prästkappa. -tracht, f -en prästdräkt, -tum, n -[e]s
prästadöme. -Verfolgung, f -en förföljelse
mot präster, prästförföljelse, -volk, n -[e]s
1. -erf, se -staat. 2. 0, «e -stand, -weihe, f -n
prästvigning, ordination. E-m die e geben
prästviga el. ordinera ngn; die e erhalten
(empfangen) bli prästvigd el. ordinerad.
-Wirtschaft, se Pfaffenwirtschaft, -würde, f
prästvärdighet, prästerlig värdighet.
priezel|n, priez[e]le -te ge-t intr [h] dial. steka.
Prim [i:],f-en, se -e.
Prim-, i sms. prim-, äv. forst|e, -a, t. ex. -geiger.
Prim., förk. = Primarius.
Primüa [’pri:ma:], f -en 1. hand., se -a]wechsel. 2.
mus. a) första stämman; 6) se -e 1. 3. skoi. motsv.
tredje o. fjärde ringen, p-a, a oboji. prima,
förstklassig, av bästa sort.-adonn|a, f -en
teat. primadonna, -age [’<1:38], f -n, se
Kapplaken. -aner, m -s - skoi. motsv. lärjunge i
tredje el. fjärde ringen, Ftredje- el. fjärde|ringare.
O saknar plur.omljud. F familjärt. P lägre språk. [[mindre]] mindre brukl.militärisk term.sjöterm. ⚙ teknisk term.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:29:36 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/desv1932/1841.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free